Nyheter

Bristande mångfald på utbildningen till landskapsarkitekt

5 december 2016

Åtta av tio landskapsarkitektstudenter är kvinnor, en klar majoritet har akademikerföräldrar och andelen med utländsk bakgrund är bara 6 procent. Detta vill studenterna i genus- och mångfaldsgruppen Samhör ändra på.

Annons
Foto Rebecka Gordan

Chero Eliassi och Jessica Jerrås går tredje året på landskapsarkitekt-programmet i Ultuna. De båda är engagerade i genus- och mångfaldsgruppen Samhör.

Redan första dagen på landskapsarkitektprogrammet i Ultuna reagerade Chero Eliassi på hur homogent det var i klassrummen. Men det var under en workshop med sina kvinnliga lärare som hon bestämde sig för att försöka göra något åt saken.

– De pratade om samma mönster som vi nu upplever, att kvinnorna är i majoritet men männen får mer utrymme. Då kände jag att vi måste komma på nya lösningar.

Hon hade just gått med i den genus- och mångfaldsgrupp som nyligen startat på skolan. Idag, drygt ett år senare, delar hon på ordförandeskapet med två kursare där Jessica Jerrås är en. Hon gick med av liknande skäl.

Annons

– Jag tyckte det var konstigt att vi är så många tjejer på utbildningen men att det är män som är chefer, tar stora projekt och ombeds prata ute i yrkeslivet, säger hon.

Samhör, som gruppen heter, ordnar föreläsningar, besöker gymnasiemässor och arrangerar workshops för högstadieelever. Förra året samarbetade de med arkitektstudenter på KTH, men efter att de drivande personerna där gått på praktik ligger den mångfaldsgruppen numera på is. Chero Eliassi och Jessica Jerrås är oroliga för att Samhör ska möta samma öde, men upprörs samtidigt över att initiativen tas av dem som studenter.

– Vi gör reklam för utbildningen utan att få betalt. Samtidigt tycker vi att det är så viktigt med breddad rekrytering att det känns värt, säger Jessica Jerrås.

Hon berättar att de mejlade alla lärare när Samhör bildades och bad om input och stöd. Bara två av dryga tjugo svarade.

– Att så få visade intresse för frågorna är en varningssignal, säger Chero Eliassi.

För att jämställdheten och mångfalden ska bli bättre på landskapsarkitektutbildningen tror de på mer samarbete med andra discipliner och en ökad synlighet och tillgänglighet mot allmänheten.

Annons

Nu när vi är en så homogen grupp gäller det att vi verkligen lyssnar på folk med andra erfarenheter.

Jessica Jerrås

Den statistik Arkitekten tagit fram förvånar dem inte, men Jessica Jerrås och Chero Eliassi tycker ändå att det är bra att få siffrorna svart på vitt.

– Nu när vi är en så homogen grupp gäller det att vi verkligen lyssnar på folk med andra erfarenheter. Våra bakgrunder och värderingar påverkar de miljöer vi bygger och som det ser ut nu är risken är att de inte kommer fungera för alla, säger Jessica Jerrås.

Skärmavbild 2016-12-02 kl. 16.46.54

Överlag lockar Sveriges lantbruksuniversitetets (SLU) utbildningar nästan uteslutande studenter av ett kön. Dessutom är andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund bland den lägsta i landet, 8 procent mot rikssnittet 18 procent. Lärosätet är medvetet om situationen och ska nu ta fram en övergripande plan för att öka mångfalden.

Annons

Arbetet är för närvarande koncentrerat till central nivå där kommunikationsavdelningen jobbar med att presentera utbildningarna på ett inkluderande sätt. Nyligen publicerades exempelvis en informationsfilm för landskapsarkitektutbildningen där en manlig student med utländsk bakgrund berättar om programmet.

– Vi försöker visa upp en bred bild av studenterna med målet att bryta stereotyperna. Men många utbildningar på SLU har få sökande och det problemet överskuggar ibland målet med att bredda, förklarar kommunikatören Jonathan Sohl.

Utbildningsspecifika satsningar ligger på fakulteterna, men någon specifik kampanj för breddad rekrytering till landskapsarkitektprogrammet har ännu inte genomförts, trots att söktrycket är högt.

Det är helt uppenbart att vi har ett problem. Frågan är hur vi ska komma vidare.

Arne Nordius

Arne Nordius sitter programrådet för landskapsarkitektutbildningen i Alnarp samt i Sveriges Arkitekters nystartade arbetsgrupp för breddad rekrytering. Han understryker att de programansvariga är angelägna om att få till en förändring, men säger att de saknar tiden och kunskapen för att nå ut.

Annons

– Om vi hade vetat vilken knapp vi skulle trycka på är det klart vi skulle göra det. Det här är en tendens som pågått i flera decennier och det är helt uppenbart att vi har ett problem. Frågan är hur vi ska komma vidare, säger han.

Vid SBC:s senaste mätning hade 82 procent av nybörjarna på landskapsarkitektprogrammet högskoleutbildade föräldrar och 6 procent som utländsk bakgrund. Två år tidigare hade samtliga nybörjare svensk bakgrund.

Vid den senaste mätningen hade 82 procent av högskolenybörjarna på landskapsarkitektprogrammet högskoleutbildade föräldrar, vid mätningen innan låg siffran på 87 procent, tio år tidigare på 76 procent. Vid den senaste mätningen hade vidare 6 procent utländsk bakgrund, mätningen innan samt tio år tidigare hade ingen av högskolenybörjarna på programmet utländsk bakgrund. Källa: SCB/UHR

Rebecka Gordan

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel