Boverket ger underlag till nationell arkitekturpolicy
Stärk kommunernas kompetens och stärk arkitekturen i samhällsdebatten. Det är några av Boverkets förslag på insatser som behövs för att arkitekturen ska få en tyngre roll i Sverige.
Det var i februari i år som Boverket fick i uppdrag att ta fram ett underlag till den nationella arkitekturpolicy som statsminister Stefan Löfven utlovade när han läste upp regeringsförklaringen i september förra året. I den drygt 100 sidor långa rapporten som nu publicerats, konstaterar Boverket bland annat att ”arkitektur är en dynamisk samhällsresurs och ett verktyg som bidrar till att skapa mervärden”.
– Det finns ett tryck att mycket ska göras snabbt och vår rapport handlar om att premiera kvalitet. Uppdraget uppfattar jag som att regeringens ambition är att säkra att det vi bygger också blir vackert och hållbart, säger Olov Schultz, arkitekt på Boverket och en av dem som tagit fram rapporten.
I rapporten ingår även Boverkets undersökning av hur landets kommuner arbetar med arkitektur. Boverket har identifierat ett antal framgångsfaktorer för hur arkitektoniska värden kan säkras och bland dessa finns ”ett tydligt politiskt ledarskap” och ”en tydlig vision och målbild vilka värden arkitekturen ska bidra med”.
– Arkitektur ska inte bara vara en fråga för stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden. De mest framgångsrika kommunerna lyfter arkitektur och planering till en övergripande nivå, som en del av visionen för kommunens utveckling, säger Olov Schultz.
Boverket lyfter även kompetensförsörjningen i kommunerna. Bland annat framhålls bygglovshandläggarnas kunskap och kompetens inom arkitektur och antikvariska frågor som ännu en framgångsfaktor.
Boverkets rapport finns att läsa här och ska användas i regeringens fortsatta arbete med en nationell arkitekturpolicy. Regeringen har tidigare aviserat en proposition för gestaltad livsmiljö och det senaste beskedet är att den ska läggas fram i riksdagen senast i mars 2018.