Nyheter

Så fördelas pengarna till arkitekturforskningen

11 december 2017 - Av Rebecka Gordan

UPPDATERAD 2018-04-20. De senaste tre åren har 468 miljoner kronor delats ut till forskning, utveckling och innovation inom arkitekturområdet. Det visar Arkitektens kartläggning av de externa forskningsfinansiärerna och projekten som de stödjer. Mest pengar får Decode, en plattform för dialog som totalt engagerar 27 forskare.

Annons
Annons

Åtta av Decodes 27 forskare, från vänster: Björn Hellström, Meike Schalk, Kristina Tamm Hallström, Sarah Isaksson, Pablo Miranda Carranza, Sherif Zakhour, Daniel Koch och Maria Borup. Var och en med en sak som representerar deras arbete i projektet.

Foto Jonas Malmström

– Det handlar om utanförskap.

Så börjar arkitekten Björn Hellström när han ska förklara grunden i Decode, det stora forskningsprojekt han leder och som är det som fått den största externa finansieringen på arkitekturens område på senare tid.

Det är den statliga myndigheten Vinnova som beviljat anslaget inom ett särskilt program för så kallad utmaningsdriven innovation. Och utmaningen som Björn Hellström och hans forskarkollegor identifierat är just ett växande utanförskap – kopplat till planeringen av dagens samhällen och städer.

– Decode utgår från urbaniseringens effekter, att människor bor trångt och dåligt i storstäderna samtidigt som skolor och vårdcentraler läggs ned på mindre orter vilket drabbar dem som bor där. Vi kan inte rädda världen, men vi hoppas att projektet ska bidra till att medborgarnas röster blir hörda när nya områden planeras och förtätas, säger Björn Hellström.

Decode är kort för Community design for conflicting desires. Att ta fram underlag, verktyg och modeller för att inkludera medborgarnas åsikter, behov och drömmar är projektets ena del. Den andra handlar om processtyrning med fokus på hur kommuner och andra berörda aktörer samverkar, organiserar sig och skapar delaktighet.

– Vår forskning har visat att det är oerhört svårt att skapa en stringent organisation där man får med de viktiga frågorna – att vi ska må bra, känna tillit och trygghet – tidigt i planeringen, förklarar Björn Hellström.

Själv arbetade han som musiker i tio år innan han utbildade sig till arkitekt, doktorerade om musik, akustik och arkitektur och sedan blev professor i ljudkonst på Konstfack. I dag delar han sin tid mellan en professur på Kungliga tekniska högskolan och som konsult på Tyréns. Att olika yrkesgrupper och discipliner arbetar ihop är också en strategi han tror på, både i stadsplaneringen och i den egna forskargruppen, som består av såväl arkitekter som urbansociologer, organisationsexperter och filosofer.

Rent konkret räcker de 26,6 miljoner kronorna som Decode fått från Vinnova för åren 2014, 2015 och 2016, de tre år som Arkitektens kartläggning täcker, till att avlöna 17 forskare på Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Södertörns högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor och Research institutes of Sweden.

Björn Hellström.

Alla har tjänster på mellan 10 och 75 procent. Anslaget används också till resor, tryckkostnader och konferenser. Forskarna samarbetar med Boverket, Statens konstråd, åtta kommuner, Sweden green building council och Tyréns, som genom sin stiftelse också bidrog med 2,4 miljoner kronor till projektet under perioden. På dessa institutioner finns ytterligare tio forskare knutna till Decode.

En matris för hur kommuner kan jobba med hållbar stadsutveckling och en modell för att certifiera det sociala offentliga rummet är två av Decodes senaste resultat. Projektet har nu fått finansiering för en tredje fas av Vinnova. Det är stora skattepengar det rör sig om, vilket Björn Hellström ser som ett stort ansvar.

– Nästa alla projekt som kommit till steg tre i Vinnovas process är policydrivande och i vissa fall blir det paradigmskifte. Målet är att vi får så mycket inflytande i samhället att vi får till en förändring, vilket i vårt fall handlar om betydelsen av social hållbarhet, säger han och tillägger att han tycker det är oroande att inget av de 17 strategiska innovationsprogram som regeringen har lanserat handlar om arkitektur.

– De är inte öronmärka för sociala rum eller bostäder, det är ett problem.

Ur det omfattande material som tolv offentliga och sju privata finansiärer delgivit Arkitekten kan totalt 342 projekt inom forskning, utveckling och innovation på arkitekturens område identifieras. Dessa projekt har sammanlagt fått 468 miljoner kronor under de tre åren.

Marie Karlsson.

Av denna summa står de offentliga finansiärerna för 95 procent. Störst är Vinnova och Energimyndigheten, där Vinnova står för 147 miljoner kronor och Energimyndigheten för 89 miljoner kronor. Det motsvarar 4,5 procent av de totala medlen Energimyndigheten beviljade under perioden. I Vinnovas fall handlar det om 1,9 procent. En andel som Marie Karlsson, programansvarig på Vinnova, tror kan öka framöver.

– Vinnova har fem prioriterade områden där smarta städer är ett. Detta område är nytt för i år och jag hoppas att det ska göra det lättare att ha fokus på stadsbyggnad och arkitektur, säger hon.

Marie Karlsson är ansvarig för ett regeringsuppdrag som handlar om tillgänglighetsdesign samt för programmet Innovationsplattformar för hållbar stadsutveckling. Hon är även involverad i Samverkansprogrammet smarta städer samt det som Decode ligger inom: Utmaningsdriven innovation. Sammantaget driver Vinnova ett sextiotal program.

– Vi försöker oftast vara breda i vår inbjudan och låta aktörerna själva definiera vad som är problemet, vilket vi tänker att de är bättre på än vad vi är, säger Marie Karlsson.

För Utmaningsdriven innovation har det funnits en extern bedömningsgrupp där både personer med expertkunskap och generalister ingår. Ibland kompletteras den skriftliga ansökan med att projektledaren och delar av teamet intervjuas.

– Vi frågar varför skattebetalarnas pengar ska gå just till det här projektet, och då gäller det att ha ett bra svar på det, säger Marie Karlsson.

Om Vinnova är den finansiär som bidragit med mest pengar är det Whites stiftelse ARQ som gett anslag till flest antal projekt, 56 stycken. ARQ är också den av de privata finansiärerna i Arkitektens kartläggning som ger mest till arkitekturfältet, sammanlagt 9,6 miljoner. Precis som Vinnova går ARQ efter ett antal prioriterade områden när ansökningarna ska beviljas. För närvarande är dessa vård, boende, hållbar stadsbyggnad samt teknik och design.

Ulla Antonsson.

– Vi har inte velat smalna av områdena mer än så, utan det är ganska vida ramar. Det viktiga är att det är praktiknära forskning med konkreta resultat. Men det kan också handla om forskning där vi finansierar en rapport som till exempel blir första steget till en ansökan till Formas, säger Ulla Antonsson, ARQ:s ordförande, arkitekt på White samt tidigare adjungerad professor på Chalmers.

Tillsammans med de övriga styrelseledamöterna, fyra arkitekter och en ingenjör varav två jobbar på White, bedömer hon de ansökningar som kommer in. Arkitektens kartläggning visar att White är det privata företag vars medarbetare fått mest i anslag: 6,7 miljoner kronor varav 6 miljoner kommer från ARQ. Men att jobba på kontoret ger ingen förtur hos stiftelsen, enligt Ulla Antonsson.

– Ansökningarna bedöms lika. Att majoriteten jobbar på White kan ha att göra med att vi har en egen utvecklingsmiljö som vi kallar White research lab vilket ger en vana att jobba med forskningsinriktning. Sedan är det nog på White som stiftelsen är mest känd, säger hon.

De flesta som begär medel från ARQ ansöker om cirka 200 000 till 300 000 kronor för sitt projekt. Arkitektens kartläggning visar att stiftelsen under perioden delade ut 172 000 kronor i snitt per projekt, vilket enligt Ulla Antonsson exempelvis räcker till en mindre förstudie i form av en faktainsamling och publicering.

– Vi tror att vi fyller en funktion som inkörsport till forskarvärlden från praktiken – och det är där vi vill vara, säger hon.

Drygt hälften av de 342 projekten i Arkitektens kartläggning får just 200 000 kronor eller mindre i anslag. En av dem som fått en ansökan i den storleken beviljad är Cristiana Caira som är arkitekt på White i Göteborg. Hon har fått 200 000 från ARQ för en förstudie för en ny mor- och barnenhet på Panzisjukhuset i Bukavu som grundades av läkaren och människorättsaktivisten Denis Mukwege.

– Han startade sjukhuset med ambitionen att det skulle bli en förebild för en modern mödra- och neonatalvård, men eftersom det sexuella våldet har varit ett av verktygen krigsherrarna har använt i kriget i Kongo har sjukhuset fram tills nu fått fokusera på det, säger Cristiana Caira.

Att få stöd som arkitekt i ett företag är väldigt svårt, det finns knappt någonstans man kan söka.

Cristiana Caira

Den nya enheten kommer att förläggas i en ny tillbyggnad som White ritar pro bono. Den specifika delstudie som Cristiana Caira fått medel för riktar in sig på den ekologiska hållbarheten i projektet, eftersom de andra deltagande aktörerna – Chalmers, Panzisjukhuset, Göteborgs universitet och Födelsehuset – inte tittat på just det.

Cristiana Caira.

– Vår studie handlar om att utforska hur byggnaden kan utformas på ett resurssnålt vis med lågt avtryck på klimatet, och behandlar allt från vattenfrågan till naturlig ventilation och jordbävningssäkerhet, säger Cristiana Caira.

Anslaget från ARQ har inte räckt hela vägen för att utforska den ekologiska hållbarheten, vilket löstes med att Cristiana Caira och hennes kollega Maria Glädt även fick drygt 120 timmar från White research lab. Nu söker de mer medel från ARQ för att kunna dokumentera projektet och på så vis sprida vad de kommit fram till.

Cristiana Caira tycker det är bra att White satsar på forskning genom sin stiftelse och sitt labb, men att ARQ ibland skulle kunna dela ut lite större summor till projekten. Fast bäst vore det med fler och mer kraftfulla finansiärer på arkitekturområdet, anser hon.

– Att få stöd som arkitekt i ett företag är väldigt svårt, det finns knappt någonstans man kan söka. Jag skulle önska att det fanns mer tillgängliga medel, både från offentliga och privata finansiärer, säger Cristiana Caira.

Ulla Antonsson är av samma uppfattning:

– Vi i styrelsen för ARQ har pratat mycket om hur förhållandevis lite som går till arkitekturforskningen och att det skulle behövas mer muskler, mer pengar. Det handlar ju trots allt om den fysiska miljön, som både har en stor miljöpåverkan och som vi lever i allihopa.

Här är projekten som får mest pengar

1. Decode (26,6 miljoner kr) Sökande: Konstfack/Kungliga tekniska högskolan Finansiär: Vinnova

Ska bland annat skapa en in­kluderande och samskapande plattform där experter och medborgare gemensamt utvecklar förslag som utnyttjar lokala förutsättningar.

2. Smart housing Småland 2 (24,0 miljoner kr) Sökande: Rise research
institutes of sweden Finansiär: Vinnova

Innovationsmiljö som med an­vändaren i centrum ska skapa smart boende och hållbar byg­gd miljö med bas i glas och trä samt med innovativ teknik och industriella byggprocesser.

3. Renovering till passivhusstandard av 60- och 70-tals småhus (20,2 miljoner kr) Sökande: Lunds universitet Finansiär: Energimyndigheten

Syftar till att ta fram ny kunskap om hur byggbranschen kan säkerställa kostnadseffektiva energirenoveringar av småhus till passivhusstandard med bra innemiljö.

4. Attract (20,0 miljoner kr) Sökande: Luleå tekniska
universitet Finansiär: Vinnova

Handlar om utformning av attraktiva och hållbara livsmiljöer i kallt klimat, bland annat stadsbyggnads­ och dagvatten aspekter, bygg­nadskoncept och innovativ infrastruktur.

5. Att återskapa förorten i fragmenterade landskap (13,9 miljoner kr) Sökande: Södertörns högskola Finansiär: KK stiftelsen

Har fokus på implementerin­gen av stadsplaner i södra Stockholm, bland annat hur man bygger för att underlätta kontakt mellan grannar och olika grupper av människor.

6. Hållbar bostadskvalitet som prioritet i strategier för livskvalitet (12,5 miljoner kr) Sökande: Chalmers tekniska högskola Finansiär: Formas

Utforskar relationen mellan boendets yttringar i olika livsskeden – från det enskilda boendet via vårdboendet och äldreboendet till vård i sjukhus­miljöer.

7. Får jag lov? (10,0 miljoner kr) Sökande: Boverket Finanisär: Vinnova

Ska skapa digitala tjänster för att stimulera samhälls­byggandet i syfte att utveckla de generella tjänster som kommunerna behöver för att hantera plan­ och byggproces­sen digitalt.

8. Välfärdens landskap och den täta staden (9,8 miljoner kr) Sökande: Sveriges lantbruks­universitet Finansiär: Formas

Ska belysa välfärdens landskap och dess värden genom att visa på hur det har omvandlats samt studera förtätningsprojekt i nära samarbete med kommun­ers planerare.

9. Stadsbruk (9,5 miljoner kr) Sökande: Sveriges lantbruks­universitet
Finansiär: Vinnova

Syftar till att skapa jobb och tillväxt inom svensk trädgårds­näring genom ekologisk odling och matproduktion på stads­nära platser i och runt staden.

Fotnot: Samtliga belopp är totalsummor för åren 2014–16.

Om kartläggningen

Arkitekten har identifierat 13 of­fentliga och 23 privata finansiärer som sannolikt beviljat anslag åt forsk­ning, utveckling och innovation inom arkitektur under 2014, 2015 och 2016 och begärt ut material från dessa för perioden. 12 av de offentliga och 7 av de privata fi­nansiärerna lämnade ut material, vilket kartläggningen baseras på.

I materialet identifierade Arkitek­tens reporter i samarbete med Pehr-Mikael Sällström, sakkunnig i forskningsfrågor på Sveriges Arkitekter, 342 projekt som hem­mahörande inom innovation, utveckling eller forskning på arkitekturens område.

45 av dessa är projekt finansierade av Energimyndigheten som inte var med när Arkitekten presenterade statistiken i nr 12/2018. Dessa 45 projekt fick totalt 80 miljoner kronor. Artikeln ovan är uppdaterad 2018-04-20 med dessa projekt inräknade.