Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Osäker framtid för Guggenheim i Helsingfors

Reaktionerna på det vinnande förslaget i arkitekttävlingen om ett Guggenheimmuseum i Helsingfors har varit ljumma. Men ett konkret förslag på en byggnad underlättar det svåra arbetet med att säkra finansiering för projektet.

Tävlingen om ett framtida Guggenheimmuseum i Helsingfors som lockade 1 715 bidrag är nu avgjord. Vinnaren, Art in the City, består av nio paviljonger med fasader i förkolnat trä och krökta tak som pekar uppåt mot ett torn vars topp ska rymma en restaurang. Öppna gårdar tillför staden offentliga rum som tävlingsjuryn hoppas ska bidra till ett givande utbyte mellan konsten och resten av samhället.

Bakom det vinnande förslaget Art in the City står det Parisbaserade kontoret Moreau Kusunoki som drivs av Nicolas Moreau och Hiroko Kusunoki, båda i 35-årsåldern med erfarenhet från prestigekontor som Shigeru Ban, Kengo Kuma och Sanaa. Sedan de 2011 flyttade från Tokyo till Paris och etablerade det egna kontoret har duon varit framgångsrika i tävlingssammanhang men inte fått så mycket byggt. Hemsidan innehåller så här långt mest renderingar av tävlingsvinster.

Nicolas Moreau och Hiroko Kusunoki. Foto: Bruno Lévy

Nicolas Moreau och Hiroko Kusunoki. Foto: Bruno Lévy

Varken nyskapande eller karaktäristisk nog för att kunna bli en del av stadens identitet, så kan omdömena om tävlingsvinnaren sammanfattas. Brittiska The Economist konstaterade att ”Det är anmärkningsvärt att ett förslag som utkonkurrerade över 1 700 andra framstår som så ordinärt”. Den främsta bristen, enligt recensionen, är att Moreau Kusunoki inte tar tillvara tomtens läge vid vattnet. Där Snøhetta gjorde Oslooperan till ett isflak som glider ned i Oslofjorden är Art in the City en förspilld möjlighet för Helsingfors.

Tävlingen i sig har också spelat Guggenheimstiftelsens belackare i händerna, för även om den organiserades av The Solomon R Guggenheim Foundation så finansierades den av lokala intressenter som Svenska kulturfonden och branschorganisationen Turism- och restaurangförbundet.

Även om Moreau Kusunokis förslag redan har kritiserats för att vara för slätstruket innehåller det delar – fasadernas mörka färg och tornbyggnadens höjd – som kan bli föremål för debatt och göra att projektet får svårigheter i den politiska process som kommer att föregå bygget. Men det är frågetecknen kring projektets finansiering som så här långt har diskuterats mest.

Planerna har stöd av den politiska ledningen i Helsingfors och stadens överborgmästare, samlingspartisten Jussi Pajunen, offentliggjorde samtidigt som tävlingsresultatet blev känt att staden inlett en näringspolitisk utredning som granskar ”museets inverkan ur olika synvinklar”, däribland frågan om hur det ska finansieras. Studien ska vara klar någon gång under hösten och först i början av 2016 väntas Helsingfors stad vara redo att fatta beslut om museet. Kostnaderna för bygget uppskattas till 158 miljoner euro och frågan är hur mycket som ska komma från allmänna medel.

Det enda som i nuläget är säkert kring finansieringen är att det inte är Guggenheimstiftelsen som kommer att stå för den. Tvärtom, stiftelsen kräver 28 miljoner i licensavgifter under 20 år för ett Guggenheimmuseum i Helsingfors.

– En av de största utmaningarna för projektet är osäkerheten kring den politiska viljan hos regeringen och Helsingfors stad att skjuta till pengar, säger Ari Lahti, ordförande för The Guggenheim Helsinki Supporting Foundation.

Så här långt har den lokala stiftelsen lyckats samla ihop tio miljoner i privata medel, vilket är en bra bit från målsättningen på 28 miljoner. Men enligt Ari Lahti kan det arbetet bli lättare när det nu finns ett konkret arkitektförslag att förhålla sig till.

– Ett positivt ställningstagande för Guggenheim från regeringen och Helsingfors stad skulle hjälpa oss oerhört, menar Ari Lahti.

Att Finlands nya borgerliga regering så här långt inte uttryckt något intresse av att skjuta till pengar till ett Guggenheimmuseum tar Ari Lahti med ro. Regeringen tillträdde i maj och har inte presenterat någon budget än. Men skulle de lokala politikerna i Helsingfors besluta sig för att inte bidra till finansieringen så är tanken på ett Guggenheim i den finländska huvudstaden med största sannolikhet död.

Projektet har stöd av den lokala besöksnäringen som menar att den finländska huvudstaden har halkat efter i jämförelse med sina nordiska grannar. Antalet övernattningar av utländska besökare ligger kvar på 2007 års nivåer. Att ett Guggenheimmuseum är en attraktion som skulle kunna få folk som idag passerar Helsingfors på sin väg till och från Asien att faktiskt stanna i staden är ett argument som inte övertygat projektets motståndare.

Den amerikanska arkitekturkritikern Michael Sorkin som kallat Guggenheimstiftelsen ”kulturens motsvarighet till Starbucks” har även varit juryordförande för den alternativa tävlingen Next Helsinki. Syftet med den har varit att hitta innovativa förslag och idéer för hur det offentliga rummet i Helsingfors skulle kunna utvecklas. Tävlingen, som avgjordes i april, lockade 217 förslag för hur Guggenheimtomten skulle kunna användas på ett sätt som bättre gagnar besökare och boende i Helsingfors än vad ett konstmuseum skulle kunna göra. Juryn valde att inte kora en vinnare men att lyfta fram åtta förslag som ska ses som idéer.

Guggenheimtävlingen

Planer på ett Guggenheimmuseum i Helsingfors har funnits sedan 2009. Redan 2012 sade Helsingfors stadsstyrelse nej till projektet, men 2013 reserverades en tomt för projektet och därmed kunde en arkitekttävling utlysas, utan att den avgörande frågan om finansiering avgjorts.

Driftskostnaderna för ett Guggenheim Helsingfors beräknas till 13 miljoner euro/år. Intäkterna uppskattas täcka hälften. Beräkningarna utgår från att museet har 550 000 besökare/år.

Arkitekttävlingen om Guggenheimmuseet utlystes i juni 2014 och lockade 1 715 bidrag från 77 länder. Det vinnande bidraget ”Art in the City” är ritat av Parisbaserade Moreau Kusunoki Architects.

Kostnaderna för att bygga ett Guggenheim i Helsingfors uppskattas till mellan 150 och 200 miljoner euro. Den lokala stödorganisationen The Guggenheim Helsinki Supporting Foundation har som mål att hitta privat finansiering för 28 miljoner euro.

En alternativ tävling för Guggenheimtomten, Next Helsinki, lockade 217 bidrag från 37 länder. Istället för en vinnare utsågs åtta favoriter som på olika sätt presenterat innovativa idéer för det offentliga rummet och kulturlivet i Helsingfors.

The Solomon R Guggenheim Foundation finansierar sin verksamhet genom att hyra ut sitt varumärke på licens. För ett framtida Guggenheim i Helsingfors uppskattas licensavgifterna till 24 miljoner euro för de första 20 åren.

Mer att läsa