Nyheter

Ökat stöd ska rädda ett rikt landskap

15 november 2017 - Av Annika Jensfelt

År 2015 kom larmet att Sverige inte klarar miljömålet om ett rikt odlingslandskap, bland annat eftersom naturbetesmarkerna växer igen. Nu satsar regeringen 255 miljoner kronor extra på att bevara artrika ängs- och betesmarker, men kritikerna anser att det inte är nog.

Annons
Annons

Ökat stöd för alvarbete ingår i regeringens nya satsning på ett rikt jordbrukslandskap.

Foto Annika Jensfelt

De svenska ängs- och betesmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden i det svenska odlingslandskapet, konstaterar regeringen. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hoppas att det ökade stödet ska vända utvecklingen och att det blir fler betande djur.

– Det är viktigt, inte minst för våra landskap, säger han i ett pressmeddelande och tillägger att det också är viktigt för jobben på landsbygden.

Rent konkret innebär stödet en höjd så kallad miljöersättning med 400 till 1000 kronor per hektar för slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och alvarbete.

– Det är en tydlig signal om att regeringen tycker det är viktigt att ängs- och betesmarker sköts, kommenterar Lisa Karlsson, utredare på Jordbruksverket och en av författarna till rapporten som visade på den bristande måluppfyllelsen.

Men alla är inte enbart positiva.

– De riktiga hagmarkerna, det vill säga öppna och trädbärande hagar, får inga extra pengar. Dessa marker utgör den största arealen hagar i landet, säger Maria Hoflin, projektledare för kulturlandskap på Upplandsstiftelsen.

Hon tycker inte heller att regeringens förhoppning om att satsningen ska ge fler betande djur är rimlig. För det krävs mer, anser hon.

– Då måste man göra en rejäl satsning på de riktiga hagmarkerna. Dessutom måste man ändra definitionen av betesmarker så att inte alla stenhällar, dungar och buskar räknas bort, då dessa ytor är viktiga för den biologiska mångfalden, säger Maria Hoflin.

Fakta: Markerna som får ökat stöd

Slåtteräng är jordbruksmark som inte är åker men som är bevuxen med gräs eller örter som är dugligt som och tas om hand som foder till djuren.

Skogsbete är mark som inte är åker och som används till bete. Marken betas av nötkreatur, får, get eller häst inom ett område som till största delen består av skog.

Mosaikbetesmark är en betesmark med stort inslag av tätare områden med naturliga impediment som berghällar och myrar, träd och buskar eller andra värdefulla landskapselement.

Alvarbete finns på Öland och Gotland. Karaktäristiskt är det tunna jordlagret som blottar vittringsgrus, jord och/eller kalkhäll. Gräs och örter är anpassade till karga förhållanden och är därför lågväxande.

Relaterade artiklar: