Unga arbetslösa arkitekter kritiserar förbundet
Situationen är fortsatt tuff för nyutexaminerade och unga arkitekter, som gått länge utan jobb. Vissa riktar nu kritik mot Sveriges Arkitekter. ”Det är ett stort misslyckande”, säger Fredrik Zanichelli, 29.

Fredrik Zanichelli har studerat arkitektur på LTH.
Arbetslösheten bland arkitekter har minskat de senaste månaderna, och låg på 6,8 procent i december. Men för många nyblivna arkitekter ser det fortsatt tufft ut.
Många nyutexaminerade har nämligen inte rätt till a-kassa och syns inte i statistiken. I Sveriges Arkitekters medlemsundersökning från 2024 uppgav 35 procent av dem som tog examen mellan 2021–2024 att de inte hade jobb. Hur många av de 65 med arbete som faktiskt är verksamma inom arkitektur framgår dock inte. Enligt förbundets stora studentenkät från 2023 var det fler tillfrågade som jobbade med någonting annat än som arkitekter.
Flera nyutexaminerade som Arkitekten talat med vittnar om en tuff vardag.
– Jag har skickat 226 spontanansökningar och fick knappt något svar. Det gör något med en mentalt, att söka så många jobb och inte få någon respons, säger en, som tog examen för i fjol och vill vara anonym.
Han har hoppat på en kurs inom ett annat ämne nu. Flera han läste arkitektur med har det också svårt.
– Om man går runt på stan i Malmö känns det som att varannan kassör är en arkitekt.
Andra kämpar som frilansar eller hoppar runt på projektanställningar. En av dem, som haft olika sådana senaste åren, säger att yrket börjat kännas som en gig-ekonomi.
Vilket ansvar har branschen och Sveriges Arkitekter för att det blev så här?
Flera är missnöjda med förbundet. En av dem är Fredrik Zanichelli, 29, som har en master i konst från Umeå konsthögskola och en kandidat i arkitektur från Lunds tekniska högskola.
Han var med i Sveriges Arkitekter under sin studietid, men har nu lämnat.
Fredrik Zanichelli, som i dag främst är verksam som konstnär, tycker att Sveriges Arkitekter borde ställa hårdare krav på politiker, arrangera fackliga protester – och att förbundet kunde ha förberett sig bättre under de goda åren.
Han upplever att de 15 krav som Sveriges Arkitekter ställer på politiken – bland annat om ett så kallat RITA-avdrag för klimatförbättrande arkitekttjänster och statliga investeringar i byggande – är för vaga eller otillräckliga.
Alla vet att arkitektbranschen är extremt känslig för konjunkturer. Det såg man under 1990-talskrisen.
– Sveriges Arkitekter måste axla ansvaret och se detta som ett stort misslyckande. Alla vet att arkitektbranschen är extremt känslig för konjunkturer. Det såg man under 1990-talskrisen, säger Fredrik Zanichelli och fortsätter:
– Och det är lite därför man varit med, för att det är en känslig bransch. Men om det här är svaret nu, när man haft 30 år att förbereda sig, så undrar jag vad man har betalat alla dessa tusentals kronor i medlemsavgift för?
Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, kallar situationen för en ”stor tragedi”.
– Detta är ett ständigt magont. De har läst en av Sveriges absolut svåraste utbildningar att komma in på. När de pluggade ryckte kontoren i studenterna, men när de tar examen är det den största krisen på 30 år.
Förbundet har gjort en hel del saker för dem, säger Tobias Olsson, som sammanställt en lista på 17 åtgärder. Det handlar om gratis kurser, sänkta medlemsavgifter och medlems- och nätverksträffar.
Han säger att förbundet varit närvarande i medierna och att deras 15 krav på regeringen skulle förbättra läget.
– Vi hade 1400 träffar i medierna 2023 och 2024. Det är ändå mycket. Jag vet inte hur många debattartiklar vi skrivit. Men jag vill alltid komma ut mer i sådana här frågor, säger Tobias Olsson.
Sveriges Arkitekter gjorde en del för att förbereda sig under de goda åren, som att arbeta för att öka exporten, säger förbundsdirektören. Men han betonar att Sverige hamnat i en kris som få förutsåg magnituden av under den brinnande högkonjunkturen.
– Vi hade säkert kunnat göra mer tidigare, fast jag vet inte vad det skulle kunna vara. Konjunkturen rår vi tyvärr inte över.
Vissa unga arkitekter känner sig besvikna – vad har du att säga till dem?
– Jag förstår verkligen deras besvikelse. Många började ju plugga i en högkonjunktur och kom ut i den största krisen på 30 år. Men det är alltid svårt att förutse en lågkonjunktur och arbeta för att dämpa den under högkonjunkturen.
Jag förstår verkligen deras besvikelse. Många började ju plugga i en högkonjunktur och kom ut i den största krisen på 30 år.
Skulle ni kunna arrangera fackliga protester?
– Vi har träffat en rad olika politiker och skrivit debattartiklar, men inte haft en facklig demonstration. Det behöver inte heller initieras av förbundet centralt. Vi arbetar i första hand med politisk påverkan i dialog med ansvariga politiker.
Vad ska då alla arbetslösa nyutexaminerade göra? En sak kan vara att söka sig bort från storstadsregionerna, där arbetslösheten är som värst, säger Tobias Olsson.
– I hela Västerbotten och Norrbotten är det bara en handfull arbetslösa, och jag vet att man anställer i norr.
Framför allt är det viktigt att tänka kreativt om yrkesrollen. Han tror inte att det blir en större byggboom efter krisen, eftersom befolkningen minskar och Sverige ska minska klimatutsläppen.
Det kan till exempel vara att söka jobb hos byggherrar, kommuner, myndigheter och bostadsförvaltare. Ett av Sveriges Arkitekters krav på politiken är att arkitekter ska kunna göra praktik på myndigheter.
– Just nu är det väldigt svårt att hitta jobb på vanliga arkitektkontor. Men det är inte bara där arkitekter kan jobba, säger Tobias Olsson.
Han får medhåll från Jannice Johansson Steijner, branschexpert för arkitektföretag på arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen. Hon tror att återhämtningen kan ta lång tid.
– Det är därför viktigt att nyttja tiden till att accelerera en tjänste- och marknadsbreddning av yrket, och se till att vi får ut arkitekter i nya kvalificerade uppdrag och tjänsteområden. Troligen också mot nya marknader, säger Jannice Johansson Steijner.
Vem ska se till att det blir så? Det låter svårt för en ensam arbetslös arkitekt.
– Absolut, det är en branschutmaning som behöver attackeras på flera nivåer samtidigt. Därför måste vi också verka på fler nivåer, och inte bara horisontellt inom redan kända områden. Vi har inte längre vare sig tid eller råd att vara så introspektiva som högkonjunkturen tillåtit oss att vara.