Forskare vill nyansera bilden av Malmberget

Vad kan vi lära av arkivmaterialet om Malmberget? 

Karin Reisinger, gästforskare från Wien.

– Det beror på vem som är ”vi”. För lokalbefolkningen kan de fantastiskt fina ritningarna från 1940- till 1970-talen som finns i Arkdes arkiv bidra till hoppfullhet och uppskattning av det förflutna. Malmberget håller på att försvinna i och med gruvnäringen och det finns såklart en sorg över det. Samtidigt kan man reflektera över att ritningarna är producerade i Stockholm och vi vet inte hur mycket arkitekterna varit på plats. Det är viktigt för mitt projekt att komplettera arkivet med bilder från den lokala verkligheten, till exempel för att ge en mer nyanserad bild av kvinnorna. I arkivmaterialet finns bara en bild på en kvinna som drar en barnvagn, men på 1950-talet var kvinnorna i Malmberget mycket engagerade i stadens politik.

Hur ska bilden kompletteras?

– Som ett första steg har jag själv donerat fotografier från rivningarna och nermonteringen av byggnader från och med december förra året. Det blir en fortsättning på arkivets ritningar.

Hur kommer det sig att du intresserar dig för Malmberget?

– Jag såg utställningen Dokumentera Malmberget 2016, med bland annat den stora modellen av orten som konstnären Tord Pettersson gjort. Jag blev imponerad av det sätt som människorna i Malmberget hanterar och bearbetar det faktum att deras hembygd långsamt ska försvinna. Och när jag började leta i Arkdes arkiv visade det sig finnas så mycket material om den arkitektur som Stockholmsarkitekterna exporterade till norra Sverige!

Kan du beskriva något favoritfynd?

– Det finns en ritning av Folke Hederus, ett litet experimenthus med platt tak. Han har spillt kaffe på den och det ser precis ut som en soluppgång.

I Arkdes samlingar finns Folke Hederus försökshus ritat för Malmberget.