Nyheter

Bostadsarkitektur för största möjliga lycka

15 oktober 2018 - Av Nina Gunne

Att rita bostäder har varit hans kall genom en lång karriär som arkitekt. För Mats Egelius är det viktigaste att arkitekturen kan stödja människors gemenskap.

Annons
Annons

Mats Egelius ritade Tullstugan som syns från Whites terrass som första etapp av Hammarby sjöstad för snart 25 år sen. I kvarteret finns många gemensamma ytor och lokaler, något han alltid har drivit i sina projekt.

Foto Jonas Malmström

Under en bakduk ligger en deg och jäser inför kvällens middag med matkollektivet i bostadsrättsföreningen Tullstugan på Södermalm i Stockholm. Hit flyttade för nästan 25 år sedan arkitekten bakom huset, kvarteret och en lång rad kvarter i Hammarby Sjöstad, Mats Egelius.

– Jag bor i den typ av uppgift jag jobbar med, och på det sättet förstår jag bättre mitt arbete och den arkitektur jag uppmuntrar människor att leva i, säger han.

Nästa år firar Hammarby sjöstad alltså ett kvarts sekel. Mats Egelius kom in tidigt i projektet när han 1989 fick ansvaret att rita den första etappen på norra sidan av Hammarby kanal. Under åren som följde kom han att stå nära Jan Inghe-Hagström som då var planchef på Stockholm stadsbyggnadskontor och som drev och förverkligade sin vision om en stad kring Hammarby sjö som till stora delar var nedlagda industriområden.

– Vi hittade varandra i en samsyn på arkitektur, säger Mats Egelius.

Kvarteret Innanhavet i Hammarby sjöstad, Mats Egelius, White. Foto: Åke E:son Lindman

De ville båda återupprätta kvartersstaden, skapa tydliga gaturum och gränser mellan offentliga, halvprivata och privata uterum, gröna gårdar och en blandning av bostäder och verksamheter och ett formspråk med en blandning av nymodernism och inspiration från stenstaden.

Mats Egelius lutade sig mot arkitekturteorier som Camillo Sittes om de konstnärliga aspekterna i stadsbyggandet och mot Jan Gehls betoning på människans upplevelse av stadsrummet. ”Många i min generation arkitekter betraktar rekordårens byggande som en parentes. Det var betydligt klokare att hämta både erfarenhet och inspiration från tidigare epoker för att erbjuda känsla, empati och mänsklighet”, skriver han i den nyligen utkomna boken, BoStad, bostadsarkitektur och stadsbyggnad.

Sigtuna Stora gatan, Mats Egelius, Ljunqvist och Höjer.

Han växte upp i Finspång och valde att utbilda sig till arkitekt i England. I de fyra åren på universitet i Oxford ingick ett års praktik och den gjorde han på Ralph Erskines kontor på Drottningholm i Stockholm. Han påverkades av Erskines vision om en humanistisk arkitektur som stödjer möten mellan människor och han kom senare att skriva en bok om den brittiska arkitekten i Sverige. Tillbaka i England valde han att studera vidare på arkitekturskolan Architectural Association, AA, inne i London. Postmodernismen inom arkitekturen hade sitt epicentrum på just den skolan. Han upplevde den första vågen och undervisades av Charles Jencks, en arkitekturteoretiker som definierade postmodernismen inom arkitekturen.

– Allt vi gjorde då var en reaktion på modernismen, men det kunde ta sig många olika uttryck och det gav en stor frihet, berättar han.

Samtidigt inleder han boken BoStad med orden: ”Jag skulle aldrig beskriva mig som postmodernist. Det vore alltför begränsande och missvisande. Arkitekt räcker bra.”

Och postmodernismen tankar, om bland annat variation och frihet från modernismens regelbundenhet märks i det första projektet i Sverige, en stadsförnyelse vid Stora gatan i Sigtuna. Mats Egelius skriver i boken BoStad hur han lånade en gammal Saab och mutade sonen med kexchoklad för att kunna göra uppmätningar på plats och han beskriver projektet: ”Den mänskliga insikten var utgångspunkten för konceptet. De nya husen vänder en tydlig framsida mot gatan, med olika klara färger, stor detaljrikedom och tydliga former där harmoni uppnås genom samspel med omgivningen.”

Året var 1980 och han hade just fått sin första anställning i Sverige på Höjer-Ljungkvist arkitekter och hade vunnit en intern arkitekttävling. När kontoret vann hela den inbjudna arkitekttävlingen om Stora gatan gick uppdraget till honom.

– I England hade jag fått en mer praktiskt och yrkesinriktad utbildning än den mina jämnåriga fick samtidigt i Sverige. Jag kom tillbaka och var rätt drillad på att snabbt få fram projekt.

År 1988 värvades han av Olle Stahle för att bli gruppchef på White arkitekter och fick tidigt ansvara för Whites del i upprustningen av Norsborg, ett miljonprogramsområde utanför Stockholm. Också när Mats Egelius beskriver projektet i boken BoStad märks att han inte är ett barn av modernismen: ”Det sägs att varje generation revolterar mot den stil som gällde precis innan. Jag hör definitivt till den årgång som ser med avsmak på mycket av miljonprogrammets ideal”.

Ett uttalat mål i Norsborg var att få många att bo kvar efter upprustningen. För att lyckas med det och att fånga in invånarna behov och önskningar använde White en tidig form av brukardialog. Mats Egelius använde sina erfarenheter som praktikant hos Ralph Erskine.

– Vi öppnade ett lokalt kontor och bjöd in till möten för att få mer direkt kontakt med de boende och jag tog många promenader i området, berättar Mats Egelius.

Gaturummet i Nybodahöjden.

Strax före millennieskiftet var det inte många som vågade sig på nyproduktion i Sverige. Ändå planerades en helt ny stadsdel på Nybodahöjden i Stockholm och Mats Egelius fick av Stockholms Byggmästareförening ansvaret att ta fram en plan och gestaltningsprinciper för hela stadsdelen.

– Det var osäkerheten på bostadsmarknaden som gjorde det möjligt att rita det lågmälda bostadsområdet enligt principen för trädgårdsstaden. Attraktivitet och hög arkitektonisk nivå var nödvändigt i en tid av tomma lägenheter, hävdar Mats Egelius.

Området byggdes färdigt med bidrag från flera byggherrar och arkitekter till bostadsutställningen ByggaBo98. När Hammarby sjöstad expanderade på den södra sidan av Hammarby kanal höjdes också ribban för den arkitektoniska kvaliteten. Målet var till en början att skapa ett miljömässigt mönsterområde som del i Stockholms ansökan om att få OS år 2004. När ansökan fallerade tog Mats Egelius tillsammans med Jan Inghe-Hagström och Sjöstadens kommunikatör Åsa Bodén initiativet till en bostadsutställning. Under bostadsutställningen BoStad02 visades 27 lägenheter av nästan lika många byggherrar och arkitekter för att få variation. Mats Egelius var en av dem. Han såg fram emot att få visa upp en helt ny stad och inte bara bostadsområden, och den känslan tror han att han delade han med alla inblandade. ”Vi hade alla tagit intryck av postmodernismen och samlades för att göra något nytt och ännu bättre”, skriver han i boken.

Planlösning i Nybodahöjden.

– Jag är stolt över att jag fick igenom några bokaler, alltså kombinerade bostäder och lokaler, till utställningen och att jag myntade ett begrepp som fortfarande används i många stadsbyggnadsprojekt.

Mats Egelius menar att Hammarby sjöstad kan betraktas som ett uttryck för en omvälvning från styrd planekonomi till avreglerad marknadsekonomi. När arbetet inleddes för den första etappen 1989 pekade myndigheterna med hela handen och styrde detaljerat lägenhetsfördelning och -storlek, rumsstorlek och antal förskolor. Allt eftersom flyttades ansvaret över allt mer på byggherrarna. Statens detaljerade regler ersattes med marknadsundersökningar om möjliga kunders bostadsdrömmar. Högre rumshöjder, stora balkonger och terrasser, öppna planlösningar och uppglasade ytterväggar var några av resultaten.

Under 1990-talet arrangerades en lång rad bostadsutställningar i Sverige. Under 2000-talet har det däremot varit glesare. Mats Egelius kopplar samman utställningarna med en period då det varit svårt att sälja nyproducerade lägenheter.

– Under goda tider är det enkelt att sälja det mesta och det är framförallt utemiljöerna och de gemensamma utrymmena som då blir sämre och mindre. Under sämre perioder behöver marknaden vässa sin produkt med högre kvalitet och fler gemensamma ytor. Jag tror det kommer svänga nu.

De många bostadsprojekten på Mats Egelius ritbord under åren har gjort honom till specialist på bostäder och bostadsområden.

– Jag har varit tydlig på White med att det är bostäder jag vill rita. Det har känts som ”mitt kall”.

Av de 200 projekt han har ritat under sitt yrkesliv har ett 30-tal blivit genomförda. Och han är nöjd med alla projekt. Måste han nämna favoriter så är det bokalerna och den kombinerade tvättstugan-växthuset han drev igenom i Hammarby sjöstad, kollektivhuset Tullstugan och så det senaste, Stockholm esplanad i Norra Djurgårdsstaden. Häromdagen åkte han ner och tittade på bygget.

Stockholm Esplanad i Norra djurgårdsstaden byggs nu. Foto: Anders Bobert

– Jag tycker alltid att det jag sitter och ritar på är det bästa, jag blir engagerad i varje del av projektet. Och jag är stolt över varje kreativ lösning som jag och mina medarbetare har lyckats övertala kunden att genomföra.

Han är kvar i vissa projekt på White, sedan ett par år som timanställd. Han skriver, ger föreläsningar och råd i projekt. Kanske blir det nu också mer tid på den 27-växlade cykeln. Redan i år har det blivit en vecka på Sardinien och en i norra Tyskland. Men helt klar med skrivandet och ritandet är han inte. Bordet har han kvar på White och från takterrassen ser han tillbaka på kvarteret Tullstugan längs med Hammarby kaj som han själv ritade som första etappen av Hammarby sjöstad. Yngsta sonen har flyttat hemifrån men äldsta sonen med familj har flyttat till kollektivhuset i en boendeform som Mats Egelius har trott och arbetat för under sitt yrkesliv.

– Nu träffar jag mina barnbarn under kollektivets middagar i matsalen och de har nära till barnvakt.

I ett kapitel i boken BoStad sammanfattar Mats Egelius sin syn på arkitektens uppgift och hur arkitekturen kan bidra till att skapa lycka genom att stödja gemenskap, hälsa och självkänsla. Att ha många vardagliga mänskliga kontakter och god hälsa är viktiga delar, anser han och därför är det viktigt med en blandad stad och områden som är utformade för att vi ska röra på oss och träffa andra människor. Att få de boende att välja trappan framför hissen och cykeln framför bilen och att ge plats för träningsredskap på gården är exempel på vad arkitekten kan påverka med utformning, säger Mats Egelius.

– Arkitekten bör alltid sträva efter att skapa största möjliga lycka.

Mats Egelius råd för bra bostäder

Tänk på att vi bygger stad, inte bara bostäder. Sträva efter att få in verksamheter på bottenvåningar.

Studera måtten och dagsljusförhållanden för gemensamma gårdar. Sol och lä på gårdar med möjlighet till aktiviteter för alla åldrar skapar gemenskap.

Hitta axialiteter och rundgångar i planen som ger både bra ljusförhållanden och rörelsemönster. Skapa utblickar i och ljusinsläpp från flera väderstreck.

Titta på de gamla normerna som inte längre är lag. Där finns mycket bra kunskap samlad om rumsmått och bostadens funktioner.

Jobba igenom lägenhetsplanen och prova att möblera på flera sätt. Tänk på att bostaden ska kunna fungera över tid och under förändrade livsförhållanden.

Skapa gemensamma rum i bostaden men också möjlighet till privata zoner dit man kan dra sig undan. Separerade kök och vardagsrum bör komma tillbaka.

Lev dig in i hur det skulle vara att bo i lägenheten. Inbyggd förvaring och plats för att förvara kläder och skor är värt mycket och en ordentlig hall är ett baskrav.

Krångla inte till det. Välj två eller tre lägenheter per trapphusplan och rita inte flerfamiljshus tjockare än 12 meter.

Ge alla lägenheter en generös uteplats eller balkong.

Mats Egelius

Utbildning på universitet i Oxford och Architectural Association i London.

Har arbetat hos Ralph Erskine, Höjer-Ljungkvist arkitekter och sedan 1988 på White där han varit partner och ansvarig för marknadsområdet bostäder i över 20 år.

Hans verk är representerade i fyra bostadsutställningar: ByggaBo98 på Nybodahöjden, BoStad02 i Hammarby sjöstad, Bo i Göteborg 05 och Annedal 2012.

Han har varit styrelseledamot i Bofrämjandet, ordförande i Sveriges Arkitekters arkitekturakademi, tävlingssekreterare i Sveriges Arkitekter och biträdande redaktör på tidskriften Arkitektur.

Författare till böckerna Ralph Erskine, arkitektsamt BoStad – Bostadsarkitektur och stadsbyggnadpå Arkitektur Media samt ett stort antal debattartiklar i fack- och dagspress.