Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Larm från tjänstemän i Stockholms stad: ”Allmänheten förlorar kvalitet i den byggda miljön”

Arkitekter på Stockholms stadsbyggnadskontor vittnar om att deras sakkunskap inte tas till vara och att de känner sig tvingade att skriva utlåtanden de inte står för.
– Det känns som om det viktigaste är att blidka exploatörer, säger planeringsarkitekten och före detta fackklubbsordföranden Carl-Henrik Barnekow.

Tjänstemän på Stockholms stadsbyggnadskontor berättar om toppstyrning och att kvantitet går före kvalitet .

Vi arkitekter som är anställda av staden har en skyldighet att också representera de allmänna intressena och säga ifrån. Medborgarna förlorar kvalitet i den byggda miljön, anser Carl-Henrik Barnekow.

Han är en av dem som valt att sluta på Stockholms stadsbyggnadskontor det senaste året. Han berättar att han under sin tid som fackklubbsordförande på arbetsplatsen fick mycket återkoppling från medarbetarna och att de försökt att lyfta frågorna internt utan större framgång. Carl-Henrik Barnekow är därför inte förvånad över att några av arkitekterna nu valt att anonymt larma om läget i en artikel i Svenska Dagbladet och i ett öppet brev till Arkitektens redaktion. Han känner igen det som de vittnar om, till exempel att stadsbyggnadsdirektören Anette Scheibe Lorentzi, utan att diskutera med den handläggare som sitter på kunskapen, går in och ändrar i handlingar och beslut.

Det blir pinsamt att stadsbyggnadsdirektören ena stunden går ut offentligt och berättar på DN debatt hur mycket kompetens som finns på kontoret och sedan väljer att köra över den som säger nej till något, säger Carl-Henrik Barnekow.

Ett exempel han tar upp är när ett ordagrant citat från länsstyrelsen, som en handläggare klippt in i sitt tjänsteutlåtande, ändrades till att bli mindre negativt av en person högre upp i hierarkin.

Det är något som inte står rätt till när stadsbyggnadsdirektören ägnar sig åt korrekturläsning av enskilda tjänstehandlingar och vi som handläggare inte vet om det verkligen är vår egen version som blir den offentliga handlingen som politikerna har att ta ställning till, säger Carl-Henrik Barnekow.

I en artikel i Svenska Dagbladet berättas även att stadsbyggnadsdirektören gått in och själv godkänt bygglov tvärtemot remissinstanserna och sina egna anställdas bedömningar, hur exploatörers önskemål går ut över offentliga rum och den gemensamma stadsmiljön.

Carl-Henrik Barnekow tror inte att de ansvariga politikerna är medvetna om vad som händer på golvet. Han tror att det hela handlar om makt och att visa handlingskraft och driv.

För mig är det jätteviktigt att tro på ledningen och vad den står för. Som det ser ut nu i Stockholms stad fungerar det inte med min etik och moral och därför valde jag att sluta.

Carl-Henrik Barnekow

För mig är det jätteviktigt att tro på ledningen och vad den står för. Som det ser ut nu i Stockholms stad fungerar det inte med min etik och moral och därför valde jag att sluta, säger han.

Ingela Lindh är politiskt tillsatt stadsdirektör i Stockholms stad och därmed högsta chef i tjänstemannaorganisationen. Hon vill inte kännas vid att det finns några problem med hur ärenden hanterats på stadsbyggnadskontoret. Att stadsbyggnadsdirektören Anette Scheibe Lorentzi gått in och ändrat i tjänstemännens handlingar är helt i sin ordning, menar hon.

Som förvaltningschef är du den som skriver under tjänsteutlåtandet och ansvarar för förvaltningens samlade bedömning, som inte bara behöver innefatta det som ryms i ett enskilt ärende. Under min tid som direktör gjorde jag detta liksom de övriga chefer som också ansvarade för utlåtandena, säger Ingela Lindh.

Likaså säger hon att det inte är något konstigt att stadsbyggnadsdirektören själv godkänt bygglov som avstyrkts.

Förvaltningschefen har delegation att fatta beslut om att tillstyrka bygglov. Det är ovanligt att detta behöver ske men det händer ibland, säger Ingela Lindh.

Du är själv arkitekt och har varit stadsbyggnadsdirektör. Hur viktigt är det att kommunarkitekternas kunskap och bedömningar kommer politiken och allmänheten till del?

En planprocess hanteras av enskilda handläggare. De är de som har kommunikationen med medborgare, står på samrådsmöten, skriver samrådsredogörelser, planbeskrivning samt tar fram plankartor. Det betyder att all den kunskap som framkommit i en process finns tillgänglig för politik och medborgare.

Men arkitekter i din egen organisation larmar om att kvantitet räknas före kvalitet i Stockholms stadsbyggande. Är det så?

Stadsbyggnadskontoret har i uppdrag att lösa bostadsbristen och däribland mottagandet av nyanlända. Jag har fullt förtroende för att man kommer klara detta med en hög kvalitet. Jag ser inga tecken i den byggda miljön på att man misslyckas med detta, säger Ingela Lindh.

Sandra Olséni är förbundsjurist på Sveriges Arkitekter. Hon säger att det som beskrivs om arbetsmiljön på Stockholms stadsbyggnadskontor är ovanligt flagrant men att det finns arkitekter på fler kommuner i landet som har haft liknande upplevelser.

Jag tror att många kommunarkitekter känner igen sig. Jag får regelbundet frågan från arkitekter som jobbar med plan och bygglov om hur de ska agera när de ombeds eller tvingas fatta beslut som de själva anser felaktiga, säger hon.

De samtal Sandra Olséni fått har handlat om att handläggare känner sig tvingade att skriva yttranden eller fatta beslut som de anser antingen strider mot Plan- och bygglagen, PBL, eller mot deras egen yrkeskunskap och det allmännas intressen.

Många upplever att deras chefer springer byggherrarnas ärenden, att ledningen hellre vill hålla sig vän med byggherrar än att följa reglerna.

Sandra Olséni

Många upplever att deras chefer springer byggherrarnas ärenden, att ledningen hellre vill hålla sig vän med byggherrar än att följa reglerna, säger Sandra Olséni.

De som hör av sig är ofta rädda för konsekvenserna. Både för vad som ska hända om de säger nej till sina chefer och för vad de gör sig skyldiga till om de skriver ett yttrande som strider mot PBL. Sandra Olséni förklarar att enligt svensk arbetsrätt är det chefen som leder och fördelar arbetet. Chefen har alltså rätt att bestämma vad medarbetarna ska göra och de riskerar att bli skyldig till arbetsvägran om de inte följer direktiven.

När det gäller arbetssituationen på Stockholms stad har Sandra Olséni haft kontakt med fackklubben, som idag inte har någon representant från stadsbyggnadskontoret.

Vad kan facket egentligen göra?

Det är bra att det nu kommit upp på bordet att de anställda upplever oegentligheter som också påverkar deras arbetsmiljö. I första hand är det en fråga för den lokala fackklubben och skyddsombudet med oss centralt som stöd och bollplank. Men facket har inte mandat att ta någon chef i örat. Det är upp till ledningen på Stockholms stad att bestämma hur man ska gå vidare, säger Sandra Olséni.

När Ingela Lindh får frågan om det finns något som bör åtgärdas i stadsbyggnadskontorets organisation för att säkra kvaliteten när staden växer, svarar hon:

Att medverka till en saklig debatt.

Mer att läsa