Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Myter granskade på bostadsmöte

Många vill göra upp med de påståenden som styr bostadsbyggandet i Sverige idag. Renovräkning, bostäder för nyanlända och hur vinklade redovisningsmetoder styr hur vi bygger var heta ämnen på Bostadsmötet i Uppsala i maj.

”När man i stadsförnyelseprojekt talar om trygghet – var på er vakt!” Emil Pull, forskare vid Urbana studier på Malmö Högskola deltog på Bostadsmötet i Uppsala i maj.

När en mening börjar med ”Vi måste….” är det bra att stanna upp. Kolla källan till imperativet, fråga oss varför och vad vi egentligen måste. Författarna till den nya boken ”13 myter om bostadsfrågan”, forskarkollektivet Crush, höll ett eget seminarium under Bostadsmötet i Uppsala om sina granskningar. En av dem var Stig Westerdahl, docent i företagsekonomi, som har tittat på vilka kalkylmetoder bostadsbolagen använder och kunde konstatera att många väljer att köpa in siffror och ibland välja olika omräkningstal för olika delar av staden. Det kan ge kalkyler som visar större lönsamhet i innerstaden och resultatet blir då att de också väljer att bygga mer där. ”Siffror är inte sanningsbärare, vi måste titta på hur framtagandet av siffror och statistik går till” menar Westerdahl.

Emil Pull, också medlem i Crush, deltog dessutom i ett seminarium om renoveringar av bostadsbeståndet och pekade där på bortträngningens sociala konsekvenser: Flyttströmmarna går till lågstatusområden där låginkomsttagare koncentreras och segregationen förstärks. Då ökar kostnaderna för ekonomiska bistånd och kommunerna måste skära i andra utgifter. Emil Pull redovisade till forskning som visar att ofrivillig flytt leder till djup sorg och lägre förväntad livslängd.

Boverket har gjort en rapport om nyanländas bostadssituation som presenterades av Mikael Nilsson, utredare på Boverket, under ett annat seminarium. Han beskrev hur de som nyligen kommit till Sverige bor trångt hos bekanta och flyttar ofta, och hur den svarta bostadsmarknaden och handel med folkbokföringsadresser ökar. ”Vi har bara sett början på en eländig bostadssituation för nyanlända”.

En viss konsensus kring vad renoveringar och höjda hyror kan leda till verkar finnas bland forskarna. Att även när det finns konkreta renoveringsbehov är motivet till att genomföra dem ändå ofta ökade intäkter till bostadsbolagen, liksom att det finns en önskan om en rotation till mer betalningsstarka hyresgäster eftersom det höjer områdets status. Alingsåshem nämndes som ett föredömligt exempel med en strategi av renoveringar i olika nivåer för att fler ska kunna bo kvar.

När eftersatt underhåll samlas till ett tillfälle ger det plötsligt rätt till hyreshöjningar. Och det som räknas som standardhöjande renovering upplevs inte alltid som en förbättring av de boende som ska bekosta kalaset. Samtidigt måste dyra, mindre synliga åtgärder göras vid renoveringar idag, som bland annat har med klimatanpassningar att göra. Frågan är vem som ska betala kalaset.

 

Bostadsmötet 2016

Bostadsmötet arrangeras av Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF). Årets upplaga hölls 17–18 maj på Uppsala Konsert & Kongress.

Mer att läsa