Gå till innehållet

Nya krav ska få bukt med ohälsan

Från och med den 31 mars gäller nya regler för arbetsmiljön. Nu ska även frågor om arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling vara en del av arbetsmiljöarbetet.

Bakgrunden är att antalet arbetssjukdomar som beror på detta ökat med drygt 70 procent sedan år 2010 enligt Arbetsmiljöverket. Nu ska ohälsotalen ner med hjälp av nya föreskrifter som innebär att ett utökat ansvar hos arbetsgivare att arbeta med frågorna.

Alla arbetsgivare måste redan idag bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, oavsett hur få anställda företaget har. Med det menas att det måste finnas ett system för att undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen, bedöma dem, vidta åtgärder och sist men inte minst följa upp resultatet. I detta arbete finns nu också regler om hur de psykosociala arbetsmiljöfrågorna ska hanteras.

Det innebär också att det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns kunskap om hur kränkande särbehandling och ohälsosam arbetsbelastning kan förebyggas och hanteras hos alla chefer.

Har företaget fler än tio anställda tillkommer dessutom vissa krav på hur arbetet ska dokumenteras. På en liten arbetsplats behövs kanske inte all formalia och strukturen blir annorlunda. Men det systematiska arbetet måste finnas.

– På det lilla företaget kanske man inte behöver göra kartläggningar eller hantera dessa frågor i särskilda möten utan diskuterar arbetsmiljö på fikarasten för att sedan kunna gå vidare till riskbedömningar och hitta åtgärder, säger Ulf Strandberg, arbetsmiljöhandläggare på Arbetsmiljöverket.

Vad gäller de nya reglerna om kränkningar och arbetsbelastning finns inga allmänna gränsvärden för vad som är tillåtet eller inte.

– Man måste utgå från arbetstagarna i verksamheten.

 

De nya kraven i korthet

Arbetsgivaren ska se till att:

  • Chefer och arbetsledare har kunskaper när det gäller att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
  • Sätta upp mål för en god organisatorisk och social arbetsmiljö, som syftar till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa – och dokumentera dessa mål skriftligt, när det finns minst tio arbetstagare.
  • De arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.
  • De anställda känner till förutsättningarna för sitt jobb. Tillägg: Det innebär att var och en har klart för sig vad som ingår och inte i arbetsuppgifterna. Ett otydligt arbetsinnehåll är en grogrund för konflikter och stress.
  • Motverka att starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter och arbetssituationer leder till ohälsa.
  • Förebygga att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Tillägg: Vad innebär det att ”vara tillgänglig”?  Vilka gränser finns för när och hur ofta man kan bli kontaktad, och för vad?
  • Klargöra att arbetsgivaren inte accepterar kränkande särbehandling i verksamheten.
  • Motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.
  • Det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Tillägg: I rutinerna ska dessa frågor besvaras: Vem tar emot information om att det förekommer? Vad händer med informationen – och vad ska mottagaren göra? Hur, och var, får de utsatta snabb hjälp?

Källa: Suntarbetsliv.se

Mer att läsa