Nyheter

Ny forskning väcker diskussion om exotiska trädarter

1 december 2021

Inhemska trädarter i parkmiljö rymmer två till tre gånger så många insekter som exotiska arter, visar en ny forskningsstudie. Samtidigt satsar många kommuner på träd från sydligare breddgrader, eftersom de klarar värme och torka bättre. 

Annons
Foto Noel Bennett/Istock

Blå atlasceder, urspungligen från Nordafrika, är ett av många exempel på exotisk trädart som förekommer i Sverige, till exempel i Malmö.

I studien, som är gjord vid Lunds universitet, har en grupp forskare jämfört mängden insekter på trädarter i fem olika parker i Malmö innerstad. Johan Kjellberg Jensen, doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Biologiska institutionen, har ansvarat för undersökningen. Han berättar att man började med att gå igenom kommunens träddatabas.

– Ur den valde vi 16 vanligt förekommande trädarter, nio inhemska och sju exotiska. Samtliga träd var runt 80 år gamla, åldern på träden kan ju påverka antalet insekter de rymmer.

Den praktiska delen av undersökning pågick under en vår och genom tre metoder: dels skakade forskarna trädens grenar för att se hur många insekter som föll ner, dels satte man upp fällor för flygande insekter och dels fångade bladätande larvers spillning upp med trattar under trädkronorna. Resultatet visade att de inhemska arterna, dit de räknas som har funnits i Sverige minst sedan 1200-talet, rymde två till tre gånger så många insekter som de så kallade exotiska arterna.

Annons

– Även tidigare studier har visat att det finns skillnad, men att den var så stor gjorde mig förvånad, säger Johan Kjellberg Jensen.

Forskningsresultatet kommer samtidigt som många kommuner har som strategi att satsa på exotiska trädarter eftersom klimatförändringar, urbanisering och allt mindre gröna ytor ger nya utmaningar för städernas träd.

– När vi planterar träd är tidsperspektivet långt. Det ska klara av att etablera sig och överleva såväl hetta som torka i många decennier, helst sekel. Men trädfrågan berör, det har länge funnits en diskussion som rört just det här: artrikedom kontra ekosystem och människors livsmiljöer, säger Johannes Josefsson, landskapsarkitekt och -ingenjör samt trädspecialist i Göteborg.

På sociala medier har det snabbt uppstått en diskussion om forskningsresultaten med just dessa perspektiv. Britt-Marie Alvem som är landskapsarkitekt på trafikkontoret i Stockholm betonar att studien är relativt begränsad och enbart rör Malmös parker.

– Den har inte tittat på hårdgjorda ytor och heller inte på fler städer.

Hon tycker det är synd att debatten ofta hamnar i ett slags motsättning: att det blir inhemska arter kontra exotiska.

Annons

– Jag tycker att det skulle vara mer intressant med forskning om vad de exotiska arterna faktiskt kan bidra med. Många av dem har exempelvis en senare blomningsperiod, vilket skulle kunna ge pollinerare en längre säsong.

Denna inställning delas av Magnus Svensson, trädansvarig landskapsarkitekt i Malmö. Han var för några år sedan med i ett reportage i Arkitekten tillsammans med en kollega och berättade då om den satsning som pågår i Malmö just vad gäller exotiska trädarter.

– Det berör främst mycket torra, varma och hårdgjorda platser, där inga av de inhemska arterna får en tillfredsställande utveckling. Av de storvuxna träden är det enbart tall och i viss mån bergek som klarar förutsättningarna, det är alltså ett oerhört begränsat urval om vi enbart ser till inhemska.

Magnus Svensson tillägger att det för att klara en långsiktigt hållbar och motståndskraftig resilient trädpopulation som bland annat klarar av sjukdomsangrepp bättre, krävs en stor artrikedom och en jämn artfördelning i alla stadens delar och varierade ståndorter.

– Vårt mål i Malmö är att skapa en så grönskande stad som möjligt som kan stå emot framtidens prövningar och som levererar en stor mängd ekosystemtjänster. Då behöver vi främst fler friska, välmående och stora träd, oavsett ursprung. Vi behöver både och, inte antingen eller. Det gäller dock att hitta en bra balans och göra välavvägda val av trädart utifrån platsens specifika förutsättningar.

Johan Kjellberg Jensen betonar att studiens syfte inte är att klanka ner på de exotiska arterna utan att visa hur viktiga de inhemska är.

Annons

– Det är nästan alltid bättre med ett träd än inget alls.

Han hoppas att forskningsresultaten leder till att alla stadsplanerare och andra aktörer än mer noggrant väljer trädart utifrån omgivande ekosystem. Asfaltbelagda torg har andra förutsättningar än en skogsglänta på kommunal mark intill ett bostadsområde, betonar han.

– Beslut om trädart ska inte tas utifrån vad som är snyggt eller vad plantskolorna råkar erbjuda. Jag skulle vilja se en handbok med förslag på arter att använda i staden beroende på kontext, säger han.

Author no image

Tora Villanueva Gran

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel