Gå till innehållet

Här är arkitekturen som kommunerna prisar

Det är inte bara Sveriges Arkitekter som delar ut priser i arkitektur. Minst 17 procent av landets kommuner har egna priser. Närmare en tredjedel har valt att kalla dem priser i stadsbyggnad eller stadsmiljö och flera kommuner lyfter även fram byggnadsvård.

– Utdelning av arkitekturpriser är verkligen en bra morot, både för redan invigda byggherrar och blivande. Det är ett sätt att visa att kvalitetsbyggande uppskattas och lönar sig på alla sätt. De senare åren har vi dessvärre inte hunnit med detta men siktar på att göra det, förhoppningsvis redan nästa år.

Det säger bygglovarkitekten Kristin Johansson i Gävle som är en av dem som svarat på Arkitektens undersökning om kommunernas egna arkitekturpriser. Hon får medhåll av Christian Hegardt som är stadsarkitekt på Gotland.

– Vi har inget arkitektur- eller stadsbyggnadspris men det borde vi verkligen ha. Jag misstänker att det är min uppgift att verka för att ett sådant instiftas, säger han.

Både Gävle och Gotland tillhör alltså de kommuner som inte delar ut något eget pris. Och de är inte ensamma. Av de 157 kommuner som svarat på Arkitektens undersökning är det ytterligare 106 som uppger att de inte gör det. Flera uppger liksom Gävle och Gotland att det är önskvärt och kan vara på gång men det finns också dem som argumenterar mot ett eget pris.

– Vi lägger tid på att ordna tävlingar istället. Jag anser att det räcker med att Sveriges Arkitekters lokalförening i Östergötland varje år delar ut pris, säger Johanna Wiklander, stadsarkitekt i Linköping som dock tillägger att alla inte håller med henne om det.

Och i hela Sverige är det alltså minst 50 kommuner som har egna priser för att lyfta fram goda exempel. Flera, till exempel Växjö, Jönköping, Örkelljunga, Kungsbacka och Simrishamn är veteraner på området och har delat ut sina priser i över 20 år.

Det som kommunerna prisar handlar om stadsbyggnad, stadsmiljö och stadsbild eller årets bästa bygge och gestaltning. Samtidigt väljer flera kommuner att särskilt prisa varsam ombyggnad och byggnadsvård.

– Vi har inget renodlat arkitekturpris. Politiken har inte gått med på det. Men vårt Byggnadsvårdsdiplom fungerar som en bra ersättare, det har större bredd än ett arkitekturpris, säger Jan Enfors, stadsarkitekt i Sollentuna.

Kommunerna har lite olika sätt att ta fram sina pristagare. I vissa kommuner är det stadsarkitekten och tjänstemännen som nominerar förslag som politikerna får ta ställning till. I andra kommuner kommer nomineringarna från allmänheten. Andra kommuner, som till exempel Stockholm och Nynäshamn, låter en jury nominera eller välja ut ett antal kandidater för att sedan låta allmänhetens röster avgöra.

Hittills har 29 av 2016 års priser delats ut, flest i Stockholms och Västra Götalands län. Bland de prisade projekten finns tio villor. Nacka kommun är en av kommunerna där politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämnden röstat fram en villa som pristagare.

– Vi har delat ut Stadsbyggnadsutmärkelsen i elva år och brukar nominera cirka tio projekt varav en eller två brukar vara villor. 2016 blev första året som en villa tilldelades utmärkelsen, säger Eva Maria Löfström Persson, stadsarkitekt i Nacka.

Även i Gislaved gick kommunens arkitekturpris till en nybyggd villa. Men där var inte tjänstemännen och politikerna helt överens. Arbetsgruppen för arkitekturpriset, som bland annat bestod av stadsarkitekten och kulturchefen, förordade ombyggnaden av en äldre fastighet, den så kallade Bruksvillan, men bygg- och miljönämnden tyckte annorlunda.

– Så kan det gå i en politikerstyrd organisation, säger stadsarkitekt Sven Hedlund.

Grafiken visar resultatet av de svar som inkommit till och med den 6 december.

Grafiken visar resultatet av de svar som inkommit till och med den 6 december.

Mer att läsa