Gå till innehållet

Minecraft blir demokrativerktyg för skolelever i Hjällbo

Under våren har 100 elever på Lärjeskolan i Göteborg fått testa dataspelet Minecraft som verktyg för att skissa idéer för sin stadsdel.
– Vi använder spelet för att öppna upp för en dialog, säger projektledaren Anna Reuter Metelius.

Dataspelet Minecraft har tidigare använts på flera skolor i Sverige för att få unga att bli mer delaktiga i utvecklingen av sina egna livsmiljöer. Nu har verktyget testats i Göteborg som en del av ett EU-projekt om medborgarengagemang. Projektledare för Göteborgs stads del i arbetet är Anna Reuter Metelius som också är ansvarig för planprogrammet för stadsutvecklingen i Hjällbo på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

– Det vanligaste är att den vuxna är auktoriteten i kontakten mellan den vuxna och barnet. Här får barnet vara expert både på sin boendemiljö och på verktyget och det skapar en mer jämlik dialog, säger Anna Reuter Metelius som är kulturmiljöspecialist och ingår i Sveriges Arkitekters Kulturmiljöråd.

Första delen i EU-projektet genomfördes som workshopar i Bergsjöskolan under 2020 och 2021 där elever bjöds in att delta på sin fritid. I år genomfördes workshops i Lärjeskolan och då har övningarna ingått i ordinarie lektionstid.

– Lärarna på Lärjeskolan såg hur Minecraft-projektet kunde jacka in i många ämnen, som svenska, samhällskunskap, teknik och matematik, säger Anna Reuter Metelius.

Elever i årskurs 4, 7, 8 och 9 fick under totalt två dagar fundera på vad de tycker om sitt närområde och hur de ser på ett framtida Hjällbo. Tankarna har de fått gestalta i en Minecraftvärld över området.

– Vi har märkt att det har varit värdefullt för eleverna att se sin egna stadsdel uppbyggd som en Minecraft-värld. Det första de gjorde var att leta upp sina egna hus, säger Anna Reuter Metelius.

Ett flyktingboende med växthus är en av idéerna elever skissat på i en Minecraftvärld över Göteborg byggd av arkitekten Robin Nilsson på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Eleverna har jobbat i grupper framför skärmarna och kunnat diskutera vilken plats de vill jobba med och förändra. I klassrummet ledde Anna Reuter Metelius och arkitekten Kajsa Sperling arbetet som arkitekturpedagoger tillsammans med spelpedagogen Felix Serrao. Tillsammans intervjuade de eleverna medan de jobbade i Minecraft.

Vi har märkt att det har varit värdefullt för eleverna att se sin egna stadsdel uppbyggd som en Minecraft-värld. Det första de gjorde var att leta upp sina egna hus.

– Dialogen omkring övningarna är minst lika viktig som det som görs på skärmen och det är viktigt att ha kompetensen att ställa frågor och vara lyhörd för svaren. Det guld vi får med oss är att ha nått fram till eleverna och fått ta del av deras tankar och drömmar om framtiden. Spelet fungerar som en katalysator för det, säger Anna Reuter Metelius.

Lärarna har också varit med i klassrummet och har i intervjuer efteråt sagt att det har varit extra lyckat att projektet genomförs i Hjällbo, som är klassat som ett utsatt område. Dessutom har lärarna tyckt att det har varit värdefullt att eleverna mött representanter för olika yrken.

– Eleverna har varit minst lika fascinerade av oss som av spelet, att vi berättar hur vi arbetar och att vi tar barnen på allvar. Vi har varit tydliga med att de är testpiloter för EU och Stadsbyggnadskontoret för att utveckla en metod, och jag upplever att de har förstått syftet med arbetet.

Teamet för EU-projektet är tvärvetenskapligt sammansatt med bland annat arkitekter, planerare och spelpedagoger. Där ingår Susanne Ollila, professor i organisationsbeteende, och hon står för den teoretiska referensramen för projektet

– Enligt Susanne Ollila erbjuder Minecraft en omvänd logik där kunskap om livsmiljön hämtas från medborgare som inte vanligtvis blir hörda, till skillnad från den gängse expertlogiken. Det blir en slags gräsrotsrörelse som öppnar upp för medskapande och det är en viktig demokratifråga, säger Anna Reuter Metelius.

 I Hjällbo pågår arbetet med ett planprogram för området som nu är ute på samråd och där flera olika dialogformer testas. I planprogrammet ingår bland annat att göra en barnkonsekvensanalys och en social konsekvensanalys av planerade förändringar i området. I Hjällbo finns det brister i den gestaltade livsmiljön och ett missnöje med myndigheter bland de boende, samtidigt som Stadsbyggnadskontoret ser en stor stadsutvecklingspotential i området.

– Därför har det varit särskilt välgörande att testa verktyget i området eftersom involvering av barn och unga har visat sig öka tilliten till myndigheter och väcka medvetenhet kring samhällsutveckling och demokratifrågor. Nu ska vi också se hur vi kan använda Minecraft i andra dialogprojekt med barn här i Göteborg, säger Anna Reuter Metelius.

Minecraft i Lärjeskolan

Dialogen med eleverna på Lärjeskolan är del i EU-projektet IRIS Smart Cities– Citizen engagement som Göteborgs stad och stadsbyggnadskontoret ingår i tillsammans med bland andra Johanneberg Science Park och Chalmers. Stadsbyggnadskontoret driver den del som handlar om medborgarengagemang genom digitala plattformar som Minecraft och Minstad. Resultatet av elevernas workshops ställs ut på torget i Hjällbo, med vernissage under Hjällbokalaset den 21 maj.

Mer att läsa