Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Så många jobbar utan kollektivavtal

På den privata sidan av branschen är kollektivavtal långt ifrån en självklarhet – 53 procent av arkitektkontoren med fem eller fler anställda saknar kollektivavtal. För dyrt, för dåligt, för krångligt är några av synpunkterna från företagen.

Strategisk arkitektur är ett av de största kontoren som inte har kollektivavtal. Men det är på gång, enligt vd Johanna Munck af Rosenschöld.

Arkitekten har gjort en kartläggning av hur anslutningsgraden till kollektivavtal ser ut i branschen. Inom offentlig sektor, som står för cirka 20 procent av de anställda arkitekterna, har man kollektivavtal. På den privata sidan är bilden mer splittrad. Hela 45 procent av de anställda på arkitektföretag saknar kollektivavtal och arbetar under andra villkor.

Inte helt oväntat visar kartläggningen att större företag oftare har valt att ansluta sig till kollektivavtalet medan det är vanligare att mindre företag väljer andra lösningar. Totalt sett är det 53 procent av företagen med fem eller fler anställda som saknar kollektivavtal.

Detta är dåliga nyheter för Sveriges Arkitekter som så sent som för några veckor sedan ägnade större delen av sitt styrelsemöte åt frågan.

– Det borde verkligen vara en större andel som har kollektivavtal och vi jobbar med att öka den eftersom kollektivavtalet är en viktig beståndsdel i arbetslivet som öppnar dörren för bra villkor och en bra pension, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter.

Men vad är det egentligen som ligger bakom att det ser ut som det gör i branschen? Vi har talat med några av de stora och medelstora företag som saknar kollektivavtal.

– För oss är frågan väldigt aktuell, vi har beslut på att vi ska ansluta oss senast 2025, säger Johanna Munck af Rosenschöld, vd på Strategisk arkitektur med närmare 70 anställda.

Företaget har ambitionen att växa och ser kollektivavtal tillsammans med bland annat ISO-certifiering som ”hygienfaktorer” som man vill ha för att signalera sitt arbetsgivarvarumärke.

– Historiskt har vi sett oss som ett mindre företag, grundat av eldsjälar som fortfarande arbetar i företaget. Men i takt med att vi blir större känns det som att vi vill ha detta på plats. Jag tycker att större bolag bör ha kollektivavtal, säger Johanna Munck af Rosenschöld.

Det är inte så att företag som saknar kollektivavtal struntar i de trygghetslösningar som finns i avtalet. Alla företag vi talar med har egna lösningar som i viss mån motsvarar kollektivavtalets. I vissa fall något sämre, i andra något bättre.

Vi är inte emot kollektivavtal som princip men vi har inte riktigt sett att nyttan för oss skulle vara större än möjligheten att själva utforma våra villkor.

Anna Du Rietz, kontorschef Wester Elsner

På Wester Elsner i Stockholm med cirka 50 anställda har man försökt att matcha kollektivavtalet vad gäller pensioner och annat. Man är medlemmar i Sveriges Arkitekter och har därigenom möjlighet till viss företagarservice och lönestatistik.

– Vi är inte emot kollektivavtal som princip men vi har inte riktigt sett att nyttan för oss skulle vara större än möjligheten att själva utforma våra villkor. Det har hittills heller inte efterfrågats av de anställda, säger Anna Du Rietz, kontorschef.

Kostnaden för att ansluta sig lägger de hellre på att ha konkurrenskraftiga löner och andra förmåner.

– Men vi har lite uppsikt över frågan sedan en tid faktiskt eftersom den har kommit upp ett antal gånger från beställarhåll. Vi tror inte att det har påverkat om vi fått eller inte fått uppdrag, men det kan kanske blir tuffare krav på kollektivavtal i anbud framöver.

Vad kostar det?

• För ett arkitektföretag med lönekostnader på 10 miljoner kronor per år kostar medlemskap i Innovationsföretagen och service närmare 40 000 kronor per år.

• Fasta tillkommande kostnader i kollektivavtalet är cirka 4,8 procent av lönesumman för den del som är lägre än 44 375 kr och cirka 31 procent för den del av lönen som är högre än det, vilket är premie till de anställdas tjänstepension ITP .

• Dessutom innehåller kollektivavtalet reglering av övertidsersättning , ersättning för obekväm arbetstid och beredskap, restidsersättning, semestertillägg, sjuklön, föräldralön vid föräldraledighet, lönerevision och flexpension.

Klara arkitekter i Karlstad med cirka 30 anställda har som huvudanledning till att stå utanför kollektivavtalet att det i vissa fall är begränsande.

– Vi vill ge bättre villkor till våra anställda vilket bland annat innebär fler semesterdagar och högre tjänstepensionsavsättning än kollektivavtalet. Det är heller ingen stor fråga bland våra medarbetare. De anställda vill förhandla lön på egen hand. Jag kan förstå att det var en bra lösning tidigare med förhandling mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer. Men i dag ser jag inte riktigt att vi har den motsättningen. Som arbetsgivare vill jag ju att arbetstagarna ska ha bra förutsättningar, säger Fredric Ernstson, delägare och företagsledare.

På Codesign i Stockholm är vd Peter Ullstad inne på ett liknande resonemang – kollektivavtalet är inte anpassat efter en modern organisation i en bransch där man ägnar sig åt snabbföränderlig konsultverksamhet, menar han.

– Det är utvecklat för industrin och passar inte oss riktigt. Vi vill inte sitta på varsin sida av bordet med våra anställda. Jag ser inte riktigt fördelarna ur företagets eller de anställdas perspektiv.

Det finns bättre saker att stödja tycker jag. Som Bris till exempel, som jag stödjer.

Peter Ullstad, vd för Codesign

Dessutom har han svårt att förlika sig med tanken på att betala medlemsavgift till Innovationsföretagen som är en del av Svenskt näringsliv.

– Det finns bättre saker att stödja tycker jag. Som Bris till exempel, som jag stödjer.

Josefin Dorkhom, vd på Horisont med kontor i Malmö och Stockholm, kan inte ge någon entydig förklaring till varför företaget saknar kollektivavtal – man följer kollektivavtalet genom att använda den mall för anställningsavtal som Sveriges Arkitekter har tagit fram för företag utan kollektivavtal. Och företaget har tecknat en omställningslösning via Startkraft, som motsvarar TRR (tidigare Trygghetsrådet). Utan kollektivavtal eller hängavtal kan ett företag inte ansluta sig till TRR.

– Under pandemin blev det tydligt att vi hade haft stor nytta av att vara med. Som det var nu hade vi svårt att få stöd som arbetsgivare. Vi fick famla i mörkret när det gäller rådgivning och juridiska frågor och vi har lagt väldigt mycket tid på att skaffa och tolka information, säger Josefin Dorkhom.

Innovationsföretagen gör inget för att vi ska gå med och Sveriges Arkitekter borde ställa sig tydligare på arbetstagarens sida så att det blir mer aktuellt av den anledningen.

Josefin Dorkhom, vd på Horisont

Hon tror att branschtraditioner och företagsstrukturer är avgörande anledningar till att så pass många arkitektföretag saknar kollektivavtal. Grundare av kontor identifierar sig mer som arkitekter än arbetsgivare och arkitekter har en historia av att hålla sig lite vid sidan av. Samtidigt tycker hon det är relevant att vända på frågan.

– Varför anstränger sig inte de två parterna för att fler ska ansluta sig? Innovationsföretagen gör inget för att vi ska gå med och Sveriges Arkitekter borde ställa sig tydligare på arbetstagarens sida så att det blir mer aktuellt av den anledningen. Dessutom tycker jag att relationen mellan Innovationsföretagen och Sveriges Arkitekter skulle kunna bli lite mer innovativ.

Tobias Olsson på Sveriges Arkitekter säger det inte rakt ut, men verkar medveten om att både hans organisation och Innovationsföretagen skulle kunna göra mer i denna fråga. Både var och en för sig och i samverkan. Samtidigt tror han att den låga anslutningsgraden säger mycket om branschen.

– Den främsta drivkraften för många är att skapa bra arkitektur. Jag tycker att det behövs ett större fokus på hur man driver ett företag. När företagen växer blir de frågorna mer aktuella men vi tror och tycker att även mindre företag skulle vinna på att ha kollektivavtal. Väljer man bort den gängse modellen på svensk arbetsmarknad tycker jag att man bör ha en tydlig förklaring till varför och vad man erbjuder i stället.

• Artikeln bygger på data från TRR:s webbsida, där det finns information om vilka företag som är direktanslutna, vilket betyder att de har kollektivavtal eller ett så kallat hängavtal med Sveriges Arkitekter.

Mer att läsa