Gå till innehållet

Husarkitekten gör Nordiska museet mer tillgängligt

Att få till en ny hängbro och en förlängd hiss på Nordiska museet har inneburit flera riskmoment. Som husarkitekt har Mats Fahlander behövt balansera tillgänglighet och antikvariska värden i ett skyddat byggnadsminne.

Kulturminister Parisa Liljestrand klippte bandet för Jubileumsbron på Nordiska museet i Stockholm den 24 oktober. Sen var det dags för arkitekter, hantverkare och besökare att testa den nya hängbron som förbinder nivåskillnader på det översta våningsplanet på museet.

– Det har funnits en stor hantverksglädje hos alla som jobbat med det här projektet. Att se dem på plats under invigningen var fantastiskt och rörande, säger Mats Fahlander.

Sedan snart fyra år är hans företag Fahlander arkitekter upphandlad husarkitekt för Nordiska museet. Det innebär att de är generalkonsult som ansvarar för helheten och samordnar de kompetenser som behövs. Uppdraget på Nordiska museet handlar mycket om att tillgängliggöra museet för publiken, framför allt vad gäller framkomlighet.

Det tog tre år, från att idén om en bro som binder samman nivåskillnaderna väcktes, till invigningen. Parallellt har Fahlander arkitekter arbetat med en hiss som förlängs upp till det översta våningsplanet och som ska invigas i början av nästa år. När det är klart kan publiken ta sig runt med hjul till och på hela det övre planet.

Jubileumsbron förbinder nivåskillnader och skapar tillsammans med en förlängd hiss full fysisk tillgänglighet till och genom det översta våningsplanet.

Men att museet är ett av Länsstyrelsen skyddade byggnadsminnen och blåmärkt av Stockholms Stadsmuseum har inneburit utmaningar i flera faser, från att få med beställaren, genom myndighetsprövningar, projektering och byggfas, berättar Mats Fahlander.

– Vi gillar att ta oss an det som först verkar omöjligt, men det har inte varit lätt. Det har funnits en hel del nervösa moment och osäkerhet om vad som doldes i väggarna och bjälklagen. Även om det är spännande finns det alltid en olust i att bråka med gamla hus, säger Mats Fahlander.

Även om det är spännande finns det alltid en olust i att bråka med gamla hus.

Mats Fahlander

Under processen har arkitekterna samarbetat med ett tjugotal konsulter, som antikvarier, tillgänglighetsexpert, smeder, linoljemålare och stenläggare. Det täta samarbetet mellan arkitekt och hantverkare är något som Mats Fahlander säger att han söker i sina uppdrag.

 
Bron är utformad som en hängbro med kedjelänkar i en form som speglar takvalven i museet.  

Hans intresse för äldre byggteknik väcktes redan under arkitektutbildningen. Efter examen reste han till Berlin i fyra år, gick på Konstskola och jobbade hos en arkitekt som också intresserade sig för historisk byggteknik, och fick sen fick stipendier för två års studier i Rom. Tillbaka i Sverige undervisade han i två år på Konsthögskolans post-masterutbildning i konst och arkitektur innan han startade eget företag. I början ritade han mest villor och tillbyggnader men efter hand fick han allt fler uppdrag där han fick använda sin specifika kompetens.

– Jag började ta större uppdrag i kulturkänsliga miljöer eftersom det är i den typen av uppdrag man oftare kan arbeta med gediget hantverk, säger Mats Fahlander.

Om Nordiska museets 150-årsjubileum

Den 24 oktober 1873 öppnade makarna Artur och Sofi Hazelius Skandinavisk-etnografisk samling på Drottninggatan i Stockholm. De växande samlingarna flyttades till Nordiska museet när det stod klart år 1907 efter en byggtid på 25 år, ritat av Isak Gustaf Claeson. I år firar Nordiska museet också Gustav Vasa 500 år och Kung Carl Gustafs 50 år på tronen.

Jubileumsbron och hissen är ritade av Nordiska museets husarkitekter Fahlander arkitekter genom Mats Fahlander, Daniel Oliviusson, Linda Lindstrand och Hjalmar Wedholm. Byggnadsantikvarie: Vicki Wenander. Länsstyrelsens antikvarie: Lotta Eriksson Kockum. Konstruktörer: André Henriksson och Mikael Sivertsson, SD-project.

Mer att läsa