Stämman ska besluta om förlängd mandatperiod

Önskemålet om att mandatperioden ska förlängas kom från början från kansliet, förklarar Sveriges Arkitekters förbundsordförande Emina Kovacic.

– För tjänstemännen är det ett arbetsmiljöproblem med så korta mandatperioder, de får svårt att arbeta långsiktigt och strategiskt. Vi diskuterade förslaget i styrelsen och har landat i att vi vill föreslå stämman denna förändring.

Enligt Emina Kovacic har dessutom flera förtroendevalda upplevt utmaningar med det nuvarande systemet. Efter valen under stämman tar det ungefär ett halvår innan olika styrelser, akademier, utskott och råd är på plats och har hittat sina respektive roller och är trygga med vad de förväntas leverera, säger hon.

– Då är det plötsligt väldigt kort tid kvar tills nästa stämma med nya val.

En oro som kommit från vissa håll inom förbundet är att en förlängning av mandatperioden riskerar att påverka demokratin negativt. En av de 23 motionerna som kommit in till stämman handlar också om detta. Emina Kovacic känner sig dock trygg med att öppenheten kommer att vara minst lika stor som i dag.

– I förslaget ingår att ha stämmo-avstämning varje år, för att fånga upp om det finns funderingar eller problem. Det har man inte i dag, så på så sätt skulle det faktiskt öka transparensen, säger hon.

Därutöver, tillägger Emina Kovacic, kommer den rekommenderade totala längden för styrelsens ledamöter, nämnder, valberedning och verksamhetsrevisorer vara samma som i dag: sex år. Denna praxis satte valberedningen upp för ett antal år sedan, dessförinnan kunde en förtroendevald väljas om obegränsat.

– I dag utgår valberedningen från att de förtroendevalda som väljs på stämman ska sitta i max tre mandatperioder, det vill säga sex år, om det inte finns särskilda skäl. Om mandatperioden förlängs enligt vårt förslag blir det istället enbart i två omgångar, som alltså också skulle landa på sex år.

Sveriges Arkitekter har alltid haft tvååriga mandatperioder. En rundringning till fyra liknande förbund inom Saco visar att Sveriges Ingenjörer har tvååriga mandatperioder medan DIK, Akavia och Naturvetarna alla har treåriga mandatperioder för sina respektive förbundsstyrelser. Naturvetarna har ett system som liknar det som nu föreslås i motionen från Sveriges Arkitekters förbundsstyrelse: de två åren mellan kongressen är det ett så kallat förbundsråd. Dit kallas de två kongressombud i varje valkrets som fått flest röster, totalt 12 personer. På rådet återrapporterar förbundsstyrelsen sitt arbete med fattade beslut från kongressen.

– Det är ett sätt att följa upp förbundets arbete och återrapportera till medlemmarna vad som sker, via de valda kongressombuden, utan behöva ha en helt ny kongress varje eller vartannat år, förklarar Erik Palmqvist som är ansvarig för professionsföreningsverksamheten inom Naturvetarna.

Bashir Hajo, stadsarkitekt i Bollnäs och ledamot i styrelsen för Sveriges Arkitekter Gävle-Dala, har tidigare varit förtroendevald som verksamhetsrevisor på nationell nivå. Han delar bilden av att två år är för kort tid och lyfter samma anledningar som Emina Kovacic.

– Först tar det ett åt att få allt på plats, sedan behöver kommande år användas till att förbereda nästa stämma. Treåriga mandatperioder skulle ge ett års respit till att fokusera på annat, säger han.

Bashir Hajo påminner dessutom om att såväl verksamhetsrevisorer som valberedning enligt stadgar har möjlighet att kalla till extrastämma.

– Det är viktigt att det tydliggörs att denna möjlighet finns. Det kan fungera som ett skyddsnät för demokrati och öppenhet, säger Bashir Hajo.  

Beslut om mandatperioden ska fattas vid Sveriges Arkitekter stämma som äger rum i Stockholm den 19–20 november.