Nyheter

”Fler hem i villastaden får inte ske på bekostnad av ekosystemtjänster”

23 februari 2017 - Av Annika Jensfelt

Kod Arkitekter har tidigare lanserat utvecklingsprojektet 500k, ett förslag om att skapa 500 000 nya hem i Sveriges villaområden. Men nu uppmanar kontoret att slå vakt om de viktiga ekosystemtjänster som de gröna villatomterna bidrar med.

Annons
Annons

Ekosystemtjänster i villastaden går förlorade, som här på en tomt i Bromma i Stockholm, där ett befintligt enfamiljshus rivits och den tillhörande fruktträdgården skövlats för att ersättas av två parhus och två Attefallshus omgivna av till största del grus och färdig gräsmatta.

Foto Karin Kjellsson

Att slå vakt om villaträdgårdarna kan tyckas gå stick i stäv med förslaget att skapa fler hem i Sveriges villaområden. Åsa Kallstenius, chefsarkitekt på Kod Arkitekter menar dock att det inte gör det.

– Om man ser det lite förenklat så tycks det finnas en motsättning men vi vill verkligen inte oreflekterat förtäta och försvåra för kommande generationer. Vårt förslag 500k är att ge plats för fler hem i villastaden genom att i första hand utnyttja de byggnader man har fullt ut. Vi har föreslagit ett antal åtgärder att ta till innan man ökar byggrätten, säger hon.

Kontorets senaste forskningsprojekt, som resulterat i rapporten Resilienta villastäder, är därför en naturlig fortsättning och ett komplement till projektet 500k.

Illustrationerna "före 500k" och "efter 500k" till trots – projektet handlar enligt Kod Arkitekter inte i första hand om att förtäta genom att uppföra nya byggnader.

Illustrationerna ”före 500k” och ”efter 500k” till trots – projektet handlar enligt Kod Arkitekter inte i första hand om att förtäta genom att uppföra nya byggnader.

– Redan i 500k pekar vi på bristerna i kommunernas ouppdaterade detaljplaner, att de ofta är förlegade och till exempel inte tillåter fler hushåll inom fastigheterna men också att de inte alls beaktar miljöaspekter. Det finns få eller inga bestämmelser om markmaterial eller vegetation, säger Åsa Kallstenius.

Magnus Schön är landskapsarkitekt på Kod och projektledare för Resilienta villastäder.

– Vår utgångspunkt är att människan och naturen hänger ihop och att människan mår bra av en grön miljö, säger han.

I projektet använder Kod Arkitekter Stockholm som exempel. Där står villatomterna för ungefär 30 procent av stadens totala grönområden och alltså för en ansenlig del av den nytta som naturen ger, alltså ekosystemtjänster. ”En villaträdgård med mjuk mark, träd och växtlighet kan bidra till att dämpa buller, förebygga värmeböljor, ta hand om regnvatten, ge en jämnare temperatur och en ökad biologisk mångfald”, förklarar Kod i sin rapport.

Men, i samband med att till exempel enfamiljshus rivs och ersätts av fler byggnader riskerar ekosystemtjänster att gå förlorade om befintlig vegetation skövlas. Och även om det inte sker en förtätning finns det inget som hindrar en villaägare att asfaltera hela sin tomt.

Villa i Nacka utanför Stockholm där en stor del av tomten hårdgjorts och därmed inte kan infiltrera regnvatten eller bidra med andra ekosystemtjänster.

Villa i Älvsjö där en stor del av tomten hårdgjorts och därmed inte kan infiltrera regnvatten eller bidra med andra ekosystemtjänster. Foto: Karin Kjellson

– Villatomterna producerar ekosystemtjänster som alla i staden kan ta del av men om ingen ser värdena finns en stor risk att de förvinner, säger Magnus Schön.

Förutom att föreslå lagändringar och detaljplaner som bättre främjar en önskvärd utveckling, vill Kod Arkitekter väcka engagemanget hos villaägarna själva, att göra dem medvetna om att de har ett stort värde på sin tomt. Förslaget är att kommunerna, till exempel genom att tillsätta en särskild klimatanpassningsrådgivare, utfärdar miljödiplom till villaägare som har klimatanpassade villatomter. Som inspiration har man i rapporten tagit fram en checklista för villaägare. Där finns punkter som att ha få eller inga hårdgjorda ytor och att all dagvattenhantering sker på tomten.

– När vi talar om att låta fler hitta hem i villastaden menar vi inte bara människor utan allt biologiskt liv, säger Magnus Schön.

Arkitekterna ser därför med viss oro på villaområdenas utveckling sedan Attefalls-reformen.

– Det finaste med Attefall var att göra det möjligt att inrymma ytterligare en bostad i en befintlig villa, inte att strössla med nya Attefallshus och bygga bort de blågröna kvaliteter som villastaden bidrar till i staden i stort, säger Åsa Kallstenius.

Kods checklista för en klimatanpassad villatomt:
  • Jag har en varierad trädgård som skapar livsrum för många olika arter.
  • Jag odlar mat för husbehov eller har fruktträd på tomten.
  • Min tomt har grönska av varierat slag, som bidrar till min och min omgivnings hälsa och välbefinnande.
  • Jag tar hand om allt regnvatten som faller på huset och tomten och låter regnvattnet infiltrera i marken.
  • Jag har få eller inga hårdgjorda ytor på tomten.
  • Jag har en kompost.
  • Jag har blommande växter som är nektarrika – eller en bikupa.
  • Jag har uppvuxna träd och vegetation på tomten som ger svalka vid värmeböljor.

Rapporten Resilienta villastäder – hur kan villastadens gröna kvaliteter skyddas och främjas för att säkra klimatskydd och ekosystemtjänster? har tagits fram med stöd av forskningsstiftelsen ARQ och är ett samarbete mellan Kod Arkitekter och Albaeco, partner till Stockholm Resilience Centre. Projektet 500k har utvecklats med stöd av Boverket och Vinnova och drivs av Kod i samarbete med Theory Into Practice, TIP.

Annika Jensfelt