Nyheter

”Vi försöker att välja andra alternativ”

12 september 2017 - Av Annika Jensfelt

Gummibaserade utomhusytor sprider mikroplaster som sprids via dagvättennätet, visar en studie vid Lunds universitet.
– Inte oväntade forskningsresultat, kommenterar landskapsarkitekten Mattias Gustafsson.

Annons
Annons

När mikroplaster från lekplatsernas fallskydd och multiplaner når våra hav och sjöar tror fiskar och andra djur att det är mat och äter dem. 

Foto Annika Jensfelt

Studien har utförts i Lomma kommun där 13 procent av lekplatserna har denna typ av ytor och där samtliga av dessa visat sig sprida mikroplaster.

Enligt tidigare rapporter är den största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige slitage av bildäck. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att konstgräsplaner är den näst största källan. Men eftersom det inte tidigare varit känt att även fallskydd och multiplaner med fastlimmade gummibitar sprider mikroplasterna, har dessa inte tagits med i tidigare beräkningar.

– Det är svårt att svara på hur stort problemet med fallskydd och multiplaner är men min bedömning är att det inte är en obetydlig källa på det nationella planet, säger Jens Andersen Hörman som genomfört studien vid Lunds universitet.

Mattias Gustafsson är landskapsarkitekt på företaget Urbio. Han tycker att det är bra att materialvalen även i utemiljön undersöks och debatteras. Han förklarar att argumenten för de gummibaserade ytorna ofta är att de är underhållsfria, tillgängliga för funktionshindrade och att barnen inte blir skitiga. Men själv föredrar han de naturliga alternativen.

– Det var inte oväntat med forskning som visar att gjutgummiytorna inte är några härliga grejer. Vi tycker att alla barn har rätt till naturmaterial och försöker att få våra beställare att välja alternativ som sand, flis och bark. Vi tycker också att det blir trevligare än de klatschiga, färgglada gummikullarna, säger Mattias Gustafsson.

Förekomsten av gummibaserade ytor i barns utemiljöer har tidigare uppmärksammats även i samband med debatten om minskade ytor för barn i dagens stadsbyggande, där gummiytorna ofta har fått ersätta naturlig vegetation för att klara slitage och ogynnsamma växtförhållanden.

– Man hamnar med färgprovkartan för gummiasfalt för att maskera torftigheten för de vuxna, sa landskapsarkitekten Emelie Brunge till Arkitekten i samband med att landskapsarkitekterna i Stockholm genomförde en offentlig protest mot de bristande utemiljöer som byggs.

Hela Jens Andersen Hörmans studie finns att läsa här.

Annika Jensfelt