Skolornas ledare larmar om utbildningarnas kvalitet

Det är inga roliga nyheter att läsa skolledarnas svar på arkitekturutredningen Gestaltad livsmiljö. ”Vi känner en mycket stark oro inför att kvalitativt kunna motsvara samhällets förväntningar och krav på en nyutexaminerad arkitekt”, skriver ledarna för de fyra arkitektskolorna vid KTH, LTH, Chalmers och Umeå universitet, som kallar sig Arkitekturakademin.

Bakgrunden är att utbildningarna, som till 75 procent är konstnärliga, till största delen får leva på en resurstilldelning långt under den så kallade designpengen som andra konstnärliga eller designrelaterade utbildningar får sedan 2007. Det är alltså arkitekternas konstnärliga kompetens som riskterar att gå förlorad, förklarar Christer Malmström, chef för Arkitektskolan vid LTH.

– Vi betraktas mer eller mindre som ingenjörsutbildningar. Vi har inte fått pengar för att upprätthålla den konstnärliga höjden, säger han.

Han poängterar att det sedan 1990-talet skett ett paradigmskifte, att arkitektyrket inte längre är så tekniskt som många tror.

– Vi sysslar mer och mer de mjuka delarna, allt från medborgardialog till estetiska värden. Det finns ingen annan i byggbranschen som har den kompetensen. Vi skulle kunna leverera en mer teknisk arkitekt, men de blir helt värdelösa, det finns ingen marknad för sådana, säger Christer Malmström.

För att upprätthålla den konstnärliga höjden krävs hög lärartäthet och välutrustade verkstäder, menar Christer Malmström.

– Inom andra utbildningar kan forskningen finansiera laboratorier, men för oss är det inte så. Och en verkstad för arkitektstudenter är idag mycket mer än en träslöjdssal. Den måste till exempel innehålla laserskärare och 3d-printrar.

Arkitektskolornas kris handlar inte bara om kvalitet utan även kvantitet. Trots att marknaden skriker efter kompetens och trots att alla utbildningar idag skulle vilja ta in fler studenter, händer det omvända. Varken Chalmers eller KTH har ökat antalet platser och LTH har till och med tvingats minska antalet med 20 procent på grund av högskolans besparingar.

Det är regeringen som fördelar pengar till landets lärosäten men det är dessa som i sin tur fördelar resurser till sina respektive utbildningar. Christer Malmström säger att man i LTH:s fall kommer att begära att universitetsledningen tar upp frågan om designprislappen när man förhandlar med regeringen nästa gång. De fyra skolledarna planerar också att på egen hand uppvakta utbildningsdepartementet och förklara situationen.

– När Boverket säger att vi ska bygga 700 000 bostäder på tio år måste regeringen inse att arkitekter blir ett ännu mer av ett bristyrke. Antingen får vi ta in kompetensen utomlands ifrån eller så hamnar arkitekturen helt i stå, säger Christer Malmström.