Nyheter

Nu blir Stockholms skolpolitik arkitektstyrd

18 november 2014

Parallellt med sin långa politiska karriär har Olle Burell utbildat sig till arkitekt på KTH och jobbat på arkitektkontoret Brunnberg och Forshed. Nu är han ett av Stockholms fyra socialdemokratiska borgarråd.

Annons
Annons

– Precis som arkitekten måste man som politiker vara optimist. Det är ett karaktärsdrag, att man tror på att det är möjligt att skapa något som folk är nöjda med till slut, att det till slut blir bra.

Det säger Olle Burell. Hans första vecka som skolborgarråd i Stockholm handlade om icke fun-
gerande skoltransporter för barn med särskilda behov. Ledsna föräldrar skrev och ringde och han fick stå till svars i lokal radio och tv. Och samma dag som han tillträdde fick han gå ut på stadshusets borggård och tala med en grupp skol-
elever som demonstrerade mot en eventuell flytt av det internationella gymnasieprogrammet IB från Kungsholmen till Södermalm.
På vilket sätt kommer det att märkas att Stockholm fått en arkitekt som skolborgarråd?
– Genom att jag är samarbetsinriktad och uppskattar när olika åsikter får brytas mot varandra och att jag är tidsmedveten och förstår att man måste prioritera för att hinna. Och samtidigt som jag intresserar mig för detaljerna har jag förmåga att se de stora dragen.
Du beskriver ett skriande behov av fler och bättre skolbyggnader. Hur ska det lösas?
– Det krävs aktiv samhällsplanering. Kommunen måste avsätta attraktiv mark för skolor och förskolor och inte falla för frestelsen att överexploatera. Den kommunala skolan ska vara en offentlig institution som vi unnar en bra plats, kanske till och med utsikt.
Regeringen vill satsa en miljard på skolmiljöer till och med 2018. Som borgarråd får du ansvar för det kommunala bolag som förvaltar 590 skolor och förskolor. Vad räcker pengarna till?
– Stockholm har tio procent av landets skolor och vi förvaltar 1,7 miljoner kvadratmeter. Tio procent fördelat på dessa är ett bidrag men inte tillräckligt. Huvuddelen av pengarna måste komma från kommunalskatten.
När skolmiljöns betydelse för skolresultaten debatterats i riksdagen har det handlat om ventilation och giftfria material. Kan gestaltningens betydelse få större tyngd?
– Jag hoppas verkligen det. Min vision är att alla barn och ungdomar ska ha en väl genomtänkt, både funktionell och vacker skolmiljö. Och Stockholm ska kunna erbjuda det.

Annons
Annons

Annika Jensfelt

Gå till nästa artikel