Nya kollektivavtalet: Lön och likabehandling i fokus
När förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal startar, är Sveriges Arkitekters krav riktlinjer mot diskriminering, mer semester och snabbare lönejustering.
– Många arkitekter upplever diskriminering i sitt arbete. Därför vill vi göra gemensam sak med arbetsgivarna och ta fram riktlinjer för branschen kring de här frågorna, säger Jens Andersson, chefsjurist på Sveriges Arkitekter.

Jens Andersson är chefsjurist på Sveriges Arkitekter.
Diskriminering och bristande jämlikhet är så pass stora problem i arkitektbranschen att något måste göras. Därför sätter Sveriges Arkitekter fokus på de frågorna när de nu har växlat yrkanden med Innovationsföretagen. Det är startskottet för avtalsrörelsen som ska leda fram till ett nytt arkitektavtal från 1 april.
– Många arkitekter upplever diskriminering i sitt arbete. Det visar en undersökning som vi gjorde för några år sedan. Därför vill vi göra gemensam sak med arbetsgivarna och ta fram riktlinjer för branschen kring de här frågorna. Det saknas medvetenhet och behövs en kunskapshöjning, säger Jens Andersson, chefsjurist på Sveriges Arkitekter.
Ett annat krav på detta område är att arbetsgivaren ska redovisa hur löneutvecklingen ser ut för en medarbetare som är föräldraledig.
– Vi har sett att många som är föräldralediga inte får den löneutveckling som de ska ha. Det som gäller är att man ska bli lönesatt som om man är i tjänst. Annars kan det vara diskriminering. För att göra problemet synligt vill vi att arbetsgivaren ska redovisa detta till det lokala facket, säger Jens Andersson.
Och ytterligare ett krav är att se till att fler får föräldralön genom att ta bort kvalifikationstiden för den extra ersättning man får vid sidan om föräldrapenning från Försäkringskassan.
– Det kan få fler att våga byta jobb utan att riskera den extra ersättningen, säger Jens Andersson.
Dessa två yrkanden gäller både kvinnor och män som är föräldralediga. Men i praktiken kan de leda till ökad jämställdhet vad gäller inkomst eftersom kvinnor tar ut längre föräldraledighet än män sett till hela gruppen. Runt 65 procent av de yrkesverksamma medlemmarna är kvinnor och bland de yngre är andelen kvinnor ännu högre.
Fler tunga yrkanden från den fackliga sidan har med lön och möjlighet till återhämtning att göra. Arkitekter som får en högre befattning riskerar i dag att gå miste om en del av sin löneförhöjning om de inte är vaksamma.
– Vi vill att lönen ska justeras när man börjar i den nya befattningen. Många arbetsgivare väntar till lönerevisionen och då blir det otydligt hur den nya lönen ska beräknas. Jag tror att det är enklare för arbetsgivaren att göra så, men det är lätt att en del av den ordinarie löneökningen råkar försvinna, säger Jens Andersson.
Till grund för sina yrkanden har Sveriges Arkitekter ett avtalsutskott som består av fackligt engagerade medlemmar. Gruppen har pekat på att många andra yrkesgrupper har längre semester än de 25 dagar, som är standard i arkitektbranschen. Därför yrkar man nu på möjligheten att växla semesterlönetillägg mot extra semesterdagar. Semesterlönetillägg är den extrasumma man får i lön under semestern (0,8 procent av den fasta lönen/dag) och som ofta betalas ut en gång per år.
– Det skulle inte kosta arbetsgivarna något och det skulle leda till två bra saker: att den som vill skulle kunna få fem till sju extra semesterdagar. Då kommer vi också bort från att många arkitekter försöker jobba in flextid för att få fler lediga dagar, säger Jens Andersson.
Historiskt har det funnits ett stort motstånd från arbetsgivarna mot mer semester. Resonemanget har varit att de förlorar debiterbar tid. Men det antagandet bygger på att det finns projekt som fyller upp alla anställdas årsarbetstid. När lönsamheten inte är på topp kan det kanske vara bra för alla parter om man kan välja ledighet i stället för pengar.