Nyheter

Nya hedersdoktorn: ”Jag forskar om sådant vi redan vet”

12 oktober 2017 - Av Henning Eklund

Catharine Ward Thompson, professor i landskapsarkitektur vid University of Edinburgh, är ny hedersdoktor på Sveriges lantbruksuniversitet och forskar på hur människor påverkas av att flytta till städer med sämre tillgång till grönområden.

Annons
Annons

Catharine Ward Thompson höll sitt första anförande som ny hedersdoktor vid SLU i början av oktober.

Foto Daniel Roos

– Det jag forskar om är ingenting nytt, det här visste man redan på 1800-talet. Ibland säger mina landskapsarkitektskollegor att jag forskar om sådant vi redan vet, men jag försöker förmedla den kunskapen, säger Catharine Ward Thompson, SLU:s nya hedersdoktor i landskapsarkitektur.

Hennes forskning går i stora drag ut på att undersöka hur människor påverkas av att bo med respektive utan tillgång till ett grönområde. Resultaten är tydliga.

– Den första aspekten är fysisk hälsa. Vi är mer aktiva ute än inne, framför allt barn. Immunsystemet blir också starkare hos de som tillbringar tid vid ett grönområde.

Världshälsoorganisationen WHO delar bilden, och skriver på sin hemsida att grönområden främjar fysisk aktivitet och återhämtning, samt är viktiga för psykisk hälsa.

– Risken att drabbas av psykisk ohälsa halveras hos de som besöker ett grönområde minst en gång i veckan. I studier har vi sett att stressade människor ofta pratar om att de vill ha frisk luft och lugn och ro, och har man tillgång till natur identifierar man dem som platser för lugn och ro.

Slutligen lyfter Catharine Ward Thompson vikten av grönområden som en social mötesplats.

– Många äldre lever ensamma och har inte möjligheten att träffa folk, men med tillgång till en park kan man träffa människor där. Det handlar inte om att bli bästa kompisar med de man träffar, utan att få en informell kontakt. En park eller ett grönområde kan också användas för att bygga social tillhörighet, till exempel i en utsatt förort.

Catharine Ward Thompsons forskning i korthet:
  • Närhet till grönområden leder till bättre fysisk hälsa, gynnar aktivitet hos barn, och ger starkare immunsystem.
  • Det leder också till bättre psykisk hälsa, hjälper mot stress och gynnar social samhörighet.
  • Den viktigaste faktorn för hur ofta en vuxen person besöker ett grönområde är hur ofta de gjorde det som barn. Tillgängligheten genom exempelvis vägar, bänkar och offentliga toaletter är också viktigt.