Gå till innehållet

Nu slukar Moderna Museet Arkdes

Arkitekturfrågorna tar plats i Sveriges dyraste museum när Arkdes går samman med Moderna museet.

– ”The shock of the expected”, kommenterar Malin Zimm den efterföljande debatten, medan Ola Anderson skönjer en nådastöt. 

Kerstin Brunnberg

Samtidigt som Arkitektursverige gömde påskäggen, kom Kulturdepartementet äntligen med sin efterlängtade promemoria om framtiden för sorgebarnet Arkdes: grannen Moderna museet slukar rubbet. Något delat ledarskap, eller åtskiljda varumärken och gemensam administration, blir det inte tal om. ”Moderna museet får därmed i uppgift att dels fungera som museum för modern och samtida konst och arkitektur, dels som en mötesplats för arkitektur, form och design.” som det står i promemorian. Skälen som anges är att Moderna museet är en såpass mycket större organisation att det ”framstår som mest lämpligt att avveckla Arkdes”. Någon anslagsminskning är det dock inte tal om: De 50 miljoner kronor som Arkdes får i årligt anslag slås ihop med Moderna museets 128 miljoner. Det ger ett sammanlagt anslag på 178 miljoner som gör att det nya Moderna museet brädar Naturhistoriska museet som Sveriges dyraste.

– Det kan nog bli bra, ett försök måste väl kunna göras, säger Malin Zimm, chef för Whites avdelning för forskning och utveckling, tidigare sakkunnig inom arkitektur på Arkdes. Hon är inte speciellt förvånad över Kulturdepartementets förslag.

– Alfred Hitchcock talar om ”The shock of the expected”. Först går alla och förväntar sig det här och sedan blir alla chockade.

Kerstin Brunnberg, tillförordnad överintendent på Arkdes till och med den sista juni i år, vill egentligen inte kommentera promemorian. Men hon är glad över att mötesplatsuppdraget följer med in i den nya organisationsformen.

– Arkitektur är politik och samhällsutveckling, den aspekten får man aldrig tappa bort. Det gäller det man kallar för aktörerna, politiken, byggherrar och arkitekter, men framförallt medborgarnas inflytande över sin miljö. Man kan bygga vilka jävla magnifika hus som helst men man kan inte fixa schysta studentbostäder – det handlar om makt och prioriteringar!

I en debattartikel i DN den 8 april gör arkitekten och debattören Ola Andersson en koppling mellan beskeden om Arkdes framtid och svenska regeringars generella ointresse för arkitektur. ”En nådastöt för Arkdes” skriver han. Idén om en mötesplats för debatt om arkitektur- och designfrågor ger han inte mycket för.

– Det är helt idiotiskt, det finns ungefär lika mycket behov av en mötesplats för arkitektur, form och design som det gör av en mötesplats för lokförare, piloter och cyklister.

Någon anledning att förvänta sig en bred uppslutning hos allmänheten för frågor om arkitektur och design ser han inte heller.

– Man kanske kan skapa ett större intresse för frågorna än vad Arkdes har lyckats med, men man ska nog inte ha för stora förhoppningar.

Ett påstående Kerstin Brunnberg knappast skulle hålla med om:

– Formfrågorna har en oerhörd betydelse för samhällsutvecklingen, de borde diskuteras mycket mer för att människor ska känna att de har ett inflytande.

Redan i oktober ska de två institutionerna ha blivit en. Innan dess väntar dock en remissrunda. Huruvida Kerstin Brunnbergs förordnande förlängs ytterligare kan hon inte svara på. Inte heller vill hon ge några råd till Moderna museets överintendent Daniel Birnbaum – som snart står vid rodret för såväl den moderna konsten som för arkitektur- och formfrågorna.

– Det tror jag inte han behöver!

Däremot vill hon gärna lyfta fram den kompetens som finns hos den egna personalen på Arkdes.

– Inte minst alla medarbetare som jobbar med samlingarna. Dessutom har vi helt lysande pedagoger!

Mer att läsa