Nyheter

Han tar strid för Kalmar

25 februari 2015

Ett bygglov med grava avvikelser från planen har fått Kalmar-arkitekten Staffan Strindberg att agera. Men trots att bygget enligt länsstyrelsen kan utgöra en fara för riksintresset avslås hans begäran om tillsyn. 

Annons
Annons

Kvarteret Gesällen ingår i riksintresseområdet Kvarnholmen i centrala Kalmar. Efter att ha gått igenom handlingarna i ärendet stod det klart för Staffan Strindberg att det förslag till bygglov som skickades ut till sakägarna i augusti – knappt två månader efter att fullmäktige sagt ja till den nya detaljplanen – innehöll rejäla avvikelser i såväl höjd och gestaltning som antal lägenheter.

Detaljplanen hade tagits fram utifrån Skanska, HSB, KF och Whites vinnande förslag i en markanvisningstävling och utarbetats i samarbete mellan vinnare och kommun. När beslut om bygglov togs i oktober konstaterades att avvikelsen kunde betraktas som liten och att inga negativa synpunkter inkommit. Den 26 januari lämnade Staffan Strindberg in en begäran till Kalmar kommun om att samhällsbyggnadsnämnden ska utöva en tillsyn över hur den handlägger bygglov generellt och Gesällen specifikt.

– Det som jag funnit är hårresande, olagligt och för mig helt oförståeligt. Resultatet kommer att bli oförlåtligt. Det jag framförallt ville var nämnden skulle granska sitt eget arbete, säger Staffan Strindberg, som även är ledamot i Sveriges Arkitekters etiska nämnd.

Annons
Annons

Den övergripande frågan han ställer i sin begäran är om det är rimligt och framförallt lagligt att bevilja bygglov för ett projekt som gravt avviker från en nyligen lagakraftvunnen detaljplan.

Om Staffan Strindberg kommer få se ärendet utrett är däremot osäkert. Hans begäran har lett till ett stort antal artiklar i lokalpressen och stöd från bland andra Kalmars före detta planchef. Det har också visat sig att sakägarna fått ofullständig information i samband med beredningen.

Såväl samhällsbyggnadsnämnden som kommunens bygglovchef har dock stått fast vid att både bygglov och detaljplan vunnit laga kraft, att ingen överklagat och att det i sin tur betyder att avvikelsen är liten.

Den 5 februari meddelade länsstyrelsen, som fick Staffan Strindbergs begäran på sitt bord från kommunen, att det inte finns någon grund för att öppna ett tillsynsärende. Avslaget förklarades med att kommunen redan driver ett projekt för att förbättra planprocessen och att länsstyrelsen ändå inte kan göra något eftersom ingen överklagat. Att det visat sig att myndigheten aldrig lämnade några slutliga synpunkter på detaljplanen – det missades i semestertider – förändrar inget, säger Eva Brynolf, chef för tillväxt- och miljöavdelningen på länsstyrelsen. Detta trots att myndigheten tidigare skrivit att det av kommunens underlag inte gått att avgöra om exploateringen medför påtaglig skada på riksintresset.

– Vi såg inte att en tillsyn skulle ändra att Gesällen vunnit laga kraft. Nu ska kommunen få jobba med det här. Vi kommer inte aktivt följa ärendet.

Så avviker bygglovet från detaljplanen:

Annons
Annons
I den fördjupade översiktsplanen står att bebyggelsen ska följa kvartersmönstret från 1600-talet och ha en byggnadshöjd mellan två och fyra våningar. I bygglovet redovisas två fastigheter om fem våningar med ett medeltida uttryck. Avvikelserna i förhållande till detaljplanen är markerade med rött. Detta är den illustration som gjordes för samhällsbyggnadsnämndens ledamöter. I utskicket till sakägarna saknas de röda rutorna.

I den fördjupade översiktsplanen står att bebyggelsen ska följa kvartersmönstret från 1600-talet och ha en byggnadshöjd mellan två och fyra våningar. I bygglovet redovisas två fastigheter om fem våningar med ett medeltida uttryck. Avvikelserna i förhållande till detaljplanen är markerade med rött. Detta är den illustration som gjordes för samhällsbyggnadsnämndens ledamöter. I utskicket till sakägarna saknas de röda rutorna.

 

Tidigare i Kalmar

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar har tidigare godkänt bygglov som stridigt mot pinfärska detaljplaner. Ett exempel är Spantrutan som försenades i 1,5 år. Debatten handlade om ifall huset hade nio eller sex våningsplan. Ärendet avslutades när Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att personen som överklagat inte kunde betraktas som sakägare. Huruvida bygglovet avvek från detaljplanen prövades inte. 

Tidigare artiklar finns i Arkitekten nr 5 och nr 9 2013.

Rebecka Gordan

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel