Fortsatt jämställd trend i branschen
Män och kvinnors ingångslöner har turats om att vara högst de senaste åren. I årets löneenkät har männen gått om kvinnorna igen.
– Det speglar egentligen bara den generella trenden – att lönegapet bland arkitekter är på väg att försvinna, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco.
My Starbrink säger att det inte är helt lätt att våga förhandla som ny i branschen. ”Det är svårt att kliva in på sitt första jobb och säga att jag kan det här." Källa till tabellen: Sveriges Arkitekters löneenkät
I fjol blev ingångslöner för svenska arkitekter en riksnyhet. SVT rapporterade utifrån löneenkäten om hur de kvinnliga arkitekterna hade gått om männen med 300 kronor i månaden i medianlön.
I år är det männen som toppar statistiken med 32 500 kronor i medianlön – 500 kronor mer än kvinnorna. Kruxet med siffrorna från enkäten är att de baseras på ett förhållandevis lågt antal individer – 92 i fjol och 199 i år.
– Det är för få observationer, vilket gör det skakigt att dra slutsatser. I och med att medianvärdena ligger så nära varandra kan man förvänta sig att de kommer att hoppa upp och ned, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco.
Under de senaste 20 åren har kvinnor och mäns ingångslöner utvecklats likartat enligt resultatet från löneenkäten. Och redan år 2000 uppmättes en högre medianlön bland kvinnor.
Källa: Sveriges Arkitekters löneenkät
Thomas Andrén har studerat jämställdheten i löneutvecklingen bland arkitekter och pekar på att siffrorna går i linje med en ihållande trend.
– Jag gjorde en egen analys baserad på 2013 års data. Det som utmärkte just arkitekterna, var att när man tog hänsyn till bakgrundsfaktorer fann man ingen statistisk signifikant skillnad. Alltså när man rensade för utbildningsgrad, sektor och befattning – där den sista är väldigt styrande över lönegapet – försvann den uppmätta skillnaden i medellön.
Löneskillnaderna är större om man ser till medellönen eller arkitekter som verkat flera år si branschen.
Men Andrén pekar på att lönekartläggningar och andra insatser tyder på att lönegapet är på väg att försvinna bland arkitekter.
– Historiskt har tjejer haft lägre löneanspråk, men det är något som vi har sett förändrats över tid, vilket är fallet hos svenska ingenjörer och fullt troligt även för arkitekter. Tittar man på privat sektor totalt sett ökar antalet kvinnliga chefer, rimligtvis gäller det även för arkitekter framöver.
Thomas Andrén lyfter slutligen fram betydelsen av ansvarsfördelningen vid familjebildning som en viktig bakomliggande faktor till att lönegapet fortfarande finns.
– Det vi ser i statistiken är att många kvinnor väljer att gå ned i arbetstid i samband med småbarnsåren efter föräldraledigheten. Om deltidsarbetet pågår under lång tid så får det ekonomiska konsekvenser. Det leder till lägre löneutveckling, sämre möjligheter att göra karriär och i förlängningen påverkar det den framtida pensionen negativ. Valet att gå ner i arbetstid, måste vara ett medvetet val, så att de ekonomiska konsekvenserna inte kommer som en överraskning.
