Nyheter

Paris satsar på grön stadsutveckling

23 april 2021

Pandemin märks tydligt i Paris stadsbild, och coronaviruset har drivit på borgmästarens planer att skapa Europas mest hållbara stad till år 2030.

Annons
Foto Kajsa Kax

På grund av föroreningar i marken odlas så kallade mikrogrönsaker i stora växthus i området Gambetta. I förgrunden förbereds för en damm som ska locka fåglar och insekter.

På motsvarigheten till Paris stadsbyggnadskontor, Conseil d’architecture, d’urbanisme et de l’environnement, CAUE, säger högsta chefen, Laurence Duffort, att pandemin påverkar på flera sätt.

– Den sociala distanseringen gör att vi som människor inser de behov vi har av att faktiskt mötas fysiskt och tillsammans. Det har uppstått en stark önskan att kunna ses ute och i Paris förstår allmänheten nu att vi har för få parker och gröna allmänna ytor.

Laurence Duffort arbetar dagligen med att omsätta borgmästarens direktiv till praktisk verklighet och hon menar att de ambitiösa planerna faktiskt också är realistiskt genomförbara. Svårigheterna är av en annan karaktär.

Annons

– Den största utmaningen är parisarnas egna identitet och bild av vad för slags stad man bor i. Paris är en traditionell stenstad med en struktur från förra seklet. Det är kräver en del förändring i inställning och i förståelse för vad ett grönt urbant landskap betyder.

För att lyckas uppnå hållbarhetsmålen måste därtill lagstiftning och regleringar anpassas.

– Borgmästaren har redan gjort mycket, men det finns begränsningar.

Till exempel är kollektivtrafiken som bussar och tunnelbana utanför hennes mandat. De tillhör regionen och inte staden. Laurence Duffort påpekar att även den privata sektorn måste ta ansvar.

– Det är komplicerat att koordinera förändringar när beslutsfattandet ligger på så många olika instanser.

Trots detta säger Laurence Duffort att det redan går att se stora förändringar.

Annons

– Ett påtagligt exempel är den omvandling av skolgårdar vi arbetar med och som är ett av borgmästarens favoritprojekt.

Med hjälp av EU-bidrag omvandlas Paris omkring 600 skolgårdar till mer parkliknande miljöer som ska uppmuntra barn till utomhusaktiviteter, men också öka deras nyfikenhet på och förståelse för naturen.

– Intresset är överväldigande och det ringer hela tiden från andra städer som vill veta mer.

Omkring 600 av Paris skolgårdar håller på göras om för att få in mer växtlighet och bland annat uppmuntra till uteaktiviteter.

Men även här handlar det om att förändra människors inställning, det gäller både skolpersonal och föräldrar.

– Vuxna måste förstå att barnen mår bra av att röra sig aktivt och fritt. Det går inte att eliminera risker till noll.

Annons

I målsättningen att bli Europas ledande hållbarhetsstad ingår visionen om den så kallade 15-minuters-staden. Invånarna ska ha det mesta inom en kvarts promenadavstånd från sin egen dörr, med bland annat minskad trafik och bättre miljö som följd. Ytterligare en komponent är delmålet att inom fem år ska minst 100 hektar hustak, väggar och fasader i Paris vara täckta med grönska – inklusive en tredjedel som ska producera frukt och grönsaker. Detta har lett till en boom när det gäller företag som utvecklar stadsjordbruk och så kallade ultralokala samarbeten.

Ett typiskt exempel på detta är företaget Le paysan urbain, “Stadsbonden”, som bygger om befintliga stadsmiljöer och anlägger odlingar. Företaget består av en mix av landskapsarkitekter, ingenjörer och trädgårdsmästare som samarbetar med det som på svenska motsvarar stadsdelsnämnder. Driften sköts gemensamt av stadsdelen och företaget.

– En viktig del i vår verksamhet är också det vi kallar social integration, säger Hugo Vasseur från stadsdelsnämnden i området Gambetta där Paysan urbans odling ligger, strax norr om den kända kyrkogården Père-Lachaise.

– Förutom åtta anställda har vi har runt elva praktikanter, det är invånare från närområdet som varit långtidsarbetslösa eller behöver arbetsträning av olika slag.

Platsen var tidigare en tom grusplan där det var förbjudet gå in. Anledningen är två vattenreservoarer från 1800-talets slut som ligger strax under markytan och som fortfarande används. Vattnet används till att spola av gator och annan städning.

– Marken är tyvärr starkt förorenad så därför har vi satsat på växthus och så kallade mikrogrönsaker, berättar platschefen Anaid de Dieulveult.

Annons

Mikrogrönt är en term för ätbara grönsaker som skördas mycket tidigt, en till två veckor efter grodd, och de behöver därför bara någon enstaka centimeter jord.

– Vi säljer framförallt till lokala matbutiker och restauranger. Men en del också till grossister som i sin tur levererar till andra stadsdelar.

Medan Le Paysan urbain står för det nära och sociala perspektivet tar företaget Agripolis ett annat grepp. De står bakom vad som bedöms vara världens största takodling; ett stadsjordbruk med namnet Nature urbaine anlagt på taken till kongresshallarna Paris Expo, strax utanför innerstan. Ytan motsvarar omkring två fotbollsplaner och än så länge är en tredjedel uppodlat. När allt är igång beräknas det att under sommarhalvåret kommer dagligen att skördas upp till ett ton frukt och grönsaker.

– Nature urbaine i Versailles är vårt skyltfönster. Här sköter vi både produktion och service, och har öppnat upp för studiebesök , workshops, kurser och liknande, berättar vd:n Pascal Hardy, grundare och ingenjör i botten.

Odling på taket till mässhallarna i Versailles.

Agripolis kärnverksamhet är att projektera och bygga upp urbana jordbruk, för att sedan sälja och erbjuda support till de som tar över. Tak-jordbruket Nature urbaine öppnade när pandemin drog igång och Paris har sedan dess periodvis varit totalt nedstängt.

Annons

– Det är klart det påverkat. Vi har inte ens kommit upp i hälften av omsättningen vi hade hoppats på.

Pascal Hardy leder företaget med lika delar kommersiellt tänkande och handfast ideologi. Även om pandemin haltat intäkter och stoppat expansionsplaner så har situationen fört med sig positiva aspekter.

– Intresset har ökat för såväl lokalt odlade råvaror som mer hälsosam mat. Det gynnar oss som företag. Det allmänna medvetenheten har blivit större och många förstår att det är det lokala som är framtiden snarare än att flyga in, om än ekologiskt odlade livsmedel, från till exempel Östafrika.

Om tillräckligt med outnyttjade stadsrum och ytor som hustak, väggar, små marklotter kan utvecklas, så är Pascal Hardys bedömning att uppemot tio procent av stadsbornas behov av färska grönsaker och frukt kan täckas upp.

– Dessutom, urbana jordbruk spelar roll i energihänseende. Ökade gröna ytor motverkar så kallade värmeöar, byggnader kan dra ned på luftkonditionering och odlingar samlar upp regnvatten.

Pascal Hardy menar att pandemin accelererar utvecklingen; ett paradigmskifte är på gång kring hur städer byggs och synen på hur de ska fungera.

Annons

– Vi kommer att gå från dagens uppdelade zoner till allt fler mixade områden, där det mesta finns helt nära. Som urbana odlare är vi en viktig del av rörelsen framåt.

Den kanske tydligaste förändringen som märks i Paris är cykelboomen. Uppemot 150 mil cykelbanor har skapats sedan borgmästare Anne Hidalgo kom till makten. Flera motorleder längs floden Seine har stängts av för trafik och gjorts om till parkliknande promenad- och cykelstråk. Under den första nedstängningen förra året drev Hidalgo igenom ytterligare ett antal mil cykelleder, bland annat på en av paradgatorna, Rue de Rivoli, och i folkmun döptes de snabbt till ”corona pistes”, coronaspår.

När Hidalgo blev omvald förra året pratade det svenska teamet på den internationella arkitektbyrån Septembre mycket om vad det skulle betyda.

– Hennes planer, som hon faktiskt agerar på och genomför, påverkar starkt oss boende i Paris och det i en väldigt positiv riktning, säger Lina Lagerström.

Lina Lagerström och Emilia Jansson ser över modellen till ett bilgarage som är under omvandling. Foto: Kajsa Kax

Både Lina Lagerström och Emilia Jansson ser en stor skillnad på hur man lever och rör sig i staden, även på ett privat plan.

Annons

– Jag cyklar dagligen ganska långt med mina barn till deras skola, för tio år sedan hade det varit omöjligt, säger Emilia Jansson.

De båda tycker att borgmästaren och hennes team är smarta eftersom det är konkreta förändringar som görs.

– Det är de gemensamma gaturummen som åtgärdas och rustas, det upplevs nästa som en demokratiprocess i stadsbilden, menar Lina Lagerström.

Ett av flera exempel är platserna runt Bastiljen och Place de la république som omformats till stora torg, tillgängliga och öppna för fotgängare, skateboardåkare och förstås i Frankrike; demonstrationer.

Borgmästarens åtgärder märks också i Septembres dagliga yrkesutövning.

– Staden i sig har höga ambitioner, vilket betyder att det efterfrågas kvalitet och hållbarhetsmedvetande, det krävs alltså mycket av projekten. Bland annat måste vi kunna visa detaljerade energideklarationer och räkna på koldioxidutsläpp, säger Emilia Jansson.

Annons

Innerstaden har därtill en stor utmaning i sin infrastruktur. Det finns inte mycket utrymme för nya byggnader.

– I Paris är mycket färdigbyggt och det handlar istället om renoverings- och omvandlingsprojekt. Vilket är klokt ur klimatsynpunkt och samtidigt medför intressanta beställningar.

Paris byggnader har med andra ord långa livslängder och redan i början av ett projekt måste hänsyn tas till hur det ska kunna byggas om till andra verksamheter, om behovet uppstår längre fram.

Ett sådant av Septembres uppdrag är ett Citroën-garage som ska bli lokaler för bland annat hantverkare, studentbostäder, bibliotek och takodling.

– Byggnaden ska enkelt gå att underhålla och förändras, på franska “reversiblitet”, förklarar Lina Lagerström.

Men samtidigt som stadsutvecklare, arkitekter och hybridföretag som Agripolis ser de möjligheter pandemin trots allt ger, visar en undersökning av den internationella konsultfirman Arup att människor förra året flydde ut från världens storstäder. Över 40 procent av Londonborna flyttade periodvis ut från stan, jämfört med cirka 20 procent i Paris. Det är däremot inget som slagit igenom i Septembres kundbeställningar.

Annons

– Som arkitekter har vi istället börjat funderat på hur man formar stadsområden med fler öppna ytor och gemensamma utrymmen utomhus, säger Lina Lagerström. Och hur ska bostäder se ut för att det ska fungera att jobba hemifrån?

Author no image

Kajsa Kax

Gå till nästa artikel