Ett av tre vinstprojekt blev inte verklighet
En knapp tredjedel av alla tävlingsvinster byggdes inte, visar Arkitektens undersökning av inbjudna tävlingar.
– Politik och pengar är ofta orsaken till att projekt inte blir verklighet, säger Katarina O Cofaigh på Sveriges Arkitekter.
Fyra tävlingsvinster som ledde till uppdrag och blev byggda: Nya Hisingbron av Dissing+Weitling, Specialistsjukhus av Sweco, Kulturens hus av Tirsén & Aili arkitekter och Uppsala forumtorget av White. Två tävlingsvinster som inte ledde till uppdrag: Sölvesborg, ny stadsdel av Liljewall arkitekter och Kunskapens hus av GF Konsult.
Arkitekten har i en undersökning riktad till vinnarföretagen utrett utfallet av samtliga inbjudna tävlingar under perioden 2004 till och med 2014. 46 av de totalt 66 projekten, två tredjedelar, har byggts eller är under uppförande. I 39 av dem har det vinnande arkitektföretaget fått slutföra uppdraget.
En knapp tredjedel av projekten har inte byggts. Orsakerna bakom att de inte blivit av varierar. I flera fall är det politiska förändringar som spelat in så som maktskifte i en kommun, att centrala personer på beställarsidan slutat eller på grund av att den ekonomiska kalkylen sprack.
I en del fall har externa faktorer som utvecklingen i stora infrastrukturprojekt indirekt påverkat utvecklingen.
Flera av de deltagande arkitektföretagen vittnar om att politiska förändringar utgör en riskfaktor mot ett projekts fortlevnad.
Urban Design vann 2014 ihop med det spanska företaget Selgas Cano i tävlingen om att rita det tekniska nämndhuset i Stockholm. Men projektet lades ner kort efter att det blivit maktskifte i stadshuset.
”Det nya styret ville inte flytta ut de tekniska förvaltningarna till Globenområdet, utan istället sitta kvar i centrala Stockholm. Därför lades projektet ner”, skriver Urban Designs grundare Helena Glantz.
En liknande händelseutveckling drabbade Nivå landskapsarkitektur när deras tävlingsvinst lades i malpåse.
”Det kom ett val med en helt ny politisk majoritet som inte såg det som en viktig fråga att arbeta med Hässleholms centrala stadsrum, utan man ställde barn- och äldreomsorg, skola med mera mot stadsutvecklingen”, skriver landskapsarkitekten Göran Lindberg
i en kommentar.
Katarina O Cofaigh, upphandlingschef på Sveriges Arkitekter, känner igen problematiken från tidigare tävlingar.
– Politik och pengar är ofta orsaken till att projekt inte blir verklighet. Innan vi medverkar i ett tävlingsprojekt är vi noga med att undersöka riskerna och tittar då till exempel på hur projektet är budgeterat. Det är däremot svårt att analysera den politiska stabiliteten.
En annan riskfaktor är projektets storlek och komplexitet.
– Arkitekttävlingar handlar i regel inte om standardprojekt, utan innefattar stora investeringar till exempelvis ett nytt torg eller bibliotek – och då finns det en inbyggd osäkerhet i sig. Förenklat säger erfarenheten att ju högre målsättningar för ett projekt, desto större blir risken.
Sveriges Arkitekter har skärpt formuleringarna i tävlingsprogrammen så att vinnande arkitektteam ska få bättre möjligheter att fullfölja projektet.
– Skulle det ändå vara så att förutsättningarna förändras och det inte blir uppdrag till arkitekten finns det nu som standard i programmen att en ersättning ska utgå till arkitekten.
Läs mer om tävlingar här: Raka spåret efter segern och Vann tävlingen – förlorade uppdraget
Undersökningen utfördes genom en enkät till samtliga företag som varit listade som huvudarkitekt vid vinster i inbjudna tävlingar under perioden 2004 till 2014. Enkäten innehöll frågor om projektet är uppfört, om företaget fick genomföra det från start till mål respektive uppföljande frågor om vad som påverkat processen. I 39 av de uppförda projekten hade det vinnande företaget fått slutföra uppdraget. I fem fall där projektet inte avslutats har arkitektföretaget fått slutföra uppdraget på ett tillfredställande vis. Sex av projekten som skulle ha ingått i undersökningen har inte lämnat in fullständigt underlag.
