Gå till innehållet

Guldlejonet till Schweiz upp- och nervända värld

En internationell jury har utsett Schweiz paviljong till arkitekturbiennalens bästa. Den vindlande lägenheten i olika skalor ska väcka tankar om estetik och tillgänglighet.

Det var på den officiella öppningsdagen för den 16:e upplagan av arkitekturbiennalen i Venedig som juryn meddelande att Schweiz tilldelas årets Guldlejon för bästa paviljong. Installationen, som utgörs av en lägenhet i olika skalor, prisades för sin ”uppfodrande utformning; njutbar samtidigt som den tar sig an kritiska frågor om skala i hemmiljön”.

Guldlejonet för bästa bidrag i huvudutställningen Freespace gick till den portugisiske arkitekten Eduardo Souto de Moura för två flygfotografier som enligt juryn visade på ”relationen mellan arkitektur, tid och plats”.

Eduardo Souto de Mouras bidrag Vo de jour fick Guldlejonet för bästa bidrag i huvudutställningen Freespace.

Projektet, som heter Vo de jour, visar godset São Lourenço do Barrocal i Alentejo, Portugal, som arkitekten omvandlat från bondgård till hotell. Förändringarna är knappt synbara, vilket visar hur småskaliga ingreppen var.

Utställningen Unless ever people – Caritas för freespace av belgiska kontoret Architecten de Vylder Vinck Taillieu.

Silverlejonet, som ges till unga och lovande deltagare, gick till Jan de Vylder, Inge Vinck och Jo Taillieu från Beligien. Trion prisades för projektet Unless ever people – Caritas för freespace som ”tack vare sitt självförtroende tillåter långsamhet och väntan, vilket ger arkitekturen möjlighet att vara öppen för framtida aktivering”, enligt juryn.

Brittiska paviljongen öppnade upp sitt tak för besökare. Bakom projektet Island står Caruso St John och Marcus Taylor.

Storbritannien fick ett hedersomnämnande för sin paviljong Island av arkitektkontoret Caruso St John och konstnären Marcus Taylor. Medan själva byggnaden gapade tom och vit ledde en trappa upp till taket. Ett nytt publikt rum som enligt curatorerna kan symbolisera många saker; såväl landets isolering i och med Brexit som kolonialism, klimatförändringar och en optimistisk nystart för de brittiska öarna.

Mer att läsa