Fem finalister till Helgopriset 2023
Restaureringar av och tillbyggnader till Lunds domkyrka, Kulturhuset i Stockholm, Krematoriet i Norrköping, Måseskärs fyr och Klosterhuset i Vreta har alla chans att tilldelas Helgopriset 2023.
Statens fastighetsverk delar sedan 1996 ut Helgopriset, uppkallat efter arkitekten Helgo Zettervall. Nu ska priset delas ut för sjunde gången. I år kom 34 förslag till priset in och juryn har valt fem som gått vidare till final. Det är restaureringar, ombyggnader respektive tillägg av Kulturhuset i Stockholm, Klosterhuset vid Vreta kloster, Lunds domkyrka, Måseskärs fyr i Orust och Norrköpings krematorium.
– Bidragen visar på stor variation, från små precisa tillägg till större restaureringar och ombyggnader. Vi har sett en mängd förtjänstfulla förslag i detalj vid våra platsbesök och juryn har haft många och långa diskussioner för att vaska fram de fem nominerade, säger Karin Svenonius, kulturarvsspecialist vid Statens fastighetsverk och juryns ordförande, i ett pressmeddelande.
För Statens fastighetsverk, som har uppdraget att förvalta och utveckla värdefulla kulturmiljöer, är Helgopriset viktigt eftersom det uppmärksammar den svenska byggnadskonstens utveckling.
– 2023 års nominerade håller hög klass och lyfter fram skickliga arkitektoniska lösningar, säger Ingrid Eiken, generaldirektör vid Statens fastighetsverk, i pressmeddelandet.
Priset består av en plakett och en prissumma på 150 000 kronor som fördelas mellan arkitekt och de som på ett avgörande sätt medverkat vid tillkomsten av kompletteringen. Vinnaren avslöjas vid en prisceremoni på Moderna museet den 21 november. I samband med prisutdelningen hålls ett seminarium med tema hållbarhet.
De nominerade till Helgopriset 2023 är:
Kulturhuset i Stockholm.
Ursprungsarkitekt: Peter Celsing, byggår 1971.
Ombyggnad: År 2020, av arkitekter Per Ahrbom och Pernilla Remröd. Byggherre: Stockholms fastighetskontor.
Ur motiveringen: ”Restaureringen av Kulturhuset visar på värdet av att långsiktigt och med varsam hand tillvarata, modernisera och förvalta ett ikoniskt byggnadsverk, som är av stor betydelse för många människor och det moderna kulturarvet.”
Klosterhuset, Vreta kloster.
Ursprungsarkitekt: Okänd, byggår 1200-talet.
Ombyggnad: År 2017–2019 av arkitekt Magnus Almung, Tengbom. Byggherre: Svenska kyrkan.
Ur motiveringen: ”De självständiga, enkla och precisa tilläggen till Klosterhuset är tydligt avläsbara samtidigt som de förstärker upplevelsen av byggnadens ursprungliga form och uppbyggnad.”
Lunds domkyrka.
Ursprungsarkitekt: Donatus, byggt på 1100-talet.
Ombyggnad: År 2022–2023 av arkitekt Erik Wikerstål, Tengbom. Byggherre: Domkyrkorådet i Lund.
Ur motiveringen: ”Genom en undersökande metodik, miljövänliga material och skickligt hantverk bevaras och utvecklas omistliga arkitektoniska värden, inte minst avseende Lunds stadsbild.”
Måseskärs fyr, Orust.
Ursprungsarkitekt: Axel Otto Alrutz, byggår 1865.
Ombyggnad: År 2022–2023 av arkitekterna Dan Wenner och Lisa Berglund på Mats Fredriksson arkitektkontor. Byggherre: Sjöfartsverket.
Ur motiveringen: ”Fyren som byggnadstyp utgör en hörnsten i det historiska kustlandskapet, omhuldad och betydelsefull som symbol för många människor; ett landmärke som inte bara berättar om sjöfartens betydelse genom tiderna, utan även om fyrvaktarfamiljernas liv på dessa platser.”
Norrköpings krematorium.
Ursprungsarkitekt: Kurt von Schmalensee, byggår: 1938.
Ombyggnad: År 2021–2022 av arkitekter Felix Lotz, Mats Fredriksson, Amanda Rehn på Fredriksson arkitektkontor. Byggherre: Norrköpings pastorat.
Ur motiveringen: ”Nya byggnadsvolymer är utformade med stor hänsyn till både den ursprungliga arkitekturen och det lätt kuperade landskapet.//…//Resultatet av ombyggnaden ger en värdig hantering och god arbetsmiljö. Bebyggelsen tecknar ett finstämt möte mellan nytt och gammalt i en väl gestaltad helhet utan baksidor.”
