Nyheter

Snart stopp för kommunala särkrav

23 juni 2014

Den 1 januari 2015 upphör kommunernas möjlighet att ställa egna tekniska krav på till exempel energianvändning. Men regeringens förslag om slopat krav på detaljplan och nya delegationsregler gick inte igenom i riksdagen.

Annons

– Vi tappar mark på hållbarhetsområdet, det känns absurt.

Det sa Katarina Köhler (S) när civilutskottet debatterade regeringens proposition om en enklare planprocess. Oppositionen (S, MP och V) reserverade sig mot att kommunerna framöver inte ska kunna ställa högre krav än Boverkets byggregler, BBR, när det gäller till exempel energianvändning. De menar att utan denna möjlighet skulle bostadsområden som Hammarby sjöstad eller Norra Djurgårdsstaden inte kommit till.

Motiveringen till ändringen är att olika tekniska krav i olika kommuner ger oförutsägbara förutsättningar och betydande merkostnader för projektering och byggande och att detta hämmar bostadsbyggandet. Oppositionens Jan Lindholm (MP) säger att förslaget handlar om ”likriktning, standardisering och snabba cash”. Men när han fick frågan om kommunala särkrav kommer tillbaka på agendan om Miljöpartiet kommer till makten var svaret ett inlindat nej.

Annons

– Det är inte så lyckat att backa tillbaka. Jag vill att man ska gå framåt. Vi kommer att göra sakerna i rätt ordning. Vi kommer att flytta fram byggkraven, höja golvet, sa han.

Även regeringen talar om skärpta krav i samband med den nya PBL-regeln. Boverket har haft i uppdrag att utreda frågan och meningen är att kraven i BBR ska skärpas lagom till den 1 januari 2015, det vill säga samtidigt som den nya PBL-bestämmelsen börjar gälla. Till skillnad från oppositionen anser regeringen inte att enhetliga regler kommer att hindra utvecklingen mot minskad energiförbrukning i den byggda miljön. Så lyder också civilutskottets bedömning.

Samtidigt som oppositionen fick ge sig när det gällde de kommunala särkraven, lyckades de sätta stopp för tre andra omdiskuterade förslag.

Ett av dem var att slopa kravet på detaljplan. En av oppositionens invändningar var att förslaget öppnar för godtycklighet och risk för korruption. Allianspartierna tryckte istället på att förslaget skulle ge kommunerna större frihet att avgöra i vilka fall det behövs detaljplan och att antalet planer som upprättas endast av formella skäl då kan begränsas. Alliansen beskyllde oppositionen för att vara nejsägare med luddiga invändningar och utan egna skarpa förslag för hur bostadsbyggandet kan öka och processerna bli snabbare. Amineh Kakabaveh (V) viftade med tidningen Arkitekten och påpekade att även arkitekterna varit kritiska i debatten. Hon vill tillsätta en parlamentarisk utredning.

FÖRSLAGEN I PROPOSITIONEN EN ENKLARE PLANPROCESS OCH UTFALLET I RIKSDAGEN DEN 23 JUNI 2014:

1. Detaljplanekravet begränsas. NEJ!

2. Det enkla planförfarandet för att ta fram en detaljplan görs till standard. JA!

Annons

3. Delegationsreglerna ändras så att fler detaljplaner kan antas av till exempel byggnadsnämnden. NEJ!

4. Planbestämmelser om utformning av byggnadsverk och tomter upphör att gälla efter genomförandetidens slut. NEJ!

5. De så kallade exploatörsbestämmelserna tas bort och expropriationslagen ska tillämpas istället. JA!

6. Möjligheten till avvikelser vid bygglov ökar såväl under genomförandetiden som efter. JA!

7. Kommunernas avtalsfrihet eller möjlighet att ställa så kallade särkrav begränsas och vad som får regleras i ett exploateringsavtal lagregleras. JA!

Annons

Annika Jensfelt

Gå till nästa artikel