Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Landskapsarkitektur hjälper flyktingars rehabilitering

I april kom de första krigsflyktingarna från Syrien och Irak till rehabiliteringsträdgården på SLU i Alnarp för att få hjälp att bearbeta sina trauman och etablera sig i samhället. Redan nu märks goda resultat och nästa steg är att bevisa effektiviteten och sprida metoden.

– Många kommer direkt från kriget och är väldigt illa däran, i många fall har de oerhörda trauman och många har dessutom låg utbildning och därför också svårt att etablera sig, säger Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur.

Rehabiliteringsträdgården har tidigare kunnat uppvisa goda resultat vad gäller rehabilitering av patienter med till exempel utmattningssyndrom och depression. Därför fick de i uppdrag av Region Skåne att undersöka om det även gick att behandla krigsflyktingar med svåra trauman på ett liknande sätt. De första erfarenheterna tyder på goda resultat, även om effekten ännu inte har mätts. Behandlingen tar tolv veckor och har individens behov och motivation i fokus. Här jobbar allt från arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster, landskapsarkitekter och landskapsingenjörer ihop. Patienternas kunskaper, problem och egna vilja att utvecklas utreds och sedan utsätts de i större och större utsträckning för situationer som ska likna arbetslivet där de får planera och genomföra olika aktiviteter. I början handlar det bara om att komma ner i stressnivå med hjälp av vila och mindfullness.

– I den här miljön sker det nästan automatiskt, säger Patrik Grahn.

Rehabiliteringsträdgården på SLU Alnarp är ett så kallat Living Lab, ett forskningskoncept där man i en verklig miljö integrerar forsknings- och innovationsprocesser i samverkan med olika intressenter.

Rehabiliteringsträdgården på SLU Alnarp är ett så kallat Living Lab, ett forskningskoncept där man i en verklig miljö integrerar forsknings- och innovationsprocesser i samverkan med olika intressenter.

Landskapsarkitekturen kan erbjuda mycket hjälp. Genom att skapa rum med flyktvägar där det går att se men inte synas och miljöer med många fascinerande intryck som inte kräver något beslut av den som vistas där får hjärnan en chans att ägna sig åt reflektion.

Att definiera de kvaliteterna i landskapsarkitekturen är också kärnan i att hitta ett underlag som går att använda när metoden ska spridas och fler rehabiliteringsträdgårdar upphandlas.

Vid årsskiftet är också planen att börja mäta effektiviteten på liknande sätt som vid tidigare insatser. Bland annat genom att mäta fysiska och psykiska symptom på stress och arbetsförmåga hos patienterna och jämföra det med andra grupper, samt genom att titta på registerdata och undersöka hur de klarar sig i samhället. Och de första signalerna tyder på att de som får genomgå behandling i trädgården faktiskt klarar sig bättre än jämförelsegruppen.

– Våra samarbetspartners har också märkt stor skillnad och vill att vi börjar sprida det här i hela landet och gärna utomlands redan nu, säger Patrik Grahn.

Går det att dra några slutsatser som går att använda utanför rehabiliteringen?

– Absolut, vi tar med oss våra erfarenheter till den fysiska planeringen. Det kan till exempel påverka hur vi planerar våra äldreboenden eller stadsmiljöer.

Mer att läsa