Dåliga villkor drabbar unga arkitekter
De är unga. De jobbar med spännande projekt på omskrivna kontor. De hamnar i kläm. Bakom fasaden på vissa mindre arkitektkontor döljer sig både otrygghet och dåliga villkor.
– Många är i samma situation som vi, men ingen vågar prata om det. Jag tror att många inte vet hur arbetslivet fungerar och går med på lite vad som helst, särskilt om jobbet är på ett häftigt kontor. Vi vill inte gnälla, vi vill lyfta frågan.
Så säger en av de personer som kontaktat Arkitekten för att berätta om vardagen på vissa mindre arkitektkontor.
De anställda arbetar övertid utan ersättning, får inte sina namn på projekten, måste använda privat telefon och dator i tjänsten, saknar förmåner som friskvårdsbidrag och får ingen tjänstepension. Dessutom är lönerna generellt låga, en person tjänar efter två år drygt 2 000 kronor under Sveriges Arkitekters rekommenderade ingångslön samtidigt som vd:n på företaget har en årsinkomst på över 800 000 kronor.
Berättelserna har sitt ursprung i vardagen på små kontor som saknar kollektivavtal. De anställer i stor utsträckning unga personer som kommer direkt från skolan eller utlandsfödda arkitekter. Personer som ofta har dålig koll på hur arbetsmarknaden i Sverige fungerar och vad ett kollektivavtal innebär.
Några unga arkitekter som tröttnat på att de dåliga villkoren inte diskuteras vill visa andra i samma situation att de inte är ensamma. Och att de inte behöver gå med på vad som helst.
– Ju mer man arbetar desto mer inser man att allt inte är helt okej. Det bygger på att vi är så unga på min arbetsplats, jag tror inte att någon med erfarenhet hade accepterat sådana här villkor. Kreativitet bygger på trygghet, det är jättesvårt att leverera under otrygga förhållanden.
I ett fall har en person arbetat i över ett år utan kontrakt, med en muntlig överenskommelse om att arbeta mer när det fanns jobb och mindre när det inte fanns. I praktiken blev det ett liv med konstant jour. Någon sjuklön betalade arbetsgivaren inte utan förväntade sig att den tiden skulle arbetas in senare. En person har ombetts skriva på ett kontrakt med sekretessklausul, något som är vanligt på vd-nivå, med hot om vite på sex månadslöner ifall den anställde till exempel presenterat något av kontorets projekt i sin portfolio.
På ett annat kontor är det snarare regel än undantag att provanställningar inte övergår i tillsvidareanställningar och att ha utländska praktikanter som jobbar gratis. Alla praktikanter får dessutom klara sig utan handledning. Pressen att leverera är hård, målet är en debiteringsgrad på 95 procent, vilket leder till att de anställda ofta jobbar över på kvällar och helger. De timmarna får personalen sedan ta ut i ledighet enligt principen timme för timme, men med stora restriktioner.
– Det händer att vi jobbar en hel söndag och sedan förväntas ta ut det genom att komma en timme senare till jobbet veckan efter. Vi får absolut inte ta ut den här tiden i hela dagar.
Genomgående i berättelserna är att cheferna tar åt sig all ära för projekten, även om det är de anställda som själva både kläckt idén och drivit projekten. I ett fall gick det så långt att en person skickades hem från kontoret utan lön när en journalist kom på besök för att upprätthålla det ensamma geniets chimär. I ett annat sa personen till slut upp sig, eftersom hen tröttnat på att inte få någon uppskattning eller ära.
– När man investerar sin tid och energi i ett företag vill man få något tillbaka, inte glömmas bort. Det är sorgligt att media vill se bilden av stjärnarkitekten eftersom den inte finns i verkligheten. Stjärnarkitekter är bara varumärken. Samtidigt är det ett problem vi i arkitektkåren bidrar till, och som grundläggs redan i utbildningen som är väldigt fokuserad på individen och inte gruppen.
– I början trodde jag att min chef var en person jag kunde se upp till och lära mig av, men den bilden stämde inte alls. Det är jag som har gjort en stor del av jobbet men jag får ingen del av äran.
”Orsaken är ofta okunskap”
Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare beter sig så illa som i Arkitektens exempel. Det menar Sveriges Arkitekters förhandlingschef Ulrik Östling, som uppmanar medlemmar att undersöka hur arbetsgivaren gör med de förmåner som regleras i kollektivavtalet.
– Min uppfattning är att det oftast är av okunskap snarare än illvilja som arkitektföretagare missar att till exempel göra tjänstepensionsavsättningar, säger Ulrik Östling.
Även om många små arkitektkontor saknar kollektivavtal är det inte ovanligt att de ändå följer det avtalet säger om tjänstepension, övertidsersättning och utfyllnad av sjuklön och föräldraledighet. Och det är just de fyra förmånerna som är de viktigaste man går miste om utan kollektivavtal och därför bör kolla upp. Den som undrar om sin egen situation kan vända sig till Sveriges Arkitekters jurister för råd.
Vi bad Ulrik Östling reda ut följande situationer som framkommer i berättelserna:
- Övertidsarbete enligt principen ”timme för timme”: Saknas kollektivavtal har man ingen rätt till övertidsersättning. Däremot brukar arbetstiden i så fall specificeras i anställningsavtalet, exempelvis 40 timmar/vecka.
- Att använda privat dator och mobil i tjänsten: Normalt är det arbetsgivaren som tillhandahåller arbetsredskapen. Den anställde har ingen skyldighet att använda privata redskap i tjänsten. Men det är ingenting som regleras i lag eller avtal.
- Arbete utan anställningskontrakt: Har du fått lön av arbetsgivaren men inte skrivit kontrakt betraktas du enligt lagen som tillsvidareanställd med allt vad det innebär.
- Rätten att bli namngiven: Enligt upphovsrättslagen har du som upphovsman rätt att bli namngiven varje gång verket offentliggörs, till exempel på företagets hemsida eller i media.
- Handledning som praktikant: Som praktikant kan man förvänta sig handledning och har företaget kollektivavtal är det dessutom inskrivet där.
- Låga löner: I vår lönestatistik kan vi se att nästan alla arbetsgivare följer vår rekommenderade ingångslön på lägst 30 100.
- Debiteringsgrad på 95 procent: Då hinner man knappt gå på muggen! Snittet för större arkitektföretag är strax under 80 procent.
- Att som deltidsanställd behöva jobba igen tid vid sjukdom: Har du och arbetsgivaren kommit överens om att du ska jobba en viss dag och du sedan blir sjuk har du rätt till sjuklön. Är du deltidsanställd och schemalagd exempelvis måndag–onsdag får du ingen ersättning om du blir sjuk på fredagen.
Villkoren
Övertid: Enligt kollektivavtalet gäller 1,93 x timlön för övertid mellan 6–20 på vardagar och 2,41 x timlönen all övrig tid. Detta gäller dock endast övertid som uttryckligen beordrats av arbetsgivaren.
Sjuk- och föräldraförsäkring: De allmänna försäkringarna sjukpenning och föräldrapenning har ett tak för sin ersättning. Om arbetsgivaren har kollektivavtal får de anställda som tjänar över detta tak högre ersättning vid längre sjukdom och föräldraledighet.
Tjänstepension: Genom kollektivavtalet betalar arbetsgivaren in en kompletterande pension. Denna tilläggspension gör att ersättningen blir betydligt högre, speciellt för de som tjänar mycket då den allmäna pensionsförsäkringen har ett tak.