Gå till innehållet

Nytt stöd ska ge bättre kvalitet i upphandling av arkitekttjänster

De fick uppdraget av regeringen förra året. Och nu har Upphandlingsmyndigheten publicerat sitt skriftliga stöd som ska underlätta för offentliga beställare att handla upp arkitektur med kvalitet.

– Vi hoppas att stödet ska bidra till att stärka och öka kompetensen hos beställarna, så att offentliga beställare kan uppnå målen för gestaltad livsmiljö som antagits av riksdagen, säger Zina Norin, upphandlingsjurist på Upphandlingsmyndigheten och den som ansvarat för att ta fram det nya stödet i samarbete med Boverket.

Det var i juni förra året som Upphandlingsmyndigheten fick regeringsuppdraget om ”utvecklat stöd för hur kvalitetsfrågor som avser arkitektur och gestaltad livsmiljö kan tas tillvara vid offentlig upphandling”. Detta som en del i Boverkets övergripande arkitekturuppdrag från 2018, som Boverket fick i samband med att riksdagen klubbade Sveriges nya mål för arkitekturpolitiken.

Det stöd som Upphandlingsmyndigheten nu publicerat, grundar sig på en förstudie myndigheten gjort tillsammans med Boverket samt en egen kundbehovsanalys.

– De insikter vi fick med oss från vår kundbehovsanalys är att många offentliga beställare tycker att det är svårt att förstå kvalitetsbegreppet och att kvalitet i gestaltad livsmiljö ger olika associationer. En annan insikt vi fick är att upphandlade organisationer tenderar att utvärdera konsulttjänster av arkitektur och gestaltad livsmiljö till lägsta pris och att det främst beror på att upphandlingskompetensen saknas, att man är rädd för överprövning och att man har begränsade resurser, säger Zina Norin.

Zina Norin, upphandlingsjurist.

En annan insikt vi fick är att upphandlade organisationer tenderar att utvärdera konsulttjänster av arkitektur och gestaltad livsmiljö till lägsta pris och att det främst beror på att upphandlingskompetensen saknas, att man är rädd för överprövning och att man har begränsade resurser.

Hon förklarar att stödet fokuserar på den förberedande fasen och genomförandet av upphandlingen. Och att förberedelsefasen är avgörande för att man som upphandlande myndighet ska hamna rätt från början.

– Vi tar upp vad man ska tänka på inför att man ska handla upp arkitektur och gestaltad livsmiljö. Det handlar till exempel om att identifiera vilka som är de önskade värdena och kvaliteterna, att sätta samman en kompetent arbetsgrupp och att ha en upphandlingsstrategi, säger Zina Norin.

I materialet som finns publicerat på Upphandlingsmyndighetens webbplats finns också förslag på kriterier för utvärdering av konsulter och en tabell som sammanfattar olika sätt att handla upp arkitekttjänster på, det vill säga olika upphandlingsförfaranden.

– Vi kommer att komplettera stödet med mer konkreta lärande exempel från olika kommuner och myndigheter, säger Zina Norin.

Katarina O Cofaigh är upphandlingsexpert på Sveriges Arkitekter. Hon anser att stödet är lite för allmänt hållet men är ändå positiv.

– Det är fint att Upphandlingsmyndigheten har gjort detta. Det är mycket som är klokt i materialet och det visar att det är viktigt att premiera kvalitet och kompetens för att uppnå ett gott resultat, säger Katarina O Cofaigh.

Hon menar att stödet tar upp flera saker som Sveriges Arkitekter anser viktigt i arkitektupphandling. Som att upphandlingen kan användas strategiskt, att varje upphandling är unik och att upphandlare ska våga intervjua och förhandla med arkitekterna.

Zina Norin på Upphandlingsmyndigheten säger att responsen på det nya stödet varit positiv men att det behöver nå ut till flera målgrupper.

– Vi fortsätter vårt uppdrag fram till år 2022. Framförallt är det viktigt att vi når högre chefer och politiker med ansvar för budget, som har större möjlighet att skapa utrymme för att prioritera och påverka arbetet med att upphandla med kvalitet. De som jobbar med upphandlingar längre ner i organisationerna kan inte driva det arbetet om det inte finns acceptans och mandat högre upp, säger Zina Norin.

Mer att läsa