Gå till innehållet

Ny nordisk deklaration för hållbar stadsutveckling

En nordisk deklaration för stadsutveckling har tagits fram som tillägg till FN:s nya urbana agenda. Nu hoppas svenska arkitekter och tjänstemän att den ska bidra till en samsyn i hållbarhetsarbetet, både på hemmaplan och utomlands.

Deklarationen, som offentliggjordes i slutet av januari, förordar ett politiskt ledarskap som skapar utrymme för modiga initiativ, planering som bygger på samproduktion och en inkludering av många olika sorts aktörer och sektorer. Den listar också sex grundläggande principer som bör guida det nordiska stadsbyggandet.

– Vi har försökt lyfta fram det som är särskilt viktigt att jobba med för oss i Norden och Sverige. Det är en frivillig åsiktsförklaring som ska driva på det hållbarhetsarbete som gjorts tidigare, säger projektledaren Elin Andersdotter Fabre från Global utmaning.

Deklarationen är ett resultat av konferensen Nordic Urban Ways som arrangerades av tankesmedjan Global utmaning i samarbete med UN-Habitat på Arkdes i Stockholm i december. Konferensen följde upp FN:s stadsbyggnadsmöte Habitat III som ägde rum i höstas i Ecuadors huvudstad Quito, och mer specifikt den agenda som mötet i Quito resulterade i: New Urban Agenda.

– New Urban Agenda är inget juridiskt bindande dokument och många har ifrågasatt om den verkligen kommer att genomföras. Vårt syfte med den nordiska deklarationen är att visa att vi tar agendan på allvar. Vi är ett stort informellt nätverk som kan visa vägen och vi hoppas att andra följer med, säger Elin Andersdotter Fabre.

FN har arbetat med stadsutveckling sen Habitat bildades 1976. Men när FN:s övergripande hållbarhetsstrategi Agenda 2030 antogs för ett år sedan fanns städerna för första gången med som en egen punkt. Mål 11 säger att ”städer och bosättningar ska vara inkluderande, motståndskraftiga och hållbara” och New Urban Agenda är en fördjupning av det.

Det vi i Sverige inte klarar av är målet om att bygga bostäder som är ekonomiskt tillgängliga för alla grupper.

Ulrika Stenkula

Ulrika Stenkula är en av de som deltog på konferensen i Stockholm. Hon är arkitekt och hållberghetsstrateg på White och var även på plats på Habitat III i Quito. Hon menar att Sverige har kommit långt på flera av punkterna i New Urban Agenda, till exempel att man pratar om hur unga tjejer ska få plats i stadsrummet.

– Det vi i Sverige inte klarar av är målet om att bygga bostäder som är ekonomiskt tillgängliga för alla grupper. De ökade klyftorna är en stor utmaning vi står inför, säger hon.

Ulrika Stenkula är övertygad om att både New Urban Agenda och den nordiska deklaration som nu tagits fram kan bli användbara verktyg.

– För White som satsar på internationalisering är det väldigt viktigt att ha en global kontext att referera till. Samtidigt gör en svensk samsyn det lättare att kommunicera vad vi kan bidra med internationellt, säger hon.

Även Miriam Nordfors, verksamhetsutvecklare på Stockholms stadsbyggnadskontor, var på plats på konferensen Nordic Urban Ways. Hon tror precis som Ulrika Stenkula att New Urban Agenda i kombination med den nordiska deklarationen skulle kunna bli en bra bas i hållbarhetsarbetet på hennes arbetsplats.

– Jag tycker det är väldigt spännande att deklarationen lyfter fram att det är viktigt med ett tydligt ledarskap och att många jobbar tillsammans från olika perspektiv mot en gemensam vision. Det behövs verkligen, säger Miriam Nordfors.

Nordic Declaration on the Implementation of the New Urban Agenda

Anger 6 principer för en nordisk hållbar stadsutveckling:

  • Hållbar urban miljö – skydda och återanvänd naturresurser, förbättra urbana ekosystem, satsa på cirkulär ekonomi och förnybar energi.
  • Hållbar urban socio-ekonomisk välfärd –­ skapa en säker, hälsosam och inkluderande miljö som är tillgänglig, grön och sammankopplad med kvalitativa offentliga rum och en mänsklig skala.
  • Hållbart urbant boende – ta hänsyn till kön och ålder, erbjud olika typer av boendeformer och integrera olika bostadskoncept.
  • Hållbara urbana transporter – satsa på interaktion mellan stad och landsbygd, bra kommunikationer, säkra vägar och att integrera trafikplanerna i översiktsplanerna.
  • Ett hållbart urbant deltagande – säkerställ samarbetet mellan medborgare, civilsamhälle och lokala beslutsfattare, bygg kapacitet, gör dagens plattformar än mer inkluderande och ha ett genus- och åldersmedvetet förhållningssätt.
  • En hållbar urban kultur och livsstil ­– återuppliva urbana områden för att skapa mångfald, stärk social och kulturellt deltagande, inför olika hållbara livsstilar och främja hållbar konsumtion och produktionsmönster.

Mer att läsa