Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Malmö på jumboplats i europeisk studie om tillgång till grönska

I en färsk europeisk studie som rankar städers tillgång till grönområden får Malmö en bottenplacering. Men projektledaren för kommunens översiktsplan räknar på annat sätt och lyfter fler perspektiv. 

I september i år översteg Malmös befolkning för första gången 350 000 personer. Bilden är från centrala staden.

Det är forskare på Barcelona Institute for Global Health som har rankat nästan 900 europeiska städer utifrån invånarnas tillgång till grönska. Som mätverktyg används WHO:s rekommendation om att det ska finnas ett grönområde på minst 0,5 hektar som längst 300 meter från bostaden. 13 svenska städer finns med och samtliga hamnar högt, förutom Malmö. 74 procent av malmöborna bor i områden som inte når upp till WHO:s standard, enligt rankningens resultat.

– Det är såklart inte bra, men när jag tittar närmare så stämmer det inte riktigt, säger Gustav Aulin som är landskapsarkitekt och en av två projektledare för kommunens översiktsplan.

Han vill börja med förutsättningarna. Malmö har större utmaningar än exempelvis Göteborg och Stockholm, menar han.

– De har fortfarande vild natur i sina urbana miljöer medan nästan all mark i Malmö är anlagd. Därför måste vi medvetet hela tiden planera för grönområden, vi har ingenting till skänks.

Redan 2003 tog Malmö fram den så kallade Grönmodellen, ett eget verktyg som delvis liknar WHO:s. Malmö har dock modererat siffrorna något. Istället för att kräva 0,5 hektar grönyta högst 300 meter från bostaden, är Malmös mål 0,2 hektar.

– Å andra sidan kräver vi att den ytan är minst 30 meter bred. Alla ska också nå större parker inom avstånd som är möjliga att gå eller cykla till. När jag stämmer av med en färsk karta får jag det till att 70 procent av malmöborna når en park större än 0,5 hektar inom 300 meter. Utgår jag från samma underlag som de spanska forskarna landar jag på 55 till 60 procent, så jag förstår inte riktigt hur de har räknat, säger Gustav Aulin.

Att kommunen satt ett mått även för bredden på grönytor har att göra med att man tagit fasta på Alnarp-professorn Patrik Grahns forskning kring åtta olika parkkaraktärer. På en lång men smal yta är det svårt att få till någon vidare variation, säger Gustav Aulin.

– En annan del i det här är hur vi tänker när Malmö växer. Dels är ambitionen att främst bygga på redan hårdgjorda ytor. Kommunen har också valt att prioritera förtätning framför fler ytterområden.

Orsaken är bland annat att det inte ska krävas bil, folk ska kunna gå och cykla så mycket som möjligt.

– I Malmö ska det vara nära till allt, det minskar både luftföroreningar, kan ge mindre buller och bidra till mer vardagsmotion, säger Gustav Aulin och tillägger att en annan viktig del av kommunens förtätningsstrategi är att försöka minska sociala ojämlikheter.

– Vi verkar för att överbrygga fysiska och mentala barriärer inom staden. Det har också en stor påverkan på människors hälsa.

 

Fakta om rankningen – Göteborg grönast i Sverige

Forskare vid Barcelona Institute for Global Health i Spanien har rankat 866 europeiska städers tillgång till grönområden. 13 av dessa finns i Sverige och av dem hamnar Göteborg i topp. Enligt studien har alltså en stor andel av göteborgarna nära från sin bostad till ett, vad WHO anser, ”tillräckligt” stort grönområde. De svenska städer som finns med i rankningen placerar sig enligt följande (hög siffra = bättre tillgång till grönområden):

  1. Göteborg (på plats 842 av 866)
  2. Lund (836)
  3. Borås (835)
  4. Linköping (830)
  5. Uppsala (819)
  6. Umeå (801)
  7. Jönköping (784)
  8. Norrköping (739)
  9. Helsingborg (708)
  10. Stockholm (707)
  11. Örebro (686)
  12. Västerås (663)
  13. Malmö (262)

Mer att läsa