Nyheter

Efter kritiken: KTH gör om utbildningen för arkitekter med utländsk examen

3 juni 2019

KTH:s kompletterande utbildning för arkitekter med utländsk examen har kritiserats för att inte ge studenterna rätt kunskaper för att kunna få jobb i Sverige. Nu görs upplägget om för att bli mer arkitektspecifikt och branschnära.

Annons
Annons
Foto Magnus Laupa

Samina Saleh, Ceren Güleryüz, Dunya Jawad, Amna Qaiser, Camelia Ahsan,Nazila Ravan, Christopher Miranda Moreno, Leila Namjoo, Angela De Armas och Marwa Ali har alla en avslutad arkitektexamen i bagaget och är medlemmar i Sveriges Arkitekter. Nu har de återfått hoppet om den kompletterande utbildningen de går på KTH.

Det var år 2016 som regeringen gav KTH och Chalmers i uppdrag att starta kompletterande utbildningar för arkitekter med utländsk examen. Till skillnad från Chalmers, vars utbildning är ettårig, valde KTH att göra utbildningen tvåårig, motsvarande 120 högskolepoäng. Den första kullen studenter började våren 2018. ”Syftet är att du som har en avslutad utländsk utbildning till arkitekt, ska få kompletterande kunskaper som behövs för att du ska kunna utöva ditt yrke i Sverige”, lyder kursbeskrivningen på KTH:s hemsida.

Men när studenterna som antogs hösten 2018 gått på utbildningen i några månader bubblade missnöje och besvikelser upp till ytan. En av studenterna skrev ett brev till bland andra kursledningen och KTH:s rektor. I brevet framförs att utbildningen inte hållit vad som utlovats, att kurserna varit för allmänt hållna, att lektioner hållits oregelbundet eller uteblivit, att det saknas studieplan för nästa läsår och att de utlovade individuella kartläggningarna och anpassningarna av studenternas utbildning uteblivit. Det påpekas också att det är ett stort problem att KTH antagit studenter som inte behärskar svenska och engelska, trots att detta var ett förkunskapskrav.

– Vi är alla arkitekter som gått en lång utbildning som kräver mycket energi i våra respektive hemländer. Men självklart kan vi inte allt som behövs för att jobba i Sverige, som det tekniska språket, aktuella datorprogram och lagstiftning. När jag lärt mig svenska och blev antagen på KTH tänkte jag yes, jag är redo. Men det känns som att KTH har lurat oss. Jag är orolig för vad det kommer att innebära för dem av oss som är mest sårbara, säger Christopher Miranda Moreno som författat brevet.

Annons
Annons

Björn Kjellgren, programansvarig. Foto: Annika Jensfelt

Björn Kjellgren är lektor i språk och kommunikation på KTH och programansvarig för den kompletterande utbildningen som fått sin hemvist på skolan för industriell teknik och management, ITM-skolan. Att KTH:s utbildning är tvåårig medan Chalmers bara är ettårig förklarar han med att det var ett sätt att pröva olika upplägg.

– När vi startade programmen var det ingen som visste hur den perfekta modellen för en sådan här utbildning såg ut och vi såg fördelar i att testa olika sätt. Det extra året innebär att man har ett år till på sig att skaffa kunskaper och färdigheter för att få jobb. Vår förhoppning är ju att studenterna ska få ett bra jobb i det yrke deras utländska utbildning har förberett dem för och då hoppa av från utbildningen. Att de ska gå två år är inte målet, säger Björn Kjellgren.

Men går det då att samtidigt hävda att utbildningen är viktig och kunskapsgivande? Det du säger låter ju som att det handlar mer om förvaring i väntan på jobb?

– Du är den första jag hört använda ordet förvaring, säger Björn Kjellgren.

Han medger dock att det finns en del befogad kritik i Christopher Miranda Morenos brev.

Annons
Annons

– Vi har haft möten med studenterna både före och efter hans brev. Jag upplever att det varit bra möten. Alla är intresserade av att få till en bra utbildning, säger Björn Kjellgren.

Enligt direktiven från regeringen är det KTH som ska ta emot det största antalet arkitekter med avslutad utländsk utbildning. Regeringen avsatte 6,4 miljoner i förra årets budget och i år avsätts 7 miljoner. Då räknar man med att KTH kan ta emot 35 arkitekter och Chalmers fem. Det reella utfallet har varit att Chalmers haft två studenter som gått programmet 2018 och två studenter som antogs 2019. KTH antog 15 studenter i första kullen, varav sex påbörjade utbildningen. Hösten 2018 antogs 30 studenter varav 16 kom till start. Våren 2019 antogs inga arkitekter till utbildningen. Nästa intag blir nu efter sommaren. Att KTH hösten 2018 antog studenter som inte behärskar svenska och engelska var en miss i antagningen, förklarar Björn Kjellgren.

– Antagningsenheten antog i flera fall studenter som bara kunde antingen svenska eller engelska, det var en miss. Lärarna blev informerade om misstaget och fick anpassa undervisningen, säger han.

Enligt Christopher Miranda Moreno har de senaste månaderna varit frustrerande och mycket påfrestande för många studenter. Han säger att bristen på återkoppling varit ett stort problem. Trots mötena och fler brev har han inte upplevt att det kommit några besked om och i så fall hur KTH kan ändra utbildningen till det bättre, det vill säga om det ens är värt att söka till nästa år.

Elin Strand Ruin, lärare Arkitekturskolan KTH. Foto: Magnus Laupa

Per Franson och, sedan i slutet av mars i år, Elin Strand Ruin är lärare på Arkitekturskolan som hittills stått för ungefär 25 procent av kurserna som ingått i den kompletterande utbildningen. De har båda blivit varse studenternas missnöje och sedan i mitten av april bedriver de ett konkret utvecklingsarbete i samråd med studenterna och ledningen på ITM-skolan. Idén är att kurserna som hålls på Arkitekturskolan ska tänjas ut så att de räcker hela terminerna och bildar en ram för hela utbildningen. Till detta ska studenterna kunna välja kurser från skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, ABE-skolan. Listan över valbara kurser tas nu fram i samråd med studenterna. Tankar på att göra utbildningen ettårig finns också.

Annons
Annons

– Detta är en grupp kompetenta arkitekter från hela världen som framförallt behöver bygga nätverk inom arkitektvärlden. Vi förändrar utbildningen till att bli mer branschnära med dagsaktuella projekt. Omgörningen innebär också att de ska känna att de går på Arkitekturskolan, att de får tillgång till dess sociala nätverk på ritsalar och i verkstäder och att de genom att kunna välja kurser kan få en bättre individuell anpassning, säger Elin Strand Ruin.

Per Franson, lärare Arkitekturskolan KTH. Foto: Magnus Laupa

– Jag hoppas att vi får ta ett större ansvar för de arkitekter som går programmet. Det är på Arkitekturskolan de här studenterna hör hemma, säger Per Franson.

Christopher Miranda Morenos är, efter många månaders försök att få gehör och respons på sina brev till ledningen, försiktigt optimistisk.

– Vi hoppas att positiva förändringar är på gång, det verkar som att de håller på att skapa ett nytt studieprogram, säger han.

Hans studiekamrater uppger också att de återfått hoppet om utbildningen.

Annons
Annons

– Det har varit deprimerande och inte alls som vi hade förväntat oss men nu känns det hoppfullt, säger Dunya Jawad.

Arkitekterna som går kvar på den kompletterande utbildningen säger att det är mycket tack vare Arkitekturskolans lärare Elin Strand Ruin och Per Fransons engagemang som de åter hoppas att utbildningen kan bli så bra som de förväntat sig. Foto: Magnus Laupa

Christopher Miranda Morenos säger att det absolut är bra och viktigt att få kontakter med branschen men han är också mån om att utbildningen ska ge konkret kunskap, om till exempel aktuella datorprogram, lagstiftning och den svenska byggprocessen.

– Jag har hört så många gånger att det viktigaste med utbildningen är att studenterna ska kunna få jobb snarast. Men jag vill inte få sex månaders provanställning och sen bli avskedad på grund av brist på de kunskaper och färdigheter som krävs i Sverige, säger han.

Annika Jensfelt

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel