Stora skillnader i löneökning för arkitekter
Medianlönen för en arkitekt i Sverige är 47 500 kronor, en ökning med 2,8 procent. Klart över ligger arkitekter inom kommun och region, medan privatanställda ligger under. Det visar nya siffror från Sveriges Arkitekter.

Medianlönen för medlemmar i Sveriges Arkitekter 2023, med ökningen i procent jämfört med året innan. Sedan 2020 har medianlönen för arkitekter i privat sektor ökat med 4 471 kronor och för arkitekter i kommun och region med 5 200 kronor. Källa: Saco lönesök
Trenden har varit tydlig i flera år: arkitekter i kommuner och regioner har en klart bättre löneutveckling än arkitekter på privata kontor.
– Kommunal sektor drar ifrån och har befäst en betydligt högre medianlön jämfört med privat sektor. Det speglar den tid vi befinner oss i som fortfarande är präglad av lågkonjunkturen, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör.
Så här såg det inte ut före pandemin. Då var medianlönen bara marginellt högre för arkitekter i kommuner och regioner. Steg för steg har avståndet ökat. Nu skiljer nästan 3 000 kronor i medianlön mellan sektorerna – 46 450 kronor i månaden jämfört med 49 200 kronor i månaden.
I praktiken är skillnaderna troligtvis ännu större för många än vad som syns när man jämför det ganska trubbiga måttet medianlön. Tobias Olsson har en djupare insyn i vad som döljer sig i statistiken för privatanställda.
– Det är ovanligt stora skillnader mellan olika arbetsplatser och individer i privat sektor eftersom krisen har slagit väldigt olika. En del hade inte ens någon lönerevision alls förra året eller ingen höjning av lönerna.
Sandra Olséni, förbundsjurist och ansvarig för löneenkäten, är inne på samma spår:
– Vi vet att vissa kontor inte hade någon löneökning alls förra året och andra fick en höjning i paritet med tidigare år. Många företag har haft stora uppsägningar och därför velat satsa lite extra på dem som är kvar. Jag tror aldrig vi har haft så stora skillnader i löneökning som nu, säger hon.
Tobias Olsson ser med viss oro på löneutvecklingen i hela branschen. Under 2024 ökade medianlönen på totalen med 2,8 procent, från 46 200 kronor till 47 500 kronor. Året innan såg det ungefär likadant ut. Med en så marginell ökning har arkitekterna fått rejäla reallönesänkningar flera år i följd. Det är arkitekterna visserligen inte ensamma om på arbetsmarknaden. Men hög inflation i kombination med pandemi och lågkonjunktur innebär att man får gå tillbaka till 90-talet för att hitta lika stor reallönesänkning hos arkitekterna.
– Nu när inflationen åter är där den ska vara kan vi börja se en reallöneökning igen, säger Tobias Olsson.
Kan man använda sig av lönestatistiken inför lönesamtalet som väntar?
– Absolut, det ska man göra. I statistiken kan man hitta sin position och se ungefär var man bör ligga i lön. Om man inte gör det har man ett väldigt bra argument att ta upp med sin arbetsgivare.
Medianlönen steg med 2,8 procent förra året, ska man nöja sig med motsvarande ökning?
– Nej, det ska man inte göra. Självklart är det olika förutsättningar på olika kontor man får ta viss hänsyn till. Men löneökningen bör ligga betydligt högre eftersom arkitekterna har stått tillbaka länge. Det är också därför vi har ställt krav på en så kallad stupstock i kommande avtalsrörelse. Den ligger på 4,2 procent.
• Saco lönesök för medlemmar i Sveriges Arkitekter finns här.