Professor förordar återgång till naturlig ventilation
Framtidens ventilationslösningar finns i gestaltningen av byggnader från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Det säger arkitekturprofessorn Alan Short vid University of Cambridge som menar att det är dags att bryta den 100-åriga vanan att skapa artificiella inomhusklimat. Men han får mothugg av svensk expert.
Ett av Cambridgeforskarnas studieobjekt är Johns Hopkins sjukhus i Baltimore, USA, som stod färdigt 1889.
– Politiker och beslutsfattare tror att man kan lösa energi- och byggnadsproblem med prylar och manicker. Det kan man inte, säger Alan Short i samband med lanseringen av boken The Recovery of Natural Environments in Architecture.
Alan Short har tillsammans med forskarkollegor inom arkitektur, ingenjörskonst, matematik och miljövetenskap studerat ämnet i 30 års tid och han hävdar att det är fullt möjligt att använda naturlig ventilation och kylning i stora offentliga byggnader och höghus. Svaren finns enligt Alan Short i utformningen av de byggnader som uppfördes innan luftkonditioneringssystemen gjorde sitt intåg genom, som han kallar det, ”aggressiv marknadsföring”.
Dessvärre, menar Alan Short också, har mycket av den kunskap som finns kring dessa äldre byggnader gått förlorad.
– Majoriteten av dagens byggnader är inte alls resilienta. För att göra dem beboliga måste man täta dem och luftkonditionera dem. Den energi och de koldioxidutsläpp detta genererar är spektakulära och till stor del helt onödiga, säger han i ett pressmeddelande från Cambridgeuniversitetet.
Svensk expertis är något skeptisk till Shorts budskap. Svein Ruud är ventilationsexpert på det statligt ägda forskningsinstitutet RISE.
– Engelsmän har en lite annan filosofi för vad som är acceptabelt inomhusklimat. För att klara kommande krav på energieffektiva nära-nollenergibyggnader är eleffektiv mekanisk ventilation med högeffektiv värmeåtervinning helt avgörande i ett svenskt klimat, säger han.
Visserligen säger han att man i Sverige börjat att återgå till större ventilationskanaler och mindre elförbrukande fläktar men någon total återgång till självdrag i tror han inte på.
– Rent energimässigt går det inte, eftersom det ger för stora värmeförluster och inne i en stad kan inomhusluften bli otjänlig om den inte filtreras, eftersom man vid självdrag måste ta in luft långt ner i byggnaden, säger Svein Ruud.
Han pekar också på att det redan experimenterats en del med självdragsventilation i Sverige, framförallt i skolor.
– Resultaten har väl inte alltid varit så lysande. Det blir gärna väldigt dyra och komplicerade system som är svåra att få att fungera som tänkt. Tvärtemot vad många arkitekter tycks tro, säger Svein Ruud och exemplifierar med Henåns skola på Orust som fick stänga efter bara ett år på grund av undermålig inomhusmiljö.
Han påpekar även att självdrag kräver stora volymer.
– Byggnader med självdrag blir inte jättebilliga. Men de kan förstås bli vackra, säger Svein Ruud.
