Nyheter

Skärholmen tar klivet in i en ny tid

22 april 2020

Vid invigningen 1968 sprudlade Skärholmen av optimism och framtidstro. Nu pågår arbetet med att lägga en ny årsring till den av staden prioriterade Stockholmsförorten. 

Annons

Stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmens Karin Ahlzén och Sara Heppling Trygg står framför torget. I bakgrunden syns Skärholmens kyrka som är ritad av Ingrid Uddenberg och Tore Darelius samt Skärholmen centrum som bland andra Boijsen och Efvergren arkitektkontor ligger bakom.

En solig septemberdag kliver prins Bertil upp i talarstolen. Ett extrainsatt tunnelbanetåg med servering i vagnen har fört honom ut till Stockholms sydvästra förorter och invigningen av Skärholmens centrum. Han utstrålar självförtroende och har inga planer på att hålla igen.

– Stockholm är stadsplanerarnas Mecka, staden som alla stadsplanerare åtminstone en gång i livet vill besöka, säger han och beskriver Skärholmen som en stad för lyckligare människor, en stad för ett rikare liv, kort sagt en stad värd att leva i.

Skärholmen ska bli bilålderns storcentrum och ha plats för 300 000 människor, heter det.

Annons

Prins Bertil invigningstalar på Skärholmens torg, 1968. Foto: U Simonsson/ Stockholms stadsmuseum

Enligt DN:s reporter är invigningen av centrumet en folkfest. Skärholmsborna har bokstavligt talat gått man ur huse. Men genom bruset av en upprymd folksamling och skönmålande höjdare tränger ett par oroade röster fram: Vart ska de något äldre barnen ta vägen? Var finns kulturen, möjligheten till fritidsförströelse?

Dagen efter skriver litteraturkritikern Lars-Olof Franzén en text i DN med rubriken ”Riv Skärholmen”. Han menar att politikerna och byggherrarna helt glömt bort människan när de prioriterat bilism och konsumtion.

Samma plats, femtio år senare. I Skärholmens centrum finns handel i överflöd, kyrkor och moskéer. Det är svårt att hitta en plats
i Stockholm med ett lika varierat utbud av intryck. I dag är dock det vanligtvis så sprudlande torget ovanligt tomt på folk. Precis som i övriga Stockholm så har coronavirusets framfart satt sina spår i Skärholmen.

– Det påverkar och kommer att påverka under en lång tid. Just nu håller vi på att ta fram olika analyser. Det gäller att fånga upp de som behöver hjälp i ett så tidigt skede som möjligt, risken är annars att vi möter dem i läget då det är för sent, säger Sara Heppling Trygg.

Hon är biträdande projektchef för Fokus Skärholmen och avdelningschef på Skärholmens stadsdelsförvaltning. Det har gått lite drygt en månad sedan Fokus Skärholmen vann Sveriges Arkitekters pris för bästa planarbete – Planpriset 2019. Men trots den korta tiden som gått sedan dess har mycket hunnit förändras. Oron växer i viruskrisens spår.

Annons

Tillsammans med sina kollegor på kontoret i Skärholmen är Sara Heppling Trygg en av de i stadsutvecklingsprojektet som jobbar närmast de som bor och verkar i området. De kommande månaderna kommer många att förlora sina jobb eller få se sina livsverk raseras. Det betyder också att den ekonomiska förmågan och den sociala kraften att bidra till stadsutvecklingen i det egna området kommer att drabbas.

– Det är tufft. Med Fokus Skärholmen försöker vi genom stadsutveckling bidra till att livsvillkoren här ska bli mer jämlika i relation till Stockholm som helhet. Det är för tidigt att säga exakt vad som kommer hända, men risken att viruset kommer slå hårt här är stor, säger Sara Heppling Trygg.

Fokus Skärholmens biträdande projektchef Sara Heppling Trygg. och projektchefen Karin Ahlzen sitter i Flamingoparken. Parken ligger precis ovanför torget och är designad av konstnären Johan Ferner Ström. Foto: Jonas Malmström

Förutom det rika utbudet av kultur så har stadsdelsområdet, där även stadsdelarna Bredäng, Sätra och Vårberg ingår, stora tillgångar i form av natur. Här finns närhet både till bad i Mälaren och rika skogsupplevelser. Men här finns också hårda siffror som delvis, tillsammans med den stora potentialen Stockholm stad ser i stadsdelen, ligger till grund för den stora satsningen som genomförs i form av Fokus Skärholmen. Här är både ohälsan och trångboddheten stor bland delar av befolkningen. Den förväntade livslängden är lägst i hela Stockholm. Män i Skärholmen lever fem år kortare i snitt än män från överklassområdet Östermalm. Stadsdelen uppfattas också som en av de otryggaste i hela Stockholm trots att risken att råka ut för brott här är i princip lika liten som i resten av huvudstaden.

Stadsdelsområdet är kraftigt trafikseparerat vilket delvis bidrar till den upplevda otryggheten. Gångtunnlar och stora men isolerade gång- och cykelstråk gör att det finns få vägar som har den vakna stadens skyddande blick på sig under kvällstid. Från det att stadsdelsområdet växte fram under miljonprogramsåren på 1960-talet har dessutom byggandet i princip stått stilla.

– När det inte byggs något, då investeras det inte heller något och det blir lätt att man fastnar i ett förvaltningsskede. Det kommer inte någon och fräschar upp den där parken. Så bara att vi får i gång ett bostadsbyggande tror jag har stor betydelse för Skärholmsborna, säger Karin Ahlzén som är Fokus Skärholmens projektchef.

Annons

Förarbetena till Fokus Skärholmen påbörjades 2015 och formulerades som ett uppdrag åt stadsbyggnads- och exploateringsnämnden i stadens budget 2016. Projektet är omfattande och sträcker sig över fyra stationer längs tunnelbanans röda linje. I projektet ingår just nu 16 detaljplaner som tillsammans rymmer planer för omkring 6 400 nya bostäder.

I Stockholms översiktsplan pekas stadsdelen ut som ett av fyra fokusområden och Fokus Skärholmen är också stadens profilprojekt för socialt hållbar stadsutveckling.

– Vi tittar på hur livsvillkoren ser ut i Skärholmen kontra övriga Stockholm och frågar oss hur vi genom stadsbyggnad kan bidra till att minska de skillnader vi ser. Att jobba med de olikheterna är ett sätt att bidra till den sociala hållbarheten, säger Karin Ahlzén.

Vi tittar på hur livsvillkoren ser ut i Skärholmen kontra övriga Stockholm och frågar oss hur vi genom stadsbyggnad kan bidra till att minska de skillnader vi ser.

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen.

En del i det arbetet, som både Sara Heppling Trygg och Karin Ahlzén lyfter fram som särskilt lyckat, har varit hur man genomförde vissa markanvisningar i området. Marken såldes till fast pris och genom att svara upp mot ett antal olika punkter som ansågs särskilt viktiga för just Skärholmen ökade byggherrarna sina chanser att vinna.

Annons

– Vi var väldigt tydliga. Vill ni vara med och bygga i vårt stadsdelsområde, då måste ni också bidra till den sociala hållbarheten, säger Karin Ahlzén.

Det handlade till exempel om att erbjuda sysselsättning, garantera att ett visst antal av de nya bostäderna skulle gå till boende i stadsdelen i första hand och att involvera kvinnor och flickor i planeringen av byggnation och utemiljöer.

Är det inte alltid en risk vid nybyggnation att man bidrar till en negativ gentrifiering och att bostäderna inte tillfaller de i stadsdelen som behöver dem mest?  

– Det är självklart alltid en svårighet. Men jag tror inte heller man ska underskatta Skärholmsborna. Det är inte så svart och vitt att folk i Skärholmen inte har råd med nyproduktion. Vi har undersökningar som visar att ungefär en tredjedel av de som bor här i dag skulle ha råd med en ny bostad, säger Karin Ahlzén.

– Sedan är det ju också så att även om inte alla bostäder går till Skärholmsbor, så tillkommer det andra värden som de kan ta del av och som gör det möjligt för lokala verksamheter att växa, säger Sara Heppling Trygg.

En del i arbetet med den sociala hållbarheten är att lösa upp gränserna mellan de olika stadsdelarna. Mötet mellan människor med olika förutsättningar och socioekonomisk bakgrund förväntas bidra till minskad segregation.

Annons

I det nya området Mälaräng finns planer på en skola med plats för omkring 900 elever. Förhoppningen är att barn från både Bredäng och Mälarhöjden ska välja att gå här. Illustration: Tengbom

Precis intill Skärholmens stadsdelsområde ligger Mälarhöjden, en villaförort i det övre sociala segmentet. Resan med den röda tunnelbanelinjen från Mälarhöjden till Bredäng är ett gigantiskt klasskliv – och den största socioekonomiska resan du kan göra i Stockholm.

– Men det handlar inte bara om skillnader på individnivå. Det finns också en geografisk problematik. Det går liksom inte att naturligt promenera mellan Mälarhöjden och Bredäng, säger Karin Ahlzén.

Modellen från Mälarängs granskningsförslag visar ett exempel på hur Mälarhöjden och Bredäng skulle kunna knytas i samman. Längst ned i bilden kommer Slättsgårdsvägen från Mälarhöjden och knyts samman med Bredäng i övre delen av bilden.

Därför har man nu tagit fram en detaljplan för ett nytt område, Mälaräng, vars syfte är att omvandla en kraftigt överdimensionerad trafikplats i Bredäng från asfaltsdjungel till en stadsgata som knyter ihop Mälarhöjden och Bredäng.

– Där kommer vi också att bygga en skola som inte ska ligga ”mitt i byn”, utan mellan byarna. Sedan råder vi så klart inte över det fria skolvalet, men det här skapar i alla fall förutsättningar för olika typer av rörelse och möten som inte varit möjliga i området tidigare, säger Karin Ahlzén.

Annons

Många av de pågående planerna i Fokus Skärholmen ska vara färdiga 2030. Men varken Karin Ahlzén eller Sara Heppling Trygg vill sätta något slutdatum på projektet.

Prins Bertil använde ju väldigt stora ord när han invigde Skärholmen. Hur hoppas ni det låter när man pratar om Fokus Skärholmen i framtiden? 

– Jag hoppas man ser att vi valde att förvalta det som var positivt med 1960-talets miljonprogramsplanering och att vi behöll de många fördelar som fanns. Men också att vi åtgärdade det som visade sig vara mindre bra, utvecklade stadsdelsområdet och la till en årsring, så att vi nu har en plats som har förmåga att utvecklas i takt med att samhället förändras, säger Sara Heppling Trygg.

Anton Andersson

Gå till nästa artikel