Nyheter

Ilse Crawford: ”Byggprocessen är ett oerhört kallt system”

17 mars 2020

En viktig aspekt av hållbarhet är att bygga miljöer där människor mår bra. Men allt för ofta, anser inredningsarkitekten Ilse Crawford, kommer de mänskliga behoven in för sent i projekten.

Annons
Annons
Foto Jonas Malmström

Inredningsarkitekten Ilse Crawford, som driver designbyrån Studio Ilse, var en av huvudtalarna på Arkitekturgalan i Stockholms konserthus den 10 mars.

Berätta om er process?

– Vi följer en väldigt tydlig process som är knuten till olika stadier i byggandet. Men vi försöker också arbeta så empatiskt som möjligt. Vi pratar med folk, iakttar och lyssnar. Min ståndpunkt har alltid varit att vi lever våra liv inuti byggnader och därför måste vi tänka på hur vi ger ett värde till det och hur vi bygger in humana värderingar i designen. De eventuella kommersiella aspekterna måste fungera, det är grundläggande. Men det räcker inte. Det handlar om att skapa något som har en mening, som har resonans. Det är nyckeln till framgångsrika och långsiktigt hållbara affärer.

Hur närmar ni er projekt?

Annons
Annons

– Vi är verksamma över ett brett fält. Vi har arbetat med ett soppkök i London och i fjol blev vi klara med ett familjeterapicentrum. Men vi gör också flygplatslounger och hotell och där måste vi också beakta användarnas mänskliga behov. Våra inledande frågor är raka och detaljerade. Innan några beslut fattas om estetik måste vi slå fast prioriteringarna. Hur föreställer sig klienten att miljön ska användas? Många saker kan låta som om de skulle kunna adderas i efterhand, men det går inte. Genom att diskutera värderingar redan från början får klienten möjlighet att göra andra prioriteringar. Vi försöker alltid ge det här skedet tillräckligt med tid. Vår erfarenhet är att det sparar mycket tid senare i processen och ger ett mycket bättre slutresultat. Det öppnar möjligheter. Som Leonard Cohen skriver: ”There is a crack in everything. That’s how the light gets in”. Att hitta sprickorna är din möjlighet.

Kan du ge ett exempel på sprickor och möjligheter?

– Hotellet Ett hem är ett typiskt exempel. Möjligheten låg i vad nästan alla trodde gjorde det omöjligt. Huset har bara tolv rum och ett litet kök. Hur skulle man kunna förvandla det till ett hotell som kunde konkurrera med Grand hotel? Svaret är att det inte går. Du måste göra din egen grej. Designlösningen var att skapa en plats som hade kultur, som var varm, där du äter i köket. Eller var som helst egentligen, eftersom det inte finns någon restaurang eller bar. Du tar svårigheterna och vänder dem till något positivt. Det rymdes ingen stor, representativ lobby så i stället använde vi intimiteten och jämlikheten som någonting positivt.

Det prisade hotellet Ett hem på Östermalm i Stockholm ritades av Studio Ilse och stod klart 2012. Idén var att skapa ett litet intimt hotell med få rum och en miljö som kändes hemlik för gästerna. Foto: Magnus Marding

Hur skapar man en känsla av tillhörighet med design?

– Genom att skapa en fysisk koppling till platsen, en platskänsla, så att den inte känns som en icke-plats. Från ett designperspektiv handlar det om att tänka på många små men viktiga saker som gör miljöer mer mänskliga, som att skapa hörnor där människor känner sig bekväma. I stora sammanhang handlar det ändå om den mänskliga skalan. Detaljer av bra kvalitet gör att rum inte känns slarvigt gjorda. Oavsett budget kan man alltid fokusera på det som verkligen har betydelse. Jag tror att det är design som förutser människors behov som får dem att känna tillhörighet. Människor känner sig bekräftade och synliggjorda av att deras behov har beaktats.

Annons
Annons

Vilka behov kan det vara, till exempel?

– Vi pratar alltid om det kyliga huvudet och det varma hjärtat. Det kyliga huvudets behov är de praktiska och mätbara. Men det varma hjärtats behov, saker som skönhet, förtroende, respekt och integritet, glöms ofta bort därför att de är svårare att mäta och utvärdera. Ta vattenglas till exempel. Vi brukar prata om att göra det normala speciellt. Vi behöver inte veta att ett glas är speciellt, men vi känner det när vi dricker ur det. Det har en annan kant, en annan vikt, ett annat grepp. Vi kan läsa emotionella värderingar genom ett objekt.

Hur viktig är den sensoriska upplevelsen?

– Våra sinnen är vad som förenar oss som människor. Det är viktigt att skapa miljöer som tilltalar oss på en grundläggande nivå, som förmedlar en platskänsla. I den fysiska kopplingen finns berättelsen och berättelser är viktiga. Vi lever i en tid när allt skrivs in i kalkylprogram. Vi mäter allt utom det som verkligen är värt något. Byggprocessen är ett oerhört kallt system. Att slåss för det omätbara, för sinnena, för det som verkligen är värt något är en stor del av vad vi gör i våra projekt, oavsett skala.

Hur kan man uppgradera den mänskliga upplevelsen?

Skönhet, till exempel, skapar miljöer som får människor att känna sig omhändertagna, oavsett budget. Faktum är att ju tuffare sammanhang och mindre budget, desto viktigare är det.

Annons
Annons

Interiören till soppköket Refettorio Felix i St. Cuthberts center i London, signerad Studio Ilse, stod klar 2017. Målet var att skapa ett varmt och välkomnande rum som skulle kunna föra samman grannskapet och ge besökarna en känsla av värdighet. Foto: Tom Manion

Hur kan de mänskliga behoven få större plats i byggprocessen?

– De flesta byggprojekt drivs av det svala huvudet. Ibland ses vår yrkesgrupp, inredningsarkitekter, som de som väljer stolar. Men det är ofta vi som kopplar ihop användaren med arkitekturen, för in det varma hjärtat och integrerar det med byggnadens behov. Inget är mindre viktigt än det andra. Det som spelar roll är hur de knyts ihop till en fungerande helhet. Byggprocessen är som bekant mer en stafett än ett laglopp. Om de mänskliga behoven inte finns med från början återstår oftast bara en bråkdel av budgeten i slutet för sådant som belysning och möbler. Det är därför många byggnader känns så dåliga som de gör. Byggprocessen tenderar att marginalisera den del av jobbet som handlar om hur byggnaden ska bli beboelig. Den blir byggd i tid och inom budget, men du har inte nödvändigtvis skapat en miljö som användaren kan knyta an till.

Vad betyder hållbarhet för dig?

– Vi har alltid arbetat på ett sätt som fokuserar på att skapa platser som har ett värde och bär på värderingar. Det gör att våra projekt håller länge, vilket är fundamentalt-
när det gäller hållbarhet. Byggindustrin är en av de mest nedsmutsande som finns. Att behöva bygga om är extremt ohållbart. Vi strävar efter att göra miljöer som fungerar bra, är anpassningsbara och älskade och därför håller länge.

Har era klienters förväntningar på hållbarhet förändrats?

Annons
Annons

– Ja, de växer hela tiden, särskilt i Europa. Men byggverksamhet är i slutändan ett nätverk med många deltagare. Ofta är det de facto byggherren som bestämmer och har möjlighet att ersätta inredningsarkitektens val med billigare alternativ.

Vad är det viktigaste med jobbet för dig personligen?

– Att få se människor lyckliga i våra byggnader, se våra projekt leva länge. Att få bidra till att skapa nya och bättre verkligheter.

Ilse Crawford

Foto: Jonas Malmström

Född: i London 1962.

Bakgrund: Grundade institutionen Man and Wellbeeing på Design Academy Eindhoven år 2000 och ledde den i 20 år. Startade designkontoret Studio Ilse 2003.

Annons
Annons

 

Author no image

Anders Bergmark

Gå till nästa artikel