Fortsatt låg arbetslöshet men över 200 arkitekter till berörs av arbetsbrist

På Sveriges Arkitekters förhandlingsavdelning var det högtryck under förra årets sista månader. Den 1 oktober började nya turordningsregler att gälla som ger arbetsgivarna rätten att göra fler undantag från turordningen. Det var också från och med det datumet arbetsgivarna började med varsel och uppsägningar på grund av arbetsbrist på allvar. Som Arkitekten rapporterade om i början av november berördes cirka 100 arkitekter av förhandling om uppsägning då. 

– Jag tror att arbetsgivarna väntade in de nya reglerna. Vi märker att de utnyttjar möjligheten till undantag från turordningen, säger Ulrik Östling, förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. 

Hans bild av läget är att uppsägningarna fortsatte i samma höga takt fram till julhelgen men att det då lugnade ner sig. Under de första veckorna i januari har det varit få förhandlingar om uppsägningar, men trenden är ökande igen. 

– Sedan den 1 november har vi haft arbetsbristförhandlingar om drygt 200 personer till. Det betyder inte att de är uppsagda. Arbetsgivaren kan upptäcka att de inte behöver göra sig av med så många, säger Ulrik Östling.

I dagarna släppte Akademikernas a-kassa sin månadsstatistik för december. I den går det inte att se några tecken på en ökande arbetslöshet bland arkitekter. Det är dock troligt att detta ändras de kommande månaderna eftersom det blir en eftersläpning i systemet. Uppsägningstiden för en arkitekt kan vara tre till sex månader. Det dröjer alltså en tid innan det blir aktuellt att söka a-kassa. 

En grupp som är svår att få en uppfattning om just nu är arkitekter som jobbar på konsultbasis. Det sker inga förhandlingar med facket kring att avsluta deras uppdrag, och många av dem kanske inte söker a-kassa, då det innebär att de behöver lägga sitt företag som vilande. 

Det finns dessvärre ett antal faktorer som tyder på att det kan bli en tuff tid för branschen framöver. Enligt Ulrik Östling handlar det framförallt om faktorer i omvärlden som påverkar byggbranschen från två håll. Detta i sin tur får konsekvenser för arkitektbranschen. 

– Priserna på insatsvaror har ökat kraftigt samtidigt som priserna på fastigheter har sjunkit, säger han. 

Johanna Munck, vd på Strategisk arkitektur, är också inne på att byggindustrins och fastighetsbranschens problem får efterverkningar på arkitektbranschen. 

– 2023 ser ut att bli ett mycket tufft år. Förutom varslen inom arkitektkåren läser man nu dagligen om byggbolag, fastighetsaktörer och materialleverantörer som varslar och minskar kostymen, vilket indikerar att detta är en rejäl konjunktursvacka. 

Hon ser också tecken på att den osäkra marknaden påverkar hur uppdragsgivarna beter sig:

– Varje litet uppdrag övervägs och man omprövar gärna till synes givna sanningar. Man vill se bevis på att det kommer att gå bra innan man är beredd att ta nästa steg. Husarkitektur påverkas mer än inredning. Bostad har påverkats allra mest medan arbete för hyresgästsidan inom kontor i princip rullar på oförändrat, säger Johanna Munck.

Strategisk arkitektur gör, liksom många andra, noggranna analyser av vad uppskjutna eller inställda projekt kommer att innebära för den egna verksamheten.

– Några aktuella exempel på uppdrag som påverkats hos oss är kommuner som avvaktar med att anta planprogram vilket i sin tur leder till att kunden pausar arkitektens arbete. Så hade man inte agerat för ett år sedan. På den privata sidan ser vi mer konkurrensutsättning, där nya upphandlingar genomförs mellan projektens olika skeden samt exempel där nya ägare kommer in på marknaden och vill få in ”sina arkitekter” istället för att fortsätta på det spår som lagts. Prispress är en direkt följd av det hårdnande läget på marknaden, säger Johanna Munck.

Fotnot: Efter intervjun och samma vecka som denna artikel publicerades har även Strategisk arkitektur lagt ett varsel om en handfull medarbetare.