Nyheter

Erskinepriset till center för flyktingar

19 oktober 2017 - Av Rebecka Gordan

Gruppen bakom Spinelli community center i Mannheim får årets pris från Ruth och Ralph Erskines stipendiefond. I teamet bakom byggnaden ingår tjugofem flyktingar samt lärare och studenter från en närbelägen arkitektskola.

Annons
Annons

Byggnaden är helt i timmer, konstruktionen prefabricerades i en närbelägen militärbarack.

Foto Yannick Wegner

Det var under 2015, året då ett stort antal flyktingar kom till Tyskland, som arkitekturlärarna på universitetet i Kaiserslautern bestämde sig för att bidra med sina kunskaper och resurser. En tjänsteman på stadsbyggnadskontoret i närbelägna Mannheim fick höra om initiativet och presenterade idén om en mötesplats intill en redan existerande flyktingförläggning som saknade gemensamma lokaler.

– Vi såg det som en möjlighet att experimentera arkitektoniskt och samtidigt ge studenterna ovärderlig yrkeserfarenhet. Genom att både rita och själva vara med och bygga på platsen kunde de knyta den teoretiska delen av studierna till det praktiska arkitekt- och ingenjörsarbete de så sällan får, säger professorn och arkitekten Stefan Krötsch, en av de tre lärarna på universitetet som handledde studenterna.

Huset omsluter två trädgårdar, i en av dem finns ett öppet rum som ska kunna användas som scen. Foto: Yannick Wegner

Den byggnad som tog form på den övergivna amerikanska militärbas där förläggningen låg ritades av lärarna och studenterna i dialog med de flyktingar som för tillfället bodde där. Sammanlagt arbetade tjugofem nyanlända på byggnaden ihop med arkitektstudenterna och lokala byggföretag, komplexet uppfördes på tre månader. Staden, akademin, organisationer, civilsamhället och näringslivet stöttade projektet.

– Framställningen är lika viktig som huset självt. Flyktingarna som medverkade lärde sig konstruktionsmetoder, språket och hur det tyska arbetslivet fungerar. Men erfarenheten var lika viktig för oss. Den som jobbar tillsammans med andra mot ett gemensamt mål måste kommunicera, vilket gör dig mer öppensinnad och mindre fördomsfull. Jag tror att vi alla förändrades, säger Stefan Krötsch.

Två av de inre rummen är gjorda för att användas som kiosk eller verkstad, övriga är designade för att kunna användas på många olika sätt. Foto: Yannick Wegner

Projektets största utmaning var att det var kort om tid och ont om pengar. Däremot hade det gott om arbetskraft. Det ledde till att dyra maskiner och kostsamma material valdes bort, istället användes arbetskraftsintensiva metoder och det billigaste timret teamet kunde hitta.

The Ralph Erskine award ska – i den brittiska arkitekten Ralph Erskines anda – gå till människor och organisationer som jobbar för att göra nytta för samhällets mindre priviligierade. Det delas ut var tredje år och administreras av Sveriges Arkitekter. Gruppen bakom gemenskapshuset i Spinelli mottar utmärkelsen för initiativet, den inkluderande processen och kvaliteten på resultatet.

Lattorna av Douglasgran har skruvats ihop för hand till ett diagonalt rutnät vilket resulterat i en lika delar dekorativ och stödjande struktur. Foto: Yannick Wegner

Stora delar av den grupp – med beställare, studenter, lärare och nyanlända – som förverkligat projektet. Foto: Yannick Wegner

Stefan Krötsch.

Juryn kallar projektet poetiskt, öppensinnat och i viss mån tvetydigt, ett komplex som präglas både av skydd och rymd. Enligt motiveringen stakar gemenskapshuset Spinelli ut en ”inkluderande och estetisk väg för framtiden (…) i ljuset av den turbulens som migrationen medfört”.

Vad betyder utmärkelsen för er?

– Det är fantastiskt och inget vi väntade oss. Att vi fått det här internationella välrenommerade priset hjälper oss att kommunicera projektets målsättningar. Vi hoppas inspirera andra arkitektskolor, men också visa andra aktörer i samhället hur viktigt det är att de engagerar sig, säger Stefan Krötsch.

Relaterade artiklar: