De startade kontoret som de själva ville jobba på

En framtid som blir alltmer oförutsägbar ställer inte bara höga krav på stadsplaneringen, den gör också planeringsarbetet betydligt mer komplext. Hur ska vi bygga för en framtid som vi inte vet så mycket om? Som Daniel Larsson, medgrundare och vd på planerarkontoret Urban minds, formulerar problemet:

– Hur skapar vi flexibilitet för en utveckling som vi inte kan förutse?

En viktig förutsättning är genomarbetade detaljplaner som tål förändring. Men planprocesser som ska avhandla många frågor samtidigt blir ofta tungrodda och svåröverskådliga.

– Där har planeringsarkitekten en viktig roll att identifiera och fokusera arbetet på de viktigaste frågorna och leda projektet framåt, säger Johanna Lundberg, medgrundare och kreativt ansvarig på kontoret.

I januari 2013 startade de planerarkontoret Urban minds för att ägna sig just åt att utveckla planprocesser. I dag består kontoret av 17 personer. De flesta är planeringsarkitekter, men här finns också samhällsplanerare, landskapsarkitekter och en arkitekt med examen inom hållbarhet. Uppdragsgivarna är till hälften kommuner och till hälften privata aktörer.

– Kompetens och erfarenhet av planeringsprocessen är enormt viktigt för att resultatet ska bli bra. Men många kommuner har inte möjlighet att ha anställda tjänstepersoner med den erfarenheten inom alla projekt. Där kan vi som kontor gå in och stödja, säger Johanna.

Vi träffas i Urban minds lokaler på Östgötagatan i Stockholm, ett luftigt kontorslandskap med fönster längs långsidan ut mot gatan och mindre mötesrum in mot gården. De egenritade lokalerna är skräddarsydda för att möta kontorets behov.

På bilden syns Anna Kika, hunden Marlon, Johanna Lundberg, Daniel Larsson med dottern Ebba samt Hanna Hällström.

Beslutet att flytta hit togs i höstas, trots osäkerheten som följt med coronapandemin. Och när det väl var bestämt så gick det fort.

– Vi hade börjat växa ur den tidigare lokalen i Gamla stan och frågade personalen hur alla ville jobba framöver. En fördel med att vara ett litet kontor är att man kan vara väldigt snabbfotad. Från idé till påskrivet kontrakt tog det två månader, berättar Johanna Lundberg.

I det dagliga värvet handlar det om betydligt längre beslutsprocesser.

– Detaljplanerna tenderar att bli större och större. Det är bra på många sätt men det finns också en risk med att man planerar långt in i framtiden. Processerna är långa och man vet inte hur slutresultatet kommer att se ut. Saker dyker alltid upp, teknik utvecklas och riktlinjer och stilideal ändras. Men vi måste värdesätta att planering tar tid. Och vi måste vara villiga att ompröva våra mål kontinuerligt, säger hon.

Ett exempel på ett projekt med lång tidshorisont finns i Knivsta. Där har kontoret arbetat med utvecklingen av två nya hållbara stadsdelar där 15 000 bostäder ska byggas under 40 års tid. Genom att låta kommunens ansvariga utvärdera framtidsscenarier utifrån hållbarhetsaspekter och ta fram förslag byggda på sina slutsatser, ökar sannolikheten att projektets intentioner kan förverkligas även i en framtid där förutsättningarna förändrats.

Utgångpunkten för kontorets arbete är att bra samarbeten ger goda resultat.

– Det finns alltid friktion i projekt. Men vi tycker att friktion är positivt. Det skapar kreativitet och utveckling. I projekt med många viljor behövs kompetens att facilitera processen, säger Daniel Larsson.

Verksamheten skiljer sig på många sätt från traditionella arkitektkontor. Urban minds arbetar i alla skeden av planeringsprocessen, från strategisk rådgivning till gestaltning av stadsrum. För att kunna dra nytta av olika kompetenser i projekten sker arbetet ofta i form av workshop.

– Vi jobbar inte med form som upphovsrätt, utan med medskapande och samsyn, konstaterar Johanna Lundberg.

Daniel Larsson och Johanna Lundberg lärde känna varandra när de studerade Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Kontorets pingisbord fungerar även som konferensbord.

– Genom att vara ett renodlat planerarkontor kan vi samarbeta väldigt brett och det öppnar upp stora möjligheter. Vad behöver just det här projektet för att komma längre? säger Daniel Larsson.

Ett exempel på en lyckad process är utvecklingen av den nya stadsdelen Täby park, där den färdiga detaljplanen var robust nog att kunna byta byggaktör och gestaltning i ett sent skede när konjunkturen vände nedåt. Urban minds har fungerat som strategiska rådgivare till Täby kommun, vilket bland annat inneburit att kontoret förutom att ha jobbat med planhandlingarna också varit med och byggt upp kommunens projektorganisation.

Ibland kärvar processer därför att det saknas förtroende mellan olika aktörer eller för att man inte har förståelse för varandras behov. I sådana situationer kan en erfaren processledare bidra till att återskapa förtroendet.

– Ofta handlar det om att reda ut kommunikation och uppmärksamma felkällor. Rak kommunikation är en bra grund för förståelse, säger Johanna Lundberg.

Det händer också att Urban minds finns kvar i projekt i kommuner där den politiska majoriteten skiftat och tjänstemän bytts ut.

– I många fall finns en politisk samsyn om detaljplanen, men inte alltid, konstaterar Daniel Larsson.

Ett exempel på det senare är en kommun där den nya politiska majoriteten kom med önskemål om mer klassiskt inspirerad gestaltning. Men då hade kommunen redan markanvisat till en byggaktör som ville någonting annat.

I vissa projekt har kontoret uppgifter som annars skulle ha utförts av kommunanställda arkitekter och tjänstepersoner med invånarna som uppdragsgivare. Hur ser Urban minds på sin roll som arkitekter och konsulter i det sammanhanget?

– Vi gör inte skillnad på hur vi arbetar beroende på vem som är vår uppdragsgivare. I slutändan är invånarna i fokus och alla projekt ska bida till ett mer hållbart samhälle. Det kommunala planmonopolet är vår arena. Ofta hjälper vi byggaktörer att förstå vad kommunen vill. Det kan exempelvis handla om att inte fastna i detaljlösningar utan att prata mer om funktioner och vad projektet kan bidra med till staden och samhället, säger Daniel Larsson.

Ett projekt som fått stor uppmärksamhet även internationellt är projektet Norra Kymlinge där Urban minds, tillsammans med Lindroos arkitekter med flera, utforskade idéer kring hållbara städer på uppdrag av Vasakronan. Kontoret skapade en tankemodell där man testade globalt hållbara strukturer som också erbjuder livskvalitet lokalt, vilken sedan utvecklats i ett flertal projekt. Det ledde bland annat till ett besök av Nya Zeelands miljöminister som ville diskutera hur målsättningen om lika livskvalitet för alla kan påverka våra samhällen.

– För att framtidens samhällen ska vara verkligt hållbara behöver arkitekter bli bättre på att arbeta med människors hållbara val i vardagen. Vi försöker lära oss mer om detta genom att bland annat delta i ett forskningsprojekt som syftar till att utforska hur de två strategierna nudging och medborgardeltagande kan användas tillsammans för att bidra till att människor lever mer hållbart. Pandemin har varit intressant ur det perspektivet, en hemsk kris men samtidigt en möjlighet att reflektera över och förändra beteenden, säger Johanna Lundberg.

För Urban minds har coronapandemin fört med sig en mer ojämn belastning för de anställda. Eftersom projekten är så beroende av de personer som ingår i projektgrupperna så har vissa projekt tvärnitat medan andra kunnat fortsätta.

– Det är också något som ligger bakom att vi har beslutat bli fler. Hellre lite för lite att göra ibland än för mycket, säger Daniel Larsson.

Johanna Lundberg och Daniel Larsson lärde känna varandra när de pluggade Fysisk planering i Karlskrona och upptäckte att de delade både värderingar och intressen. Redan då började de prata om att starta ett kontor tillsammans, men på den tiden fanns det få renodlade planerarkontor att inspireras av. Efter utbildningen gick Daniel Larsson till Stockholms stad och arbetade där i tolv år, först med detaljplaner och sedan med större stadsutvecklingsprojekt. Men tanken på att utveckla planeringsprocesserna och skapa en arbetsplats som fokuserar på planering fanns kvar.

– När över tio år gick och ingen annan hade startat det planerarkontor som vi vill jobba på så bestämde vi oss för att göra det själva, säger han.

Johanna Lundberg arbetade först på Strängnäs kommun och var sedan åtta år på Nyréns arkitektkontor.

– Det var en fantastisk skola i hur såväl byggnader som städer fungerar och att ha människan som måttstock, berättar hon.

Urban minds har exempelvis arbetat med Täby park och just nu med Stångholmsbacken i Vårberg. I vissa projekt har kontoret uppgifter som annars skulle ha utförts av kommunanställda arkitekter och tjänstepersoner.

I början av 2013 lämnade de sina respektive anställningar för att starta Urban minds. Johanna Lundberg var höggravid och många utgick från att de båda var ett par. Daniel Larsson minns hur han kunde få frågan varför han inte var med när Johanna hade semester.

– Det var många som höjde på ögonbrynen åt att en ung gravid kvinna startade eget, ännu 2013, säger Johanna Lundberg.

Sedan dess har även Daniel Larsson fått barn och kanske har det satt sin prägel på kontoret. På åtta år sedan starten har det hunnit bli elva Urban minds-bebisar och två hundar.

– I början valde vi att inte aktivt söka jobb inom detaljplanering eftersom det är vad vi trodde alla förväntade sig från ett planerarkontor. I stället fokuserade vi på processer och gestaltande stadsutveckling. Det blev ingen rivstart. Men snart började vi få förfrågningar därför att den roll vi erbjöd saknades på marknaden, berättar Daniel Larsson.

Sedan dess har Urban minds vuxit organiskt. Den första tiden tillkom några medarbetare per år men de senaste åren har personalstyrkan vuxit snabbare. Det har också fört med sig ett större ansvar som arbetsgivare.

– Vi vill vara en god arbetsgivare och har därför fokuserat på att bygga system för det. Vi tror att det är viktigt att skapa engagemang hos de anställda och hela tiden ha roligt. Då blir det också bra resultat, säger Johanna Lundberg.

Hon beskriver kontorets grundprinciper som hjärta, kunskap och mod.

– Vi jobbar med hjärtat och vill ge våra anställda möjligheter att utvecklas. Vi ser behovet av kunskap och erfarenhet av planprocessen och av mod att omfamna friktion i arbetet, av att våga inte veta allt och släppa staden fri. Staden är dynamisk.