Nyheter

Nu granskas kommunernas tysta miljöer

31 augusti 2017 - Av Rebecka Gordan

En bra rekreativ ljudmiljö handlar inte bara om att minska buller – det gäller också att få in naturljuden i staden. Det säger landskapsarkitekten Gunnar Cerwén som leder en studie om hur landets kommuner arbetar med tysta områden.

Annons
Annons

Som en del av sin avhandling på SLU arbetade ljudforskaren Gunnar Cerwén med en bersåliknande struktur på Sankt Knuts torg i Malmö som spelade upp lövprassel och fågelkvitter.

Foto Gunnar Cerwén

Sedan i våras arbetar Gunnar Cerwén på uppdrag av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet med en sammanställning av hur landets kommuner arbetar med tysta områden. Bakgrunden är det EU-direktiv från 2002 som säger att kommuner ska kartlägga och bevara tysta områden. Hittills har det visat sig att en fjärdedel av de 206 kommuner som svarat på forskarnas enkät arbetar aktivt med att avsätta tysta miljöer.

– Stockholms Guide till tystnaden är ett intressant initiativ där man jobbat med att tillgängliggöra tysta områden för att få folk att söka upp sådana kvaliteter nära staden. Även Malmö har gjort återkommande mätningar, men slutsatsen har varit att det varit svårt att upprätthålla de tysta områdena i den täta stadsmiljön, säger Gunnar Cerwén.

Gunnar Cerwén. Foto: Marie Andersson

Är tysta miljöer en bristvara?

– Ja, särskilt i och omkring tätortsområden där trafik, maskiner och stadsliv gör att det nästan alltid finns en bullermatta. Även i vissa rurala områden som runt om i Skåne blir det allt svårare att hitta tysta miljöer. Där är det bland annat infrastrukturen och vindkraften som är problematiska.

Hur definieras ett tyst område?

– Det finns olika definitioner, men 40 decibel är en ganska vanlig gräns eftersom man då man kan höra naturens ljud. Det handlar alltså inte om en helt tyst plats utan en plats där man kan höra naturljud som prasslande träd, fågelkvitter och porlande vatten.

Vad vet forskningen idag om hur ljud påverkar oss?

– Att bullerexponering går att koppla till olika hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdomar och stress är välbelagt. På senare tid har man också sett en omvänd relation, det vill säga att naturljud kan ha en positiv inverkan på hälsan.

Vad kan arkitekter bidra med på området?

– Arkitekter kan lyfta ljudmiljöns betydelse i arbetet med grönplaner, men också ta fram strategier för att säkerställa tysta områden och exempelvis fundera kring hur byggnader placeras i förhållande till infrastruktur. Gröna element kan fånga upp oönskade ljud och samtidigt locka fåglar till staden. Jag tror att ljudtänkande kommer att bli allt viktigare i och med ökad förtätning.

Finns det andra insatser du ser behov av?

– Jag tror att det finns mycket att göra. Framförallt borde man föra samman kunskapen hos olika yrkesgrupper, som akustiker, planerare och arkitekter. I nya konstellationer skulle man kunna hitta mer kreativa och proaktiva sätt att jobba med ljudfrågor.

Du arbetar själv på en avhandling om hur man kan jobba med ljudfrågor inom landskapsarkitekturen. Vad kan det vara?

– Det kan handla om allt från övergripande frågor, som hur olika funktioner placeras i landskapet, till mer detaljerade ställningstaganden som att fundera kring akustiska egenskaper hos material. En viktig utgångspunkt har varit att inte enbart se ljudmiljö som ett problem utan också som en potential, vattenljud är ett bra exempel. Förutom att vatten kan utgöra en kvalitet i sig själv kan ljudet också användas för att maskera oönskat buller.

Testade du någon sådan maskering?

– Ja, bland annat arbetade jag med en bersåliknande struktur på Sankt Knuts torg i Malmö. Väggen var klädd i murgröna och spelade upp naturljud som lövprassel och fågelkvitter. Ljudmaskeringen i kombination med väggens bullerreducerande egenskaper visade sig ge bäst effekt.

Vad tror du om framtiden för ljud i planeringen?

– Förtätningen av våra städer innebär fler aktiviteter på en mindre yta vilket gör att en genomtänkt ljudplanering blir allt viktigare, och det verkar redan finnas ett ökat intresse. Förhoppningsvis leder det till att vi kommer se nya tillämpningar och bättre parker, fickparker och andra rekreationsmiljöer.

På seminariet Tysta områden i Sverige den 26 september redovisas forskargruppens första resultat.