Nyheter

Det surrar i staden

25 augusti 2015

Färgglada växter som är rika på pollen och nektar drar till sig pollinerande insekter. Förser man dem med boplatser börjar det surra rejält i rabatterna. Stadsträdgårdsmästare Thomas Bergström ser till att bin och fjärilar trivs i Nybro. 

Annons
Annons

Thomas Bergström, bin i stadsmiljö, Nybro

Albert Einstein lär ha sagt att om alla bin dör ut är mänskligheten utplånad inom fyra år. De senaste åren har miljontals bin dött runtom i världen. Bidöden tros ha olika orsaker – bekämpningsmedel, näringsbrist, virus och parasiter. Den kan få konsekvenser för livsmedelsproduktionen som är beroende av att växter och grödor pollineras av bin.

Men det finns alternativa lösningar. När ängs- och betesmarker på landsbygden exploa-
teras kan staden bli en fristad för pollinatörer. Trenden med stadsbin sprids runtom i världen och biodlingarna på städers hustak, balkonger och i villaträdgårdar blir allt fler. I den småländska kommunen Nybro används stadsbin som ett tema i kommunens grönområden.

Thomas Bergström, stadsträdgårdsmästare i Nybro, lämnar sitt kontor på kommunhuset och går över gatan för att visa flera rundlar med inslag av pollenrika växter där insekter suger nektar. Enkelblommiga tagetes ramar in brunröda kakaodoftande chokladblommor och andra växter. Totalt är det nio olika sorter i rundlarna som är tänkta som bra pollineringsväxter.

– Jag stämmer av med vad som är aktuellt och bidöden har uppmärksammats mer och mer. Folk är oroliga. Jag vill informera om binas betydelse men också inspirera kommuninvånarna och visa på hur både den vilda faunan och tambin kan trivas i staden. Syftet är också att inspirera invånare till att skapa trädgårdar där pollinerande insekter trivs eller att själva börja med biodling. Några invånare har hört av sig  till kommunen med frågor om pollinerande växter, säger Thomas Bergström.

”Bi-drag” i Nybro är ett tvåårigt projekt i kommunen där grönområden anpassats för att attrahera pollinerande insekter. Nybro kommun anlägger under 2014 och 2015 rabatter för pollinerande insekter på fyra ställen i staden. Flera bikupor med tambin är utplacerade. Det finns holkar för vilda bin och fjärilar, för att ge insekterna möjlighet att skapa ett livsutrymme i stadsmiljö. I parkerna finns informationstavlor som berättar om projektet ”Bi-drag”.

Planteringarna med växter som har rikligt med pollen och nektar drar till sig bin, humlor, steklar och fjärilar. Blommorna är ofta färgglada. Pollinerande insekter utför pollinering av grödor och bidrar därför till ekologiskt hållbarhet i staden.

Idén växte fram inför kommunens sommarblomsterprogram 2014. Temat skulle handla om att gynna pollinerande insekter. Projektet klassas som lokalt naturvårdsprojekt och får stöd av Länsstyrelsen i Kalmar län. Nybroortens biodlarförening sköter kuporna med tambin. Honungen ska säljas som Nybro stadshonung.

Som stadsträdgårdsmästare får Thomas Bergström kombinera sina intressen för design, odling och landskap. Han följde som barn fascinerat sin morfar som odlade på sin kolonilott i Stockholm.

– Han odlade många nyttoväxter som han kunde mycket om. Det var bland annat potatis, lök och kålrabbi som var lite nytt på den tiden.

Under uppväxten i Stockholm var Thomas Bergström mycket ute i skogen med familjen och de brukade vandra i fjällen. Så småningom utbildade han sig till landskapsarkitekt vid SLU, varav två år i Ultuna och tre år i Alnarp.

– Jag har ett intresse för natur, växter och landskap och även ett ritintresse. Jag arbetade som ritare på ett arkitektkontor. När jag fick information om utbildningen blev jag intresserad och sökte.

Han har arbetat med landskapsarkitektur på Archus i Västerås, haft eget företag inom trädgårdsplanering och arbetat med inköp och försäljning av växter på ett blomstervaruhus i Kalmar.

Sedan 2010 arbetar han på Nybro kommuns samhällsbyggnadsförvaltning som stadsträdgårdsmästare. Sedan starten i Nybro har han varit med och lyft flera parker och grönområden. Han pejlar av samtiden och anammar trender. För några år sedan satsades det på stadsnära odling.

– Stadsnära odling kom mer och mer och det pratades mycket om det inom min yrkesgrupp. Jag försökte visa hur man kan kombinera ätliga växter med prydnadsväxter och visa hur man kan odla både attraktivt och ätligt.

Indiankrasse, svartkål, röd basilika, kinesisk gräslök, majs och flera andra ätliga växter odlades i stadens parker.

– Cirka 70 procent var ätligt, resten var växter som skulle lyfta fägringen. I slutet av säsongen fick kommuninvånare skörda under en veckas tid. Många tog krondill till kräftskivan. Elever från gymnasiet skördade också och serverade en grönsaksbuffé till ett äldreboende. Det var lite kul och nytt och den omfattningen var det nog bara Nybro kommun som hade i Sverige. Det krävde en del planering, inköp och skötsel. Man måste hitta växter som passar ihop och få tag i rätt sorter och odlare. Många ska vara med och mycket ska klaffa, och för att det under tid ska fungera är växtbädden viktig. Vi har kvar en smultronrabatt som folk plockar från. Rabatten har också ett prydnadsvärde eftersom den hålls grön under säsongen, säger Thomas Bergström.

Smultronrabatten växer i Ljungdahlsparken i centrala Nybro. Där finns en fjärilsholk och en bikupa mitt bland olika timjansorter och buddlejabuskar. Insekterna finner också föda i Bolanders park, ett område söder om järnvägsstationen som fick sitt namn efter en ansiktslyftning av stationsområdet för några år sedan. Parken är en länk mellan stadskärnan och Badhusparken som är den fjärde platsen där kommunen satsat på pollineringsväxter.

Utanför en bikupa i Bolanders park surrar det och för tillfället flyger många bin in i kupan. På en blomsteräng blommar vallmo och klint i olika färger. Humlor har landat på blommorna för att suga nektar. Längre bort på en slänt ses torrt gräs, som blommat över men som lockat pollinatörer tidigare på sommaren.

– Om det bara såg ut så skulle det inte vara lika fint, det svåra är att kombinera dem så att det ser tilltalande ut hela säsongen.

Ängsmarken är för de vilda insekterna.
I sluttningen med sten- och sandparti finns flera cementrör som rymmer ett antal bamburör. Där kan vildbin sätta bo.

– Bamburören har olika diametrar eftersom bin har olika storlekar. Vi har inte kuporna för tambin och boplatserna för vildbin för nära varandra eftersom vi inte är säkra på hur de konkurrerar med varandra.

”Bi-drag” har gett resultat vad gäller att locka pollinerande insekter till staden. Flera vilda bisorter som är sällsynta eller räknas som nära hotade har hittat till rabatterna. De föredrar dock andra blommor än tambin som suger nektar från vildvin, kärleksört, ackleja, gurkört, fetknopp och kryddväxter som timjan.

– Vi har sju olika sorter med prydnadstimjan som blommar med olika färger. En del brer ut sig, andra blir mer kuddlika.

Vilda bin dras till växter som blåmunk, ängsvädd, rotfibbla, getväppling, kärringtand, sötväppling, harklöver, väddklint, åkervädd, backnejlika, liten blåklocka och blåklint. Fjärilar tycker om blåklint eller buddleja, även kallad fjärilsbuske. Humlor och steklar verkar speciellt uppskatta växter från lokalt insamlade fröer.

Thomas Bergström blandar ettåriga växter med perenna, buskar och träd. För att pollinerande insekter ska ha tillgång till mat hela säsongen behöver det finnas blommande växter hela tiden. Det handlar om att hitta de rätta kombinationerna av växter som ska se bra ut och vara attraktiva för insekterna men även tilltala invånare och besökare.

– Utmaningen är att parken ska vara vacker att se på, vara attraktiv för insekter och att växter avlöser varandra när de blommat klart. På våren är det lökväxter som krokus och hyacint. På sommaren blommar olika buskar. Det lämpar sig också med ängsmiljöer med olika arter och färger som ser bra ut tillsammans och kan blomma från juni till frosten kommer. Jag tycker det är roligt att få med och jobba med både vilda växtsorter som blommar ut fort och att komplettera med växter som har långblomning, så att ytor ser bra ut under längre tid.

Thomas Bergström tycker att det går att göra om spillytor till ängsmiljöer. Om det finns många klippta gräsytor kan några fyllas med ängsväxter för att gynna den biologiska mångfalden. Det går också att skapa sten- och sandmiljöer för att gynna den vilda insektsfaunan till att bygga boplatser. Mindre ytor kan användas till ettåriga växter för att skapa variation.

– De blir platser som förändras och som kan fungera som skyltfönster med inspiration och som uppvisningsytor. Använd större områden till fleråriga växter för att minska skötselkostnader och se dem som en investering eftersom man inte behöver köpa nytt.

Projektet ”Bi-drag” avslutas i år. Nästa års tema för Nybro kommun handlar om färg men Thomas Bergström hoppas att i någon form ha kvar rabatter med pollineringsväxter och boplatser för insekterna.

– Men man vet aldrig vad som styr utvecklingen. Det finns olika intressen för hur man ska använda platsmarken på bäst sätt. Vi får se vad som händer, säger Thomas Bergström.

Gå till nästa artikel