Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Forskare: ”Visionerna om social hållbarhet har suddats ut”

Norra Sorgenfri i Malmö skulle bli en stadsdel i framkant när det gäller social hållbarhet. Forskning visar nu att de djärva visionerna med tiden förvandlats till ordinära hållbarhetsambitioner.

Norra Sorgenfri nära centrala Malmö har varit under omvandling sedan början av 2000-talet. En grupp forskare har de senaste åren observerat och fotograferat stadsdelen, intervjuat människor och studerat dokument. Syftet har varit att ta reda på vad som händer när en stadsdel omvandlas och hur de ursprungliga visionerna förverkligas eller förändras. 

– I visionsdokumentet från 2006 fanns en idé om ett område i framkant när det gäller social hållbarhet. Tanken var att bygga samman en segregerad stad, säger Erik Jönsson, projektledare och docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet. 

Sammanlänkningen skulle ske genom att utforma attraktiva offentliga rum, bland annat längs med Industrigatan som går från väster till öster genom området, för att främja rörligheten mellan Malmös socialt utsatta förorter och innerstan. 

– Visionen för Industrigatan var ett stråk som lockar till sig människor från olika delar av Malmö. Man ville också bevara det befintliga kulturlivet i området och skapa en mötesplats i de gamla övergivna bussgaragen, säger Erik Jönsson. 

Norra Sorgenfri är ett avvecklat industriområde som tidigare hade ett rikt kulturliv, bland annat många ateljéer och gallerier. Nu har tanken att få med sig den energin fallit eftersom konstnärerna har försvunnit från området. I stället för en social knutpunkten i båghallarna har Konsthögskolan flyttat in i de renoverade bussgaragen. 

När det gäller Industrigatan är det oklart hur slutresultatet kommer att se ut. Vissa delar står färdiga, andra är under byggnation och längst österut pågår detaljplanearbete. I västra delen har visionen om en tät innerstadsbebyggelse, som också fanns med från början, förverkligats. Hållbar stadsutveckling genom förtätning är enligt Erik Jönsson en ambition som ligger kvar. Andra ambitioner har under snart två decenniers omvandling förskjutits till bakgrunden. 

Erik Jönsson, forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

– Våra resultat visar att många av de tidiga visionerna har suddats ut och blivit mer oklara. I stället för en vision om att ligga i framkant inom social hållbarhet har det blivit en del av stadens vanliga hållbarhetsarbete, säger Erik Jönsson.

Erik Jönsson lyfter fram två saker som lärdomar inför framtiden. Det ena är vikten av att hitta en strategi för att bära med sig visionerna över tid och det andra handlar om att se bortom visioner och idéer till faktiska förhållanden. 

– Då handlar det om att se den planeringsmöjlighet som kommer med att kommunen faktiskt äger marken. Det gjorde man inte här och då blir det svårt att bära med sig en tydlig vision. Det är en fråga om planering, makt och markägande på lång sikt, säger Erik Jönsson. 

Mer att läsa