Så ska arkitektur bryta stilla­sittandet

I tre års tid har Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet utrett vad som kan bryta det ökande stillasittandet bland svenskarna. I juni lämnade den sin slutrapport till regeringen.

– Vi lägger fram konkreta förslag på åtgärder som främjar mer rörelse i samhället, säger Veronica Hejdelind, en av kommitténs tre utredningssekreterare.

Veronica Hejdelind har huvudansvaret för den del av rapporten som handlar om arkitektur och samhällsbyggnad.

– Jag har tidigare jobbat med frågor som rör barns rätt till staden, hur vi bygger och planerar för att barnen ska få sin rörelse i vardagen. Det var utifrån det sammanhanget jag blev tillfrågad om jag ville vara med i kommittén.

En sak är klar. Den byggda miljön har betydelse för hur mycket vi rör oss i vardagen. Arkitekter och planerare kan motverka stillasittandet.

I dag sitter eller ligger vi svenskar i genomsnitt 70 procent av vår vakna tid, enligt Folkhälsomyndigheten. Stillasittandet bidrar till att välfärdssjukdomar som övervikt och hjärt-och kärlsjukdomar ökar.

För att vända utvecklingen föreslår kommittén att regeringen beviljar Boverkets önskan om förskrivningsrätt för att stärka kraven på skolgårdars placering, utformning och storlek.

– Vi ser hur förtätningsnormen och hög exploatering påverkar storlek och placering av förskole- och skolgårdar negativt. Ytorna har blivit mindre, mer hårdgjorda och skuggade. Vi bygger på detta sätt in ohälsa, vilket kommer att bidra till ökade samhällskostnader. Barns rätt till rörelse i vardagen, deras behov att röra sig över ojämna ytor, blir i våra allt tätare städer allt mer begränsad, säger Veronica Hejdelind.

För fyra år sedan beställde Boverket en mätning av SCB av skolgårdarnas storlek. Den slog fast att antalet kvadratmeter per elev hade minskat. När mätningen gjordes om i år visade den att skolgårdarna fortsätter att minska.

– Forskning visar att storlek och utformning av gårdar har betydelse för hur mycket barnen rör sig. Vi ser hur allt fler barn lider av så kallat motoriskt utanförskap, orsakat av för lite fysisk aktivitet och utmaningar. Vi har femåringar som inte kan slå en kullerbytta, säger Veronica Hejdelind.

Kommittén vill också ha en infrastrukturpolitik som ger säkra skolvägar och mindre trafik runt skolorna. Att gå eller cykla till skolan gynnar barnens hälsa.

– Många unga människor drabbas av ångest, depression och sömnlöshet i dag. Forskning visar att fysisk aktivitet kan lindra det. Rörelse, men också platser för vila och återhämtning, är viktiga även för vårt psykiska välmående.

Kommittén vill inte bara göra det lättare för barn och unga att röra sig mer. Den är minst lika viktigt att aktivera vuxna.

– Det handlar mycket om stadsplanering. Vi prioriterar fortfarande bilens framkomlighet i högre grad än människors. Vi har en motornormativitet i samhället. Här skulle vi vilja se att det balanseras så att det åtminstone blir minst lika lätt att gå eller cykla dit man ska, säger Veronica Hejdelind.

I städerna går det ofta snabbare att ta cykeln eller kollektivtrafiken till jobbet. Men då måste det finnas en infrastruktur som känns trygg och säker, både för cyklister och fotgängare, påpekar kommittén.

– Vill vi att Boverket får i uppdrag att undersöka hur man kan stärka utvecklingen av gångstråk för att uppmuntra fler att promenera. Vi behöver ett transportsystem som lirar bättre med folkhälsopolitiken, säger Veronica Hejdelind och fortsätter:

– Vi måste göra det enklare och tryggare för fler att välja aktiv transport i vardagen vid kortare sträckor. All vardagsmotion som att gå till affären, cykla till jobbet eller kicka lite boll i parken betyder i det långa loppet mer för din hälsa än om du går på gymmet två gånger i veckan, visar forskning. Även om det förstås är jättebra att gå på gymmet också.

Stillasittandet och den ohälsa det leder till kostar samhället cirka 1,3 miljarder om året i sjukvårdskostnader, enligt världshälsoorganisationen WHO. Att planera in mer grönska och gröna platser i städerna är en viktig åtgärd för att främja rörelse.

– Här kan landskapsarkitekterna spela en stor roll. Grönska gynnar utomhusvistelser och utomhusvistelser gynnar vardagsrörelse. Vi rekommenderar att Boverket får i uppdrag att jobba med riktlinjer för bostadsnära natur.

Och visst kan det vara bra med utegym och andra platser för spontanidrott, tycker Veronica Hejdelind.

– Det viktiga är inte att det finns utegym, utan att det finns fler gröna platser som lockar ut folk. Allt som bidrar till att bryta stillasittandet och få fler i rörelse är bra. Samhällsplanering är en viktigt pusselbit, men hela samhället behöver kraftsamla om vi ska bryta trenden med det ökande stillasittandet.