Flera av världens största arkitektkontor är svenska

White är Sveriges största arbetsgivare för arkitekter, med 520 arkitekter anställda i mars 2017. Det placerar kontoret bland de 25 största på den brittiska arkitekturtidningen Building Designs årliga lista över världens hundra största arkitektföretag, rankat efter antal anställda arkitekter. Med i den första fjärdedelen på den listan, som i övrigt domineras av betydligt större länder som USA, Storbritannien, Sydkorea och Japan, finns även Sweco och Tengbom.

Building Designs undersökning gjordes i september 2016. Arkitektens egen kartläggning av hur många arkitekter de svenska kontoren hade anställda i mars 2017 (se topplistan nedan) visar att hela 12 svenska företag skulle kvala in på Building Designs lista, där det hundrade företaget har 92 arkitekter anställda. Nämnas bör dock att den brittiska undersökningen måste tas med en nypa salt, eftersom antal arkitekter för de svenska kontoren inte stämmer med de siffror som Arkitekten nu tagit fram.

Monica von Schmalensee.

Enligt Monica von Schmalensee, vd på White som toppar Arkitektens lista, är det ingen medveten strategi att vara störst i landet.

– Det är en fråga som jag ofta får, men jag ser inget egenvärde i att vara många. Däremot visar det att vi är efterfrågade och att det går bra. Vi har vuxit organiskt och inte köpt upp och det ser jag som ett tecken på att vi är en attraktiv arbetsgivare, säger hon.

Det faktum att White de senaste tio åren växt sig så stora ser Monica von Schmalensee flera fördelar med. Bland annat kan företaget återinvestera eventuell vinst i forskning och utveckling och testa olika marknader.

– Att vi är många personer ger oss muskler. Vi blir inte lika sårbara som ett litet kontor, säger hon.

Men det finns utmaningar med att vara en stor arbetsplats. Ett framgångsrikt företag handlar enligt Monica von Schmalensee mycket om att alla känner att de är betydelsefulla och om att ha gemensamma värderingar, vilket kan vara svårt att få till om man är stor. Därför satsar White bland annat på internutbildningar och att de interna processerna ska löpa parallellt.

En som sedan länge är kritisk till att Sverige har förhållandevis många stora arkitektföretag är Alexis Pontvik, professor i stadsbyggnad som driver fåmansföretaget Pontvik Arkitekter.

– Jag har svårt att förstå de här arkitektfabrikerna, jag tror inte att de gagnar den svenska arkitekturen. Med så enorma summor som måste in för att betala lönerna varje månad blir det en mer kommersiell situation som jag tror påverkar värderingarna, säger han.

Alexis Pontvik.

Monica von Schmalensee håller inte med. Att den svenska arkitekturen ibland anses som likartad och tråkig beror enligt henne inte på storleken på företagen utan på Sveriges starka traditioner av totalentreprenaden.

– Det är en upphandlingsform där byggbolagen äger hela processen och som är ovanlig utomlands. Det är den som är problemet. Inte att vi skulle vara sämre arkitekter i Sverige, säger hon.

Att fler teknikkonsultföretag på senare tid köpt upp arkitektkontor är en effekt av totalentreprenaden, menar Monica von Schmalensee, och understryker att arkitekterna behöver skaffa sig större makt och själva driva gestaltningsfrågorna.

Hon får medhåll från Olle Rex som är partner i Rex Arkitektbyrå med sju anställda. Han säger att den svenska entreprenadjuridiken är utformad för att den som bygger huset ska ha makten över processen, vilket han menar lett till dominanta byggentreprenörer som vill jobba med dominanta arkitektföretag.

– Att mindre arkitektkontor blivit uppköpta har skett i symbios med den här processen. Här är det sex drakar på entreprenadsidan som bestämmer spelreglerna på hela marknaden. Och då behövs det arkitektföretag som är som maskiner, precis som de själva, säger han.

Olle Rex.

Det här leder, anser Olle Rex, till en ensartad arkitektur eftersom dessa företag tenderar att upprepa samma lösningar hela tiden för att komma ner i kostnad på bekostnad av kvalitet och fantasi, trots att pengarna enligt honom skulle kunna sparas tidigare i näringskedjan.

– Så det är inte storleken i sig som är problemet. Det finns stora arkitektkontor som jobbar med kvalitet, flera lägger dessutom resurser på forskning och utveckling vilket är positivt. Det negativa uppstår när totalentreprenörer huvudsakligen fokuserar på att rationellt producera handlingar istället för att bygga delar av framtidens samhälle. Det är ett cyniskt arbetssätt som vi arkitekter inte måste finna oss i. Vi kan hävda en annan riktning, säger Olle Rex.

Alexis Pontvik poängterar dock ytterligare ett problem han ser med de stora kontoren; att det är de som oftast får tillgång till ramavtal med stat och kommun, för att upphandlarna inte litar på de mindre.

– Jag vill påstå att detta har hindrat utvecklingen av svensk arkitektur, då mindre kontor inte får chansen att växa med uppgifterna. Intressant utvecklingsarbete inom arkitektur sker oftast i mindre och mellanstora bolag men i den krassa svenska verkligheten är det ofta samma kontor som får offentliga uppdrag, vilket är en fullständigt ohållbar situation, säger Alexis Pontvik.