Gå till innehållet

Dåliga material och tillgänglighet driver ombyggnader

Många lägenheter renoveras bara några år efter att de byggts, vilket ger en klimatpåverkan som är 40 procent högre än vad som kan antas vara normalt underhåll, enligt en studie vid Chalmers. Dåliga material eller oönskade tillgänglighetslösningar är ofta orsaken.

Vitvaror som går sönder, parketter som inte går att slipa och bänkskivor som slits snabbt. Det var några vanliga anledningar till att bostadsägarna i studien renoverade. Att väggar var lyhörda, dörrfoder fula eller förvaringen knapp var andra orsaker.

– En del bygger om för att fräscha upp eller sätta sin personliga prägel på bostaden, men vår uppfattning är att många drivs av att det är dåligt gjort från början, säger arkitekten Paula Femenias, som är projektledare för forskningsgruppen.

Paula Femenias. Arkitekt och forskare på Chalmers. Foto: Emelie Asplund

Paula Femenias. Arkitekt och forskare på Chalmers.

De skickade ut en enkät till samtliga boende i fyra bostadsrättsföreningar i Eriksberg i Göteborg och en i Hammarby sjöstad i Stockholm. Lägenheterna var alla byggda mellan 2001 och 2008. Totalt svarade 315 personer och teamet fann att många av ägarna inte bara renoverat utan byggt om sina lägenheter i större utsträckning än väntat. Hela 30 procent av de som svarade hade gjort ett stort ingrepp som förändrade planlösningen.

– De fristående garderoberna som är vanliga i de här lägenheterna är inte så populära, många byggde ihop dem med en vägg eller flyttade på dem. Det ledde ofta till följdrenoveringar som att lägga ett helt nytt golv då den ursprungliga parketten inte var lagd under, säger Paula Femenias.

Likadant var det med väggar som hade flyttats eller tagits bort.

I flera lägenheter hade dörrar byggts igen eller öppnats upp vilket ändrade genomflödet. I de större lägenheterna hade många byggt in ett extra rum eller till och med ett badrum.

– Kundmedvetenheten var nog inte så stor när de här lägenheterna byggdes. Man hade äldre personer i åtanke som skulle sälja villan och flytta dit. Men områdena är populära bland barnfamiljer.

I år ska forskargruppen titta på förslag på hur lägenheter kan byggas för att minska klimatpåverkan. I förstudien var det tydligt att många av ägarna uppskattade möjligheten att kunna bygga om lägenheten.

– Förstudien visade att intresset att renovera var stort. I stället för att försöka bygga lägenheter som inte ska renoveras får man nog räkna med att folk vill ändra inredningen och underlätta för det.

Paula Femenias pekar på åtgärder för att hindra följdrenoveringar, som att lägga golv under garderober, göra väggar enkla att flytta utan att angränsande väggar, golv och tak förstörs. Med material som tillverkats energieffektivt och en större andrahandsmarknad för inredning som fortfarande fungerar skulle klimatpåverkan av renoveringarna kunna minskas ytterligare.

I rapporten från förstudien konstaterar forskarna att vissa ombyggnationer är en konsekvens av dagens lagkrav som driver fram planlösningar som är dömda att bli utbytta, särskilt i små lägenheter. Paula Femenias efterlyser därför en diskussion om tillgänglighetskraven.

– Extra yta för att rymma rullstolar byggs väldigt ofta bort, man byter till exempel hatthyllan i entrén mot en garderob. Då kanske det är bättre att bygga så att tillgängligheten enkelt kan anpassas i efterhand vid behov, att garderoben får räknas som en möbel som är enkel att flytta, säger hon.

De vanligaste renoveringarna

  • Fristående garderober och skåp flyttas eller byggs ihop med en vägg.Bild_korrigerad plan och köksö
  • Bänkskivor och köksinredning byts ut – ofta för att de uppfattas brista i kvalitet.Skärmklipp
  • Väggar byggs, flyttas eller tas bort  – ofta för att bygga till eller ta bort ett rum.Bild 2_fler rum
  • Garderober byggs in i hallen. Skjutdörrar sätts in i befintliga garderober vilket minskar ytan.
  • Dörrfoder byts ut.
  • Väggar ljudisoleras, främst innerväggar mellan vardagsrum och sovrum. Några hade byggt ljudisolerande innertak.

Hela rapporten kan läsas här.

Mer att läsa